• 17 mars 2017
• 8
• AV: Malin Gavelin

Att den nya styrtrenden ”värdebaserad vård” införs på bred front i svensk sjukvård utan vetenskapligt stöd och i strid med Riksdagens etikplattform är något som oroar läkarna bakom ”Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården”. Värst av allt är att det sker utan någon som helst diskussion med vårdpersonalen, menar de.

-Inom svensk sjukvård är man extremt noga med bevisbördan när det gäller exempelvis vilka läkemedel som ska användas och vilka resultat man får av olika typer av operationer. Men när det kommer till evidensbaserad organisation är det rena vilda västern.

Det säger Stella Cizinsky, verksamhetschef i Örebro och en av läkarna bakom Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården. Tillsammans har de skrivit ett flertal debattinlägg om det som de upplever som en av huvudorsakerna bakom allt från vårdplatsbrist till sjuksköterskeflykt och allmän demotivation inom dagens sjukvård.

– Det vi vänder oss emot är att man låter marknadskrafterna styra. Man tar in den ena modeflugan efter den andra och det kostar oss ofantligt mycket. Först och främst i form av de direkta kostnaderna till olika konsultfirmor – där har vi Stockholms läns landsting som ett tydligt exempel med sina konsultkostnader på över 100 miljoner om året. Efter det kommer de verkligt stora kostnaderna – när vi ska lära oss alla dessa nya metoder och leverera en massa data till den här enorma apparaten, säger Stella Cizinsky.

Och trots att ”alla” pratar om det här med vikten av att återprofessionalisera vården och sluta styra på detaljnivå – från regeringens samordnare till Läkarförbundet och övriga fackliga organisationer – fortsätter man ironiskt nog att parallellt föra in ett system som värdebaserad vård på ett av våra största sjukhus Karolinska, menar Stella Cizinsky.

– Det här är något helt experimentellt som man inte har kunnat visa någonstans att det förbättrar verksamheten. Och när det inte funkar kommer det att tas bort och ingen kommer att ställas till svars. precis som så många gånger förr. På ICA Maxi bygger varenda varas placering på evidensbaserade studier – de har bättre evidensgrund än svensk sjukvård, säger hon.

Nätverkets grundare Gunnar Akner håller med om vikten av att återproffesionalisera vården.

– Det är en enorm frustration inom sjukvården idag, där många läkare och vårdpersonal är bekymrade – för att uttrycka mig milt. Vi inom nätverket är en väl meriterad grupp läkare där nästan alla är eller har varit chefer i vården och många har en gedigen akademisk kompetens. Om vi nu enhälligt säger att det här är olämpligt och att det inte finns en enda vetenskaplig studie som visar att värdebaserad vård fungerar – då tycker man att det borde få ett slut. Men lavinen är igång. Sverige har blivit ett pilotland för det här, säger han.

Gunnar Akners förhoppning är att man via läkarnätverket ändå ska lyckas sätta fokus på den viktiga frågan om hur vården styrs – och att den olämpliga styrningen i de allra flesta fall faktiskt är den bakomliggande orsaken till många av problemen, t.ex. den vårdplatsbrist och personalbrist som det så ofta skrivs om i media.

Den olämpliga styrningen motverkar – och ibland direkt förhindrar – kvalitet i vården. Det har nog aldrig funnits så mycket konstruerade och därmed onödiga problem som vi har i dag. Vi har inte kopplat det kliniska arbetet på individnivå med styrningen på gruppnivå. De är helt olika logiker – de matchar inte varandra alls.

Hur skulle vården kunna lösa detta på bästa sätt, anser ni?

– Det borde vara förhållandevis lätt att i vårt lilla och relativt homogena land lösa problemen på ett sätt som stämmer med grundläggande principer för kliniskt arbete. Utgångspunkten måste vara ett entydigt patientperspektiv, eftersom den viktigaste kvalitetsaspekten i vården alltid handlar om den enskilda människan över tid. De största problemen i vården i dag gäller patienter med flera samtidiga kroniska sjukdomar, det vill säga främst äldre personer. De behöver en regelbundet upprepad kvalificerad, integrerad och koordinerad handläggning över tid. Vi behöver återföra vården till dess kärnvärden – back to basics – och det är detta som också efterfrågas av patienterna i mycket hög utsträckning.