• 13 september 2012
• 1
• AV: Anna-Lena Bengtsson

Studien finansieras med 12 miljoner euro av EU och ska pågå under minst fyra år.

– Vi var ett av hundratals projekt som valdes ut, berättar en glad Jesper Petersson, klinikchef på neurologen vid Skånes universitetssjukhus. Han ingår i ledningen för studien och berättar att det tagit tre år av ansökningar för att få pengar till forskningsprojektet.

I Sverige deltar också Södersjukhuset i Stockholm och Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Målet är att totalt 1.500 patienter i 25 länder ska delta och just nu pågår förberedelser inför starten i höst. Att kyla kan skydda hjärnan var kardiologerna bland de första att visa. Vid drunkningstillbud har det också visat sig att kallt vatten minskar risken för hjärnskador vid syrebrist.

– Nu vill vi se om kyla också kan bidra till att minska skadorna i samband med stroke, säger Jesper Petersson.

Idag får 70 procent av strokepatienterna bestående hjärnskador efter en stroke. Men också de 30 procent där man lyckas lösa upp proppen i tid, får olika former av påverkan.

Tidpunkten då patienten kyls kan ha betydelse

– Det vi vill testa är om skadorna minskar om vi kyler patienten samtidigt som vi löser upp proppen eller alternativt kyler patienten efteråt.

Vid SUS i Malmö har man under de senaste åren behandlat ett 30-tal strokepatienter med kyla. På en del
av dessa har det varit mycket effektivt medan det inte varit det för andra.

– Jag har sett en hel del fantastiska resultat där patienter kunnat resa sig upp och gå efter behandlingen, medan vi inte sett någon effekt på andra, berättar Jesper Petersson.

Därför menar han att det nu är viktigt att resultaten granskas i en studie för att se om det är någon speciell typ av patient där kyla fungerar eller om det finns någon maxtid för nedkylning som krävs för att skadorna ska minimeras.

Rent praktiskt handlar det om att kyla ned patienten till en kroppstemperatur på 34 grader. Det gör man
genom att ge kallt vatten i form av dropp.

– Patienten kan röra sig lite grann under behandlingen och till och med gå på toaletten, berättar Jesper Petersson.

För att hålla kylan konstant fästs skumgummiplattor på patienten som är kopplade till ett portabelt kylskåp.

Patienter får till att börja med injektioner med morfinpreparatet Petidin för att förhindra köldskakningar som kroppen automatiskt startar för att höja temperaturen.

– Det gör att patienten inte känner särskilt stort obehag i samband med nedkylningen, konstaterar Jesper Petersson.