Nyhetsarkiv

I Angered skapas hälsohistoria

Tillsammans med Västra Götaland vill Sahlgrenska akademin göra ett gemensamt försök att vända utvecklingen. Ett förslag är att etablera en unik forsknings- och utbildningsenhet vid Angereds Närsjukhus.

Sverige är ett av världens rikaste länder. Trots det ökar gapet mellan de som har det sämst och de som har det bäst.

Från att ha varit ett av de mest jämlika höginkomstländerna i världen har Sverige blivit det land i OECD med de snabbast ökande inkomstskillnaderna sedan 1990-talet. Parallellt med denna utveckling, ökar också ojämlikheten i hälsa och tillgängligheten till vård.

Många dör i förtid

Cirka hälften av de som bor i Angered är födda utanför Sverige och kommer från konflikt- och krigshärjade länder. Utbildningsnivån är låg, nära 20 procent är i behov av försörjningsstöd och den öppna arbetslösheten är nästan dubbelt så hög som för Göteborg.

Beräkningar av Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen visar att cirka 1 600 personer i regionen dör i förtid varje år, på grund av ojämlika förutsättningar. Kostnaderna beräknas uppgå till 14 miljarder kronor.

– I vårt område har vi till exempel nästan dubbelt så många rökare som övriga landet, dödligheten i lungsjukdomen KOL är också dubbelt så hög som i övriga landet. Behovet av tidig diagnostik och behandling är omfattande, säger Ann Ekberg-Jansson, specialistläkare i lungmedicin och FoU-chef på Angereds Närsjukhus.

Lämnade Sahlgrenska för Angered

Tidigare arbetade hon i många år som forskare och lungspecialist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En del av hennes tjänst handlade om att arbeta med tobaksprevention. För några år sedan kontaktades hon av projektledningen för Angereds Närsjukhus som bad henne vara med i en styrgrupp för en rökfri zon i nordöstra Göteborg. Andelen rökare bland framförallt män var dramatiskt mycket högre i Angered, jämfört med landet i övrigt.

– Jag hade inte så stora erfarenheter av Angered eller de nordöstra delarna av Göteborg. Om jag ska vara ärlig kände jag till en början en viss tveksamhet inför tanken att åka dit och arbeta, och även inför idén att starta ett sjukhus därute. Men så såg jag behoven och utmaningarna, och även möjligheterna, säger Ann-Ekberg-Jansson.

Omfattande behov

Hon sökte en tjänst som verksamhets­chef som hon fick och tackade ja. Tillsammans med cirka tio medarbetare byggde hon upp en medicinsk mottagning.

– Sedan dess har vi successivt expanderat och i dag består vårdpersonalen av ett 40-tal specialistläkare och sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdsbehoven är omfattande, förr hade vi en anställd specialist i kardiologi, nu har vi fyra.

Nytt sjukhus 2015

Angereds Närsjukhus bildades för att möta de behov och utmaningar som finns i nordöstra Göteborg. Sjukhuset är en egen förvaltning inom Västra Götalandsregionen och drivs av styrelsen för Angereds Närsjukhus. Upptagningsområdet består av Angered och nord­östra Göteborg med en befolkning på knappt 100 000 människor från 170 länder.

Ett flertal specialistmottagningar finns än så länge utspridda på olika adresser i Angereds centrum i väntan på att det nya sjukhuset ska stå klart 2015. För närvarande finns en vuxenmedicinsk verksamhet med specialister inom neurologi, lungmedicin, kardiologi, diabetologi, gynekologi, smärtmedicin och psykiatri. Det finns också en integrerad barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, samt ett flyktingbarnteam med barnmedicinsk- och barnpsykiatrisk specialistkompetens.

Unika samarbeten

När det nya sjukhuset öppnar kommer det även att finnas kirurgisk verksamhet inom ortopedi, allmänkirurgi och öron-näsa-hals, samt tillgång till tre operationssalar.

– I dag har vi ett samarbete med Kungälvs sjukhus för att de opererande specialiteterna ska kunna upprätthålla sin kompetens. Vi har haft ett förvånande stort intresse från läkare att arbeta här, och vi har hittills inte haft några större svårigheter med rekryteringar, säger Ann Ekberg-Jansson.

Det unika med sjukhuset, menar hon, är det nära samarbetet mellan sjukhusets specialistmottagningar, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Angereds Närsjukhus har ett folkhälsouppdrag som innebär att det ska arbeta hälsofrämjande och utgå ifrån de behov och frågeställningar som är relevanta för den befolkning som bor där.

”Relevansdriven forskning”

Angereds Närsjukhus bedriver redan i dag en hel del forskning. Några exempel är palliativa aspekter på KOL och personcentrerad vård vid ischemisk hjärtsjukdom. Sjukhuset har också ett nära samarbete med exempelvis Gothia Forum, Chalmers Center for Health Improvement och Sahlgrenska Science Park.

– Forsknings- och utvecklingsarbetet är starkt kopplade till varandra. Vi kallar det relevansdriven forskning eller praktisk forskning. Resultaten ska kunna gå att appliceras direkt i vården, säger Ann Ekberg-Jansson.

Utmaningarna är många. I Angered finns en överrepresentation av infektionssjukdomar, tuberkulos, magsår och posttraumatisk stressyndrom. Även andelen livsstilsrelaterade sjukdomarna är hög i befolkningen; dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, KOL, lungcancer och alkoholrelaterade tillstånd är klart mycket högre än i övriga regionen och riket.

Underkonsumtion av planerad vård

Många invånare är multisjuka och har flera kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck, trots det väntar de in i det sista med att söka vård. Studier visar att det finns en underkonsumtion av planerad vård, men en överkonsumtion av akut vård som inte kan tillfredsställa patienternas grundläggande vårdbehov.

– Vårt uppdrag är att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, men det finns hos många en stor misstro mot myndigheter och mot hälso- och sjukvård. Vi ser också i visa fall en dålig följsamhet till ordinerad behandling bland dem som söker vård. Det kan bero på många olika orsaker, inte minst språk- och kommunikationssvårigheter, säger Ann Ekberg-Jansson.

Screening når inte fram

Forskning visar att traditionella hälsofrämjande insatser fungerar sämre bland socialt utsatta grupper; hälso- och sjukvårdens satsningar på förebyggande screeningprogram som exempelvis cellprovtagning för livmoderhalscancer och mammografi når inte riktigt fram. Mycket handlar om kommunikation och att etablera en tillit och ett förtroende för vården.

– När det gäller KOL har det visat sig att man som patient har behandlats negativt av vården och samhället. Det finns en syn på KOL som en självförvållad sjukdom. Många känner sig skuldbelagda och upplever också att de inte får den vård och behandling de behöver när de väl söker hjälp, säger Ann Ekberg-Jansson.

Flera viktiga insatser har gjorts i Angered för att nå patienter med KOL, bland annat drop-in spirometri (lungfunktionstest). Läkare har ställt diagnos och patienter har sedan erbjudits motiverande samtal för rökavvänjning, oavsett KOL-diagnos eller ej.

Fångat högriskpatienter

– Intresset har varit stort. Vi har också fångat högriskpatienter som inte nödvändigtvis är rökare, men som kommer från länder där man exponerats för rök från matlagning över öppen eld, vilket är en annan viktig riskfaktor för KOL.

För drygt ett år sedan gav ledningen för Sahlgrenska akademin ett uppdrag till Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap och överläkare vid Sahlgrenska akademin, att genomföra en kartläggning i Angered. Syftet var att undersöka behov och resurser utifrån frågor som rör ojämlik hälsa, mänskliga rättigheter samt socioekonomiskt eftersatta grupper inom medicin, vård och hälsa.

De hälsoutmaningar och sociala utmaningar som samhället står inför idag måste tacklas på ett nytt sätt, menar han. Det krävs handling från hälso- sjukvården, men också från många andra sektorer; många forskningsrapporter har visat att huvudorsaken till ojämlikhet i hälsa beror på ojämlikhet i samhället.

Tvärvetenskapligt

Till sin hjälp har Henry Ascher haft en arbetsgrupp med representanter för vårdvetenskap och hälsa, samhällsmedicin och folkhälsa samt odontologi. Ann Ekberg-Jansson har även ingått i gruppen.

– Utgångspunkten är en gemensam plattform där Sahlgrenska akademin och Angereds Närsjukhus gemensamt vill stärka och samordna utveckling, utbildning och forskning, och även tillämpningen av forskningsresultat, säger Henry Ascher.

Handlar inte om välgörenhet

I februari var rapporten klar. Den lyfter flera exempel på forskningsområden där en samverkan mellan Angereds Närsjukhus och Göteborgs universitet, där Sahlgrenska akademin ingår, kan bidra med en unik spetskompetens inom områden som har en hög relevans, inte bara för Angered eller Västra Götalandsregionen, utan också för landet i stort.

– Det här handlar inte om välgörenhet för utsatta människor i nordöstra Göteborg. Traditionellt i Sverige har man skickat ambitiösa och välmenande forskare och studenter från innerstan ut till förorterna i olika projekt. Men så lägger man ned projektet och så faller allt. Man måste jobba mycket mer tillsammans med de människor som bor där och som har kunskaperna. Man bortser ofta från deras styrkor, krafter och resurser, säger Henry Ascher.

Ett av de skarpaste förslagen i rapporten handlar om att etablera en universitetsfilial i Angered. Internationellt efterfrågas forskning om medicin (omfattar även odontologi), vård, hälsa och folkhälsa med utgångspunkt från social ojämlikhet och ohälsa, jämlik vård, migration och integration.

Unika möjligheter

– Det finns ett starkt stöd för denna typ av forskning och utveckling, både från Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Angereds Närsjukhus som är skapat utifrån ett nytänkande och byggs utifrån befolkningens behov, ger oss denna möjlighet. Vi har unika möjligheter att koppla ihop forskning inom exempelvis epidemiologi och socialmedicin med sjukvården och kommunen för att driva forskning, utbildning och utveckling, säger Henry Ascher.

Forskningsenheten ska bedriva såväl prevention som uppsökande verksamhet. I rapporten diskuteras exempel på forskningsområden: forskning om flyktingars hälsa, vårdkonsumtion, läkemedelsanvändning och upplevd hälsa, oral hälsa och övrig hälsa, kommunikation och kulturkompetens i vården.

Kombinationstjänster

Forskningsenheten ska erbjuda kombinationstjänster så att man i båda riktningar utbyter kunskap mellan Göteborgs universitet i centrum och Angereds Närsjukhus i förorten.

– Så som samhället och framtiden ser ut, finns det stora fördelar för människor med vårdyrken att arbeta tillsammans och under perioder tjänstgöra i Angered eller liknande områden för att skaffa sig den kunskap som finns där. På akutmottagningen på Sahlgrenska möter man den typ av frågeställningar som finns i nordöstra Göteborg.

Det är även angeläget, menar Henry Ascher, att det finns en samverkan med övriga delar av Göteborgs universitet. En universitetsfilial skulle avsevärt underlätta breddningen av forskningen och öka forsknings- och undervisningsutbytet mellan olika fakulteter och discipliner.

Globala hälsofrågor

– Ett centralt område är kommunikation. Vi vill gärna ha med samhällsvetare och humanister för att ta del av kunskap som hela vården har nytta av. Tog nyligen del av ett forskningsprojekt inom lingvistik. Det handlade om bemötande och hur läkare uttrycker sig i mötet med unga människor med diabetes. Trots att det finns en stor vana att arbeta nära och i samråd med ungdomar, fanns det ändå en häpnadsväckande omedvetenhet när det gäller kommunikation och hur språket används.

Ett annat förslag är att etablera en studentmottagning på Angereds Närsjukhus. Dagens och framtidens studenter på vårdprogrammen, ställs inför helt nya frågeställningar som kräver ökad kunskap om kulturförståelse och den betydelse socioekonomiska förhållanden har för människors hälsa. Framtiden ställer också krav på en djupare och vidare kunskap om globala hälsofrågor.

Studentmottagningen vid Angereds Närsjukhus ska erbjuda kliniska praktikplatser för studenter vid Sahlgrenska akademin. Under handledning ska vårdstudenter från olika program få möjlighet att behandla patienter. Det ska också finnas möjligheter att göra examensarbeten och masterarbeten vid forskningsenheten.

Klinisk forskning görs på friska 30-åriga studenter

– Vi föreslår även att man ska ha en samverkan kring fortbildning och vidareutbildning av vårdpersonal, inte bara i regionen utan också nationellt, förslagsvis med SKL, säger Henry Ascher.

Även läkemedelsindustrin skulle ha nytta av en forskningsenhet i Angered. Klinisk forskning görs i dag i stor utsträckning på friska 30- åriga studenter i storstaden.

– Det är inte acceptabelt. När man gör studier och går ut med enkäter är kriterierna för medverkan ofta att man ska kunna svenska språket. Här missar man viktiga grupper som är viktiga för studieresultaten.

Beslut ska nu tas om de tankar och idéer som förs fram i rapporten.

– Vi har fått en god respons från universitetet och akademin, och även från politiker och beslutande tjänstemän. Vi har velat lyfta fram visioner och möjligheter till vad man skulle kunna åstadkomma. Jag är övertygad om att de tankar och förslag vi har i rapporten skulle hela Sverige ha nytta av, säger Henry Ascher.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera