COVID-19

Infektionsprofessor: Sverige missgynnas av skräckprognoser

Infektionsläkaren Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, betonar att Sverige inte gynnas av skräckprognoser över antalet döda i covid-19. Han framhåller i stället vikten av att regelbundet och riktat testa alla sjuka med symptom som mått på smittspridningen, testa all sjukvårdspersonal för att värna vården och utföra riktade studier med antikropptester i olika befolkningsgrupper för att mäta flockimmunitetens utveckling.

Anders Björkman har arbetat i fält med utrotningen av smittkoppor, varit med i starten av WHO:s globala hiv/aids-program och forskat i fyra decennier om malaria. Han framhåller det faktum att beslutsfattare som nu ska begränsa epidemins hälsoeffekter och samtidigt värna samhället och dess ekonomi behöver prognoser på både kort och lång sikt. Tyvärr har prognoserna som hittills har ventilerats i debatter till stor del bestått av ovederhäftiga skräckscenarier, enligt honom.

– De politiska makthavarna måste väga hur många människoliv som ska räddas versus hur mycket det ska få inskränka på samhället. För att hitta en sund balans i åtgärderna måste analyserna vara vederhäftiga. Prognoser som inte är det kan skapa panik hos människor och näringsliv, säger han.

Anders Björkman vänder sig alltså inte mot Folkhälsomyndigheten bedömningar, utan mot prognoser som har ventilerats i medier. Han betonar att coronastrategin i Sverige är under hårt tryck både utifrån och inifrån, inte minst för att den av vissa debattörer sägs ”offra” sjuka och döda för att rädda samhällsekonomin. Björkman anser att det är en missuppfattning – om huvudfokus läggs på att skydda riskgrupper i stället för att helt begränsa epidemin kan vi i slutändan få både färre dödsfall och ett nöjdare samhälle.

– Folkhälsomyndigheten har fått oförtjänt kritik. Delvis för att myndighetens beredskap skulle ha varit dålig, att de har agerat för lite, men det håller jag inte med om.

Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att skyndsamt ta fram en nationell strategi för att utöka testningen för covid-19. Sjukvården ska fortsatt prioriteras, men budskapet är att andra prioriterade grupper också ska testas.

Anders Björkman understryker att det är viktigt att man testar all sjukvårdspersonal för att värna sjukvården, men också att alla som misstänks ha covid-19 regelbundet testas som mått på pågående smittspridning. Han poängterar även vikten av att utföra riktade studier med antikropptester i olika befolkningsgrupper för att mäta flockimmunitetens utveckling, och lyfter även fram behovet av att aktivt följa antalet intensivvårdsfall och dödsfall för att mäta sjukvårdsbelastning och hälsoeffekter.

– Det är viktigt att man utför tester på ett riktat sätt. Det är bra om man även genomför antikropptester hos sjukvårdspersonalen, säger han.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera