HYRLÄKARE

I Bollnäs skapar hyrläkarna kontinuitet och kvalitet

Sex av tio läkare är inhyrda på Bollnäs sjukhus som ofta hamnar i topp i kvalitets­jämförelser. Hyrläkarna väljs noga ut så att de ”passar in”, har generalistkompetens, gillar arbetsfilosofin, gör remissbedömningar på distans och håller lunch­föreläsningar.

Det lilla sjukhuset mitt i Gävleborg figurerar högt i olika sjukhusmätningar där parametrar som medicinsk kvalitet, patientenkäter och tillgänglighet ingår. Sedan sex år tillbaka drivs sjukhuset i Aleris regi. Här är samtliga specialistläkare konsulter. På frågan vad hemligheten egentligen är bakom arbetet svarar verksamhetschef Birgitta Dackell med två ord.

– Det är kontinuitet och engagemang.

På arbetsplatsen är 90 procent av bemanningsläkarna stadigt återkommande för att de trivs. Vissa har arbetat på sjukhuset i 15 år. På Bollnäs sjukhus är inte själva anställningsformen viktig enligt henne utan snarare att ”alla jobbar med oss”, som hon uttrycker det. Oavsett om det är en inhyrd eller anställd läkare ska de mer eller mindre skriva under på de riktlinjer som sjukhuset har.

– De måste känna med arbetet, passa in i teamet och eftersom vi är ett mindre sjukhus bör man vara lite av en generalist. Vi har också många duktiga specialister på hyrbasis varav flera är disputerade. En insikt jag fått med åren är att man måste ge hyrläkaren en bra introduktion så att det faktiskt är möjligt att göra ett bra jobb. Man måste komma in i arbetslaget för att kunna prestera, menar Birgitta Dackell.

En del av sjukhusets läkare påbörjade sin yrkesbana redan under AT eller ST och har sedan återvänt till arbetsplatsen.

Varför har det inte gått att anställa dem?

– Vi vill alla ha fast anställda läkare, men vi måste se hur realiteten ser ut. Vi är ett litet sjukhus i glesbygd, menar Birgitta Dackell.

Sjukhuset har ett antal trivselregler som alla läkare förväntas följa. En sådan är att dela med sig av sina kunskaper. Även hyrläkare ska bidra med sin kompetens och ge föreläsningar, förklarar Birgitta Dackell.

Hur formulerar man sådant i ett avtal?

– Det står inte skriftligt, men alla anses göra detta då vi ses under två lunchmöten­­ i veckan. Kontinuitet är viktigt, säger hon.

Ännu ett krav på hyrläkarna är att de förväntas göra remissbedömningar på distans på timtid hemma så att de kan titta på patienters laboratorieprover och röntgensvar. Alla förses med en diktafon och med hjälp av systemet Melior kan de utföra arbetet var de vill.

– Det underlättar väldigt. De blir av med högen med administration som annars de fasta läkarna fick ta i, vilket ledde till irritation. Dessutom blir det bättre kontinuitet för patienten, ja det är en patientsäkerhetsfråga, menar Dackell.

Ibland används också luncherna till att diskutera patientfall, till exempel bland internmedicinarna som planerings­ansvarige chefen Kjell Karlsson har hand om.

– Vi jobbar tillsammans med våra konsulter och har mycket dialog och kommunikation med dem för att jobba smartare och bidra till patientsäkerheten.

Han sitter också med det kniviga arbetet med att pussla ihop scheman och telefonsamtalen till hematologer, endokrinologer, reumatologer, neurologer och kardiologer. En hel del tid går åt tillstår han. Två administratörer krävs för arbetet.

– Vi önskar helst inga konsulter alls, det skulle skapa ett lugn. Men någonstans inser vi att det är svårt att fylla ett sjukhus i glesbygd, menar Kjell Karlsson som just nu förbereder inför sommaren 2018.

– Samtidigt är det inte bara negativt. Vi har ju mycket utbyte av dessa duktiga specialister med hög kompetens. Klurigheten i detta är att se till att de trivs och vill komma tillbaka. Mycket handlar om hur man ser på läkarna – ska de bara producera eller är de kollegor, frågar sig Kjell Karlsson.

Patientnöjdheten är god i Bollnäs, framför allt på specialistmottagningarna enligt honom där kontinuiteten fungerar väl. Svårare utmaningar finns enligt Birgitta Dackell på deras akut som är öppen under dygnets alla timmar och där många patienter passerar.

I dagsläget används två konsultföretag som hjälper till med att bemanna akuten. Kjell Karlsson ser att det har varit för hög omsättning på deras läkare.

– Nu pågår ett intensivt arbete tillsamman med konsultföretagen med att förbättra kontinuiteten och stärka introduktionen för läkarna som arbetar på akuten, säger Kjell Karlsson.

Hans Präntare, överläkare på stroke­avdelningen.

En av de fast anställda läkarna är Hans Präntare, överläkare på stroke­avdelningen, som jobbat på sjukhuset sedan början av 1990-talet. Därmed har han sett förändringen med ett sjukhus som bytt från landstings- till privat regi. Arbetsstämningen är ”väldigt mycket teamkänsla” mellan hyrläkare och egna läkare, sammanfattar han.

– Det är ett trevligt gäng här. Det är prestigelöst och lättsamt, vilket är relativt ovanligt. Du är både hej med vaktmästaren och sjukhusledningen, säger Hans Präntare, som hellre använder begreppet fasta konsulter om de återkommande hyrläkarna.

Men inför framtiden har han en viss oro:

– Jag är bekymrad över generationsskiftet på nationell nivå då förändringarna kommer att gå snabbt med risk för mentorsbrist i övergången.

– Frågan är hur detta ska gå. Vi behöver varenda läkarresurs.

TEXT: Agneta Borgström

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera