Nyhetsarkiv

I England utbildas akutläkare till 95 procent på akuten

– På specialklinikerna som exempelvis ortopedi och kirurgi fick de lära sig mycket som inte var relevant för det framtida jobbet som akutläkare. Det blev en hel del slöseri med tid, så idag har vi utvecklat ett system där vi letar efter speciella delar av klinisk erfarenhet på annat håll, men huvudutbildningen sker på akuten. Det är stor skillnad att lära sig hantera kroniska fall mot att lära sig vad som ska göras akut, säger Tim Coats, professor i akutsjukvård och Ffion Davies, specialist i akutsjukvård, båda från Leicester som gästtalade på Swesems (Svensk Förening för Akutsjukvård) nationella möte om akutsjukvård i Lund den 16-17 oktober.

– Ett sådant undervisningssystem med så mycket tid på akuten är tyvärr inte möjligt i Sverige så länge akutsjukvård är en tilläggsspecialitet som kräver fem års utbildning i en annan basspecialitet. Vi tvingas gilla läget och hitta andra lösningar, menar Lisa Kurland, överläkare inom verksamhetsområdet akutsjukvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala och sammankallande i Swesems utbildningsutskott.
– Vår lösning är att försöka få till stånd en utbildning där basspecialiteten och akutsjukvårdsdelarna integreras.
Lisa Kurland skulle vilja att Sverige inför ett ackrediteringsinstitut och en specialistexamen för akutläkare.

– Sverige är ett av få länder som saknar ackrediteringsinstitut. Det är en brist därför att nu finns ingen myndighet som garanterar att ST-utbildningarna håller en hög och jämngod kvalitet både nationellt och internationellt. Kontrollen av ST-utbildningen som finns är Specialistutbildningsrådets (SPUR) inspektioner, men SPUR har inte de skarpa verktyg som ett ackrediteringsinstitut har, menar Lisa Kurland.

– Jag är rädd för att när det inte är reglerat hur man ska utbilda ST-läkare i akutsjukvård är risken stor att, läkare under utbildning används för att lösa organisatoriska problem. Man kallar arbetet akutläkare, men egentligen handlar det om oerfarna läkare på akuten som utan handledning och utan utbildning får lösa jourproblem. Det förekommer tyvärr på flera håll, säger Lisa Kurland.

Hon tycker att det var synd att Socialstyrelsen backade när landstingen protesterade mot de ursprungliga skarpare kraven i målbeskrivningarna om lärandemetoder och ändrade en del av dem till endast rekommendationer.
– Det är ett viktigt stöd för oss som utbildare att det står att huvudmannen måste göra något.

Lisa Kurland och Swesem är starka förespråkare för införandet av en nationell specialistexamen för akutläkare för att få fram ett bra ramverk för den kunskap som krävs.
– En specialistexamen skulle också vara till stor hjälp för varje utbildningsort när man ska konstruera sina internutbildningar, menar Lisa Kurland.

Men Socialsytrelsen säger nej och menar bl.a. att specialistexamen är pedagogiskt förlegat.
Det håller inte Lisa Kurland med om.
– Det vi vill ge både ST-tläkarna och utbildningsorterna är ett verktyg som hjälper dem att skapa en bra ST-utbildning.
Därför tar nu utbildningsutskottet och Swesem fram en specialistexamen som bygger på målbeskrivningarna i akutsjukvård. (Hämta den här)
– Vi delar målbeskrivningen i sex delar där varje del ska bli en delexamen. Varje delexamen innehåller fall på tre nivåer, larmfall med svårt sjuka, differentialdiagnostiska fall där den blivande akutläkaren måste överväga olika diagnosalternativ för väldigt sjuka människor och färdighetsövningar. Vi tror att en sådan här frivillig specialistexamen kan hjälpa utbildningsansvariga runt om i landet att komma igång med sina internutbildningar.

Om de blivande akutläkarna klarar alla sex delexaminationerna och en slutexamination som omspänner hela kunskapsområdet så blir de diplomerade specialister i akutsjukvård av Swesem.
Om ett år räknar Lisa Kurland att Swesems utbildningsutskott ska vara klara med jobbet att få fram Swesems specialistexamen. Vi har färdigställt två av de sex delexaminationerna.

Hur påverkar beslutet att inte göra akutsjukvård till en basspecialitet era målbeskrivningar?
– Inte alls, egentligen. Vi har utformat målbeskrivningarna utifrån vad en specialist i akutsjukvård ska kunna, oavsett om akutsjukvård är en tilläggsspecialitet eller basspecialitet. Man måste skilja på målbeskrivningar och ST-utbildningar.

Det stora problemet, menar Lisa Kurland är att det tar väldigt lång tid att utbilda sig till akutläkare när det är en tilläggsspecialitet, vilket bland annat kan leda till avhopp som skapar stora svårigheter för de sjukhus som vill bygga upp akutläkarsystem.
– Den långa utbildningen blir också väldigt dyr. Idag tar det kanske åtta år eller mer att få fram en specialist i akutsjukvård. Om akutsjukvård blev en basspecialitet skulle det gå att utbilda en specialist på fem år och huvuddelen av utbildningen skulle kunna vara förlagd till akutmottagningen. Det skulle dessutom hjälpa till att påskynda processen att få fram specialistkompetenta handledare vilket är ett stort problem idag, säger Lisa Kurland.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera