Nyhetsarkiv

Risk för sämre elevhälsa med nya skollagen

– I dag finns det inga krav på medicinsk bedömning av elever med svårigheter i skolan. Rektor äger processen helt, utan att ha vare sig medicinsk eller psykologisk kompetens, säger hon.

Elevhälsans nya uppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, till skillnad från formuleringen i den gamla skollagen ”att främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa”.

– Jag anser absolut att uppgiften att följa elevernas hälsa och utveckling måste finnas kvar. Hälsokontrollerna i skolan har kunnat fånga upp svåra hälsoproblem. Det kan till exempel handla om barn som opererats för missbildning i nyföddhetsperioden och som tappat kontakten med sjukvården och behöver uppföljning av näring och tillväxt. Skolhälsovården fångar upp dessa barn och ser till att de som behöver får ny kontakt med hälso- och sjukvården. Skolhälsovården har också möjlighet att själva följa upp de som har enklare och mer tillfälliga problem.

Risk att ingen läkarundersökning sker efter 18 månaders ålder

Enligt den nya skollagen ska eleverna erbjudas tre ”hälsobesök” under grundskoletiden, ett på varje stadium, samt ett på gymnasiet. Ansvaret för hälsobesöken ligger på ”den samlade elevhälsan”. Skollagen uttrycker inte att det specifikt är skolläkare och skolsköterska som ska ansvara för innehållet i hälsobesöken, även om det fortfarande är praxis att så sker.

– I dag finns inte längre 5,5-årskontrollen som ett läkarbesök vid många barnavårdscentraler och om det inte heller sker någon läkarundersökning i förskoleklassen så blir Sveriges barn inte läkarundersökta efter 18-månaderskontrollen på BVC.

Risk för marginalisering

Bakgrunden till förändringarna i skollagen var att införa krav på att alla elever ska ha tillgång till psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens, inte som tidigare enbart skolläkare och skolsköterska. Det är förstås bra att elevhälsan blir komplett, men enligt Cecilia Renman finns det också en viss risk för att skolläkarna marginaliseras om inte rektorerna inser vilken nytta den medicinska kompetensen är i arbetet med att följa upp barn som har problem i skolan. Skolläkarna saknas ofta i elevhälsoteamarbetet på grund av att resursen är minimal.

– Ofta finns en medicinsk problematik med som en delförklaring till problem med inlärning och beteende. Skolläkare är specialister på att bedöma barnets helhetssituation, och kan remittera vidare till en specialist som kan bedöma om barnet exempelvis behöver en farmakologisk behandling av ADHD.

En viktig uppgift för skolläkarna är också att vara stöd till skolsköterskorna.
– Skolsköterskorna behöver många gånger avlastning och bollplank i medicinska frågor. Skolläkarna höjer kvaliteten på insatserna.

Bristande samordning utan skolöverläkare

I dag blir det mer och mer ovanligt med kommunalt anställda skolläkare. Ofta köps läkartid in på timme från vårdcentraler, barnmottagningar i öppen vård och pensionerade barnläkare som arbetar i egen firma.

– Resultatet är att det kan brista i samordning och att man tappar den kommunala skolläkarens tydliga position i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Bristerna kan uppvägas om man har en skolöverläkare, men det är tyvärr en position i utdöende.

Den regeringssatsning på elevhälsan som aviserades den 1 november av utbildningsminister Jan Björklund tacklar inte behovet av lagtolkningar eller strukturproblemen utan är ett rent stimulansbidrag för nyanställningar. Stödet innebär att 250 000 kronor per år i två år betalas ut för varje ny heltidsanställning inom elevhälsan. Pengarna kan därmed inte användas för att exempelvis köpa in mer läkartid till elevhälsan.

Ett annat bekymmer för Skolläkarföreningen är att skolläkare kommer att upphöra att vara en egen medicinsk specialitet år 2013.

– Det blir inkonsekvent i förhållande till skollagen, som säger att det ska finnas tillgång till skolläkare i elevhälsan. Vi förlorar definitionen av vad en skolläkare ska kunna, och tappar den specifika fortbildningen. Vi har föreslagit till Socialstyrelsen att, om vi inte får vara en egen specialitet, blir en grenspecialitet – en påbyggnad av barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt allmänmedicin, med arbetsområden i BVC, skolhälsovård, ungdomsmottagningar samt utgör första linjens vård för barn och ungas psykiska ohälsa.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera