Nyhetsarkiv

I Västra Götaland klättrar politikerna på varandra

Västra Götalandsregionen har svenskt rekord i både antalet sjukvårdspolitiker och antalet beslutsnivåer i regionpolitiken. Det är en snårig organisation som inte ens regionpolitikerna själva gillar.

Det är inte lätt att hitta rätt för en medborgare eller sjukvårdsanställd som vill påverka politiska beslut om hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Ett ärende som rör till exempel Södra Älvsborgs sjukhus kan valsa runt i sex eller sju politiska församlingar där inte ens politikerna själva är på det klara över sina roller. Förutom i regionstyrelse och regionfullmäktige, som har sina motsvarigheter i alla landsting och regioner, kan ett ärende som rör till exempel Södra Älvsborgs sjukhus tas upp i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, ägarutskottet och personalutskottet. Lite beroende på vad frågan handlar om finns det dessutom ännu fler politiska organ som kan vilja säga sitt – som kommittén för folkhälsofrågor, servicenämnden och beredningsgruppen för FoU-frågor. Behövs verkligen alla politiska nivåer? gert-inge_Andersson–  Nej inte om du frågar mig, svarar Gert-Inge Andersson (bilden), som var regionråd och socialdemokraternas starke man i regionpolitiken fram till valet 2014. Han var också ordförande för den översyn av regionens politiska organisation som slutfördes före valet och som kantades av rejäla politiska motsättningar. Resultatet blev en kompromiss som inget parti är riktigt nöjt med. Moderata regionrådet Martin Andréasson är inte mindre tydlig i sin kritik: – När jag är som mest frustrerad brukar jag säga: ”Den här organisationen är byggd för att man alltid ska kunna skylla på någon annan”. I Västra Götaland finns fler regionpolitiker och politiska nivåer än i något annat landsting eller region, inkluderat Stockholm. Sammanlagt 555 sjukvårds­politiker delar på 905 uppdrag i regionen.

Beställare, utförare och ägare

En av orsakerna till att de är så många är att politikerna agerar som såväl beställare och utförare som ägare av sjukvården och för var och en av dessa roller finns det politiska församlingar, ofta flera. Martin_AndreassonMartin Andréasson(bilden): – Beställarsidan kan skylla på utförarsidan och tvärtom, och om dessa politiker någon gång träffas i samma rum kan de gemensamt skylla på ägaren, landstingsfullmäktige. Det finns absolut poänger med medborgarinflytande men i Västra Götaland är det för många politiker, nämnder och nivåer. Ett annat skäl till att politikerna är så många i Västra Götaland är att den gamla landstingsorganisationen delvis hänger kvar i regionen, med fem hälso- och sjukvårdsnämnder (fram till förra valet var de 12) och lika många patientnämnder. Till skillnad från många andra regioner och landsting har Västra Götaland också kvar politiskt tillsatta styrelser för varje sjukhus. I den översyn som gjorde av den politiska styrmodellen var Folkpartiet kritiskt till modellen för att den var komplicerad och otydlig: Jonas_Andersson– Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska vara både ägare och beställare, men är styrelsen verkligen ägare när vi samtidigt har ett ägarutskott? En och samma fråga, till exempel om tillgängligheten på sjukhusen, kan gå runt på flera politiska nivåer där man som politiker inte är helt klar över sin roll, säger Jonas Andersson (bilden), regionråd för Folkpartiet. – Vi var också kritiska mot att hälso- och sjukvårdsstyrelsen har rollen som överrock till nämnderna så att de måste be om lov för alla beslut, allt måste delegeras uppåt.

Olika syn på beställar-utförarmodellen

En av orsakerna till motsättningarna om regionens politiska organisation är att partierna har olika syn på beställar-utförarmodellen. Jonas Andersson hör till dem som vill ha den kvar. – Modellen är inte perfekt men andra är inte bättre. Det viktiga är att rollerna är tydliga. Vi som politiker är ägare till hela hälso- och sjukvårdssystemet i regionen där exempelvis vårdval ingår. Men vi är också ägare till hälso- och sjukvård i egen regi och ska agera konkurrensneutralt. Jonas Andersson vill egentligen inte uttala sig om det finns för många förtroendevalda och politiska nivåer i regionen. ”Det är inget mål i sig att ha färre politiker”, säger han.

Färre duktiga politiker i dag

Samtidigt säger han att man inte ska tillsätta politiska organ som inte har en vettig roll och uppgift: – Det är meningslöst att ha grupperingar utan makt och befogenheter. Och den kritiska massan av kunniga och duktiga hälso- och sjukvårdspolitiker är mindre nu än för 20 år sedan. Men att reducera politikerantalet genom att minska på antalet personer i styrelser och nämnder tror Jonas Andersson inte på: – Det går ut över små partier som oss. Då blir det bara S och M överallt, säger han.

Vill att universitetet utvärderar

Gert-Inge Andersson tror däremot att beställar-utförarmodellen kan ha spelat ut sin roll och att den politiska organisationen skulle kunna förenklas om den togs bort. – Modellen var bra 1998 när vi hade en anslagsfinansierad sjukvård. Men är det rätt i dagsläget? I dag när vårdvalet har slagit igenom styrs primärvården av krav- och kvalitetsboken, och beställningar sker via den. Verkligheten ser annorlunda ut. Vi socialdemokrater vill att Göteborgs universitet ska genomföra en utvärdering av beställar-utförarmodellen och låta resultatet av utvärderingen avgöra hur det politiska systemet ska ändras, säger Gert-Inge Andersson. – Om jag får tänka fritt skulle jag vilja ha en mindre politisk organisation med färre nivåer. Begränsar man antalet politiker till 100-150 så blir politiken effektivare. Nackdelen är förstås att medborgarinflytandet minskar.

Utkräva ansvar

Martin Andréasson framhåller att det inte blir bättre demokrati bara för att politikerna är fler. – Det viktiga är att politiken är tydlig och att det går att kräva ut ansvar för besluten. Vi är också kritiska till beställar-utförarmodellen och vill att man utgår från sjukvårdsbehoven istället för att göra en geografisk indelning. Att man tittar på exempelvis cancersjukvård, hjärta-kärl och stroke och ser till hur man kan hålla ihop helheten och få fungerande vårdkedjor som också får med rehab och kommunernas insatser. Under mandatperioden 2006-2010 gjordes ett försök med att ersätta politikerna i styrelsen för Skaraborgs sjukhus med styrelse- och sjukvårdsproffs på samma sätt som för Stockholms sjukhus. Men efter valet 2010 valde politikerna att ta över sjukhusstyrelsen igen. Enligt Jonas Andersson var en av orsakerna att styrelsen för Skaraborgs sjukhus blev isolerad i en för övrigt helt politisk regionorganisation. – Vi lärde oss inte riktigt hur vi skulle ha kontakt med varandra, säger han. Fakta: Kostnaden för politikerna 240 miljoner kronor 2014 2014 kostade den politiska verksamheten i nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen 240 miljoner kronor enligt de preliminära siffror som Sjukhusläkaren fått ta del av.

politiker_VGR

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera