• 20 juni 2011
• 0
• AV: Eva Nordin

Den nya politiska ledningen, med regionstyrelsens ordförande, Pia Kinhult i spetsen, utlovar en ny ledarstil. Mindre top down. Nu ska medarbetarna få göra sin röst hörd. Men professionen är tveksam. Mycket har utlovats förr, men inte infriats och ryktena går redan om specialbeställda forskningsuppdrag som ska visa hur väl den framtida fusionen kommer att lyckas. Och många, många som Sjukhusläkaren talat med har åsikter, men vågar inte framträda med namn. Rädda för att förlora jobbet.

Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (m) medger att processen hittills gått för snabbt och att det behövs ett mer öppet och transparent arbetssätt. Hon menar också att den toppstyrning som funnits i processen nu behöver ersättas med en bredare förankring.

– Det har gått rätt fort och från politikens sida har vi varit dåliga på att kommunicera själva syftet med sammanslagningen. Beslutet fattades inte på ett bra sätt, det råder det inga tveksamheter om. Det finns dessutom en dom på att det blev fel. Vi tar till oss av kritiken och har därför tillsatt en styrgrupp för att få en bredare och bättre förankringsprocess, säger Pia Kinhult.

”Under all kritik”

Rikard Larsson, regionråd för socialdemokraterna, är kritisk till den ursprungliga fusionstanken och anser att sammanslagningen av sjukhusen inte borde ha gjorts.

– Det finns inte särskilt bra erfarenheter av stora fusioner. Och sättet man gjorde det på i Skåne var under all kritik. När beslutet om sammanslagningen kom informerades massmedia samtidigt som man informerade anställda på sjukhusen. Det har varit symboliskt för processen.

– Vi har haft en hög kompetensflykt, vilket är tydligast inom ögonsjukvården. Där har vi har en situation som av många beskrivs som katastrofal. Men i nuläget tror jag inte på att vi löser problemen genom att bryta fusionen. Istället måste vi ta till oss de misstag som gjorts och välja de små stegen, säger Rikard Larsson.

Få med sig alla medarbetare

Han vill understryka att han ser betydelsen av att få med sig alla medarbetare i den fortsatta processen och att man ligger lågt med nya stora förändringar och omorganisationer.

– Nu behöver vi fokusera på hur vi ska utveckla vården och de interna vårdkedjorna på Skånes universitetssjukhus. Och här är det verksamheterna i nära samarbete med ledningen som måste få ta ansvar och driva på utvecklingen, säger Rikard Larsson.
Nya tongångar hörs nu i debatten om hur sjukvården ska organiseras.

När den första delen av utredningen om framtidens sjukvård i Skåne nyligen presenterades tog tjänstemännen flera kliv tillbaka och erkände mycket av den kritik som funnits mot splittringen av specialistvården och den starka profileringen av sjukhusen i Lund och Malmö.

Koncentrera högspecialiserad vård

I slutet av maj presenterade sjukhuschefen Bent Christensen den del av utredningen som handlar om framtiden för Skånes universitetssjukhus där flera av förslagen ligger väldigt nära det förslag som framförts av professorkollegiet i Lund, där 48 klinikprofessorer i en skarp skrivelse till regionstyrelsen, krävde att politikerna skulle stoppa alla eventuella planer på att flytta om högspecialiserad vård mellan Malmö och Lund, och i stället koncentrera den till ett ställe.

Kollegiet har även kritiserat förslaget att flytta traumavården till Malmö och omvandla sjukhuset i Lund till ett cancercentrum.
Ledningen för Skånes universitetssjukhus verkar nu ha tagit till sig kritiken. I den utredning som presenterats erkänner man att uppsplittringen av specialistvården medfört stora kostnader och problem, och man ser fördelen med att koncentrera den högspecialiserade vården och viss specialiserad vård till ett geografiskt sjukhusområde.

Förslag på att bygga ett helt nytt skånskt universitetssjukhus förs fram, vilket välkomnats av såväl läkarfacken som av många anställda. Var sjukhuset ska ligga analyseras inte närmare.

Stark profilering inte en rimlig lösning

Vidare skriver utredarna att en flytt av traumavård och cancervård är påfrestande för såväl den kliniska som den akademiska verksamheten. En stark profilering, menar de, framstår inte som en rimlig lösning då många patienter och verksamheter har gränsöverskridande behov som rör flera specialiteter. Flera av förslagen i utredningen går därmed emot den inriktning som fusionsprocessen hittills har haft.

– Sjukhuschefen Bent Christensen har äntligen erkänt att Proluma var ett misslyckande, speciellt vad gäller flytten av ögon till Malmö. Det är bra att tjänstemännen kan erkänna de misstag som gjorts, samtidigt har det presenterats så många sakliga motargument mot Proluma som bara slogs undan som partsinlagor.

Jag tycker att ledningen för sjukvården borde skämmas med tanke på allt det lidande som detta har skapat bland patienter och anställda. Hur mycket frustration och pengar har inte detta kostat? Det borde finnas instanser som HSAN eller något liknande dit man kan vända sig med anmälningar mot oansvariga politiker och tjänstemän, säger en klinikchef på Skånes universitetssjukhus som Sjukhusläkaren har talat med.

Av hänsyn till den känsliga process som råder vill personen vara anonym.

Tjänstemännen har fått bestämma för mycket

Louise Bringselius är organisations- och strategiforskare vid Lunds universitet. Hon är kritisk till att politikerna i den pågående fusionsprocessen mellan sjukhusen i Lund och Malmö lämnat över ett alltför stort ansvar till tjänstemännen.

– Politikerna är ytterst ansvariga för att genomförandet av fusionen går rätt till, och även för att den kunskap som finns i forskning tas tillvara. Det är också viktigt att man tar hänsyn och tillvaratar olika aktörers synsätt och erfarenheter. Det ansvaret kan inte helt och hållet delegeras till tjänstemännen. Hittills har politikerna inte lyssnat på de olika intressenterna, man har anammat en logik som kanske passar i privat sektor, men inte i offentlig sektor, säger Louise Bringselius.

Hon menar att fusionsprocessen präglats av en alldeles för stark radikal ansats och att man, tvärt emot den kunskap som finns, skyndat för snabbt fram.

– Det handlar inte bara om hastigheten, utan också om uppfattningen på förändringarna. Mycket tyder på att det hade gått mycket bättre om man hade börjat med att slå samman administrationen och låtit klinikerna vara kvar och att de eventuellt på eget initiativ integrerats stegvis, säger Louise Bringselius.

Ifrågasätter fusionstanken

Hon ställer sig högst tveksam till sammanslagningen av sjukhusen och ifrågasätter fusionstanken.

– Det finns goda skäl att konsolidera den högspecialiserade vården och att skapa en gemensam organisation för administrationen inom regionen. Men det betyder inte att man nödvändigtvis behöver slå samman verksamheterna. Det är viktigt att vi inte får för stora organisationer i vården. I tillverkande industrier kan det finnas stordriftsfördelar, men det fungerar annorlunda med kunskapsorganisationer, säger Louise Bringselius.

”Väl fungerande samarbeten förstördes”

– Ett av de stora problemen med den pågående fusionsprocessen i Skåne är att den föregicks av profileringsprocessen Proluma, menar Maria Andersson, specialist i internmedicin vid Akutcentrum vid Skåne universitetssjukhus i Malmö. Professionen har inte varit negativ till att högspecialiserad vård ska finnas på ett ställe, men i Proluma handlade det också om att fusionera basverksamheter, menar hon.

– Om jag tittar på min egen klinik, som var en fungerande medicinklinik med väl upparbetade samarbeten, så valde man att bryta ut lungmedicin, reumatologi och hematologi och fusionera verksamheterna med Lund. Det upplevde vi som djupt olyckligt.

Maria Andersson tycker inte att man ska avbryta den pågående fusionsprocessen. Beslutet är fattat och arbetet är i full gång. Däremot hoppas hon att man fortsättningsvis tillämpar evidensbaserade metoder och låter professionen ta en stor och aktiv del i processen.

Sedan fusionsprocessen startade har 21 kliniker i Lund och 21 kliniker i Malmö slagits samman till 13 kliniker. För sju av dessa 13 kliniker har ledning och avancerad vård flyttat från Malmö till Lund, och för resterande sex har flytten gått från Lund till Malmö. Vissa talar om en flyttkarusell som fått förödande konsekvenser.

”Ser vi några år framåt är en lyckad fusion ett måste”

Tillsammans med den dåvarande chefen för ortopedin i Malmö, tog Pelle Gustafson, biträdande klinikchef för ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund tidigt ett initiativ för att skapa förutsättningar så att de bägge klinikerna kunde närma sig varandra.

– Vi startade redan innan Proluma då vi såg klara fördelar för patienterna. På så vis kan man säga att vi bara haft draghjälp av fusionsprocessen, säger Pelle Gustafson.

Liksom många andra som Sjukhusläkaren talat med, anser att han fusionsprocessen bör fortsätta.

– Ja, under förutsättning att man lär av de goda exemplen och att det görs på rätt sätt. Om vi tittar ett antal år framöver och ser till både sjukvård och forskning och den utveckling som äger rum i Nordeuropa, är det absolut rätt och till och med tvunget att både fortsätta och lyckas, säger Pelle Gustafson.

”Förtroendet finns inte länge”

– Personligen är jag idag kritisk till fusionen, även om det finns positiva inslag. Det blev fel från början när beslutet togs, utan någon möjlighet till debatt, säger Per-Olof Grände, läkare och professor i anestesiologi och intensivvård vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Det är svårt att känna förtroende för en sjukhusledning som fattar övergripande beslut över medarbetarnas huvuden. Alla togs på sängen, menar han.

– Genom detta raserade man möjligheterna för att fusionen skulle kunna få en allmän acceptans och bli bra. Visst finns det enstaka vinnare i de organisationsförändringar som skett. Men helheten har inte blivit lyckad och sjukhuset har blivit för stort att drivas rationellt. Många är uppgivna och har förlorat en del av glädjen i arbetet. Det verkar som den toppstyrning som präglat processen från Prolumainitativet fram till idag, tyvärr spridit sig till lägre nivåer i organisationen, säger Per-Olof Grände.

”Skulle man lista vad som blivit bättre skulle listan nästan bli tom”

Ordförande för professorkollegiet i Lund är Bengt Rippe, professor och överläkare vid njurmedicinska kliniken i Lund.

– Den kritik vi har framfört har man avfärdat som allmän förändringsovilja. Vi är principiellt inte emot en fusion, men vi hade gärna sett att den hade växt fram i ett brett samförstånd och i dialog med professionen. Istället har fusionsprocessen präglats av en ensidig topdown-styrning. Man har också haft ett starkt produktionsinriktat sätt att se på vårdproduktion som är så mycket mer än att producera bilar, säger Bengt Rippe.

– I profileringsprocessen har ett flertal kliniker flyttats fram och tillbaka och flera verksamhetsområden har raserats. Skulle man idag lista vad som blivit bättre efter sammanslagningar av verksamheter, skulle listan nästan bli tom. Däremot skulle en lista över vad som blivit sämre bli mycket späckad.

Usel ekonomi

– Vi har dessutom fått en usel ekonomi och som följd, ett förbud mot anställning av vikarier. Vi har fått en förödande kompetensflykt, folk slutar i verksamhetsområden som tidigare var framstående forskningsmässigt. Ett av flera exempel är ögonsjukvården som är slagen i spillror, 18 läkare har försvunnit från Lund. Inom urologi har 12 av de mest erfarna läkarna flyttat från Lund, säger Bengt Rippe.

Den njurmedicinska kliniken i Lund har nyligen fått direktiv att genomgå fusion med Malmö. Den processen har dock redan pågått en längre tid. På eget initiativ har klinikcheferna vid de bägge sjukhusen inlett ett samarbete och sedan 2009 gått igenom område efter område för att se var samverkan kan ske och hur profileringen bör se ut. Med hjälp av SWOT-analyser har de identifierat styrkor, svagheter, möjligheter och eventuella hot.

– Vi tog tidigt ett eget initiativ för att slippa bli toppdrivna och istället anamma ett underifrånperspektiv där professionen har funnits med redan från start. Njurmedicin består av två stora kliniker och vi kan se att det finns vissa fördelar att samverka, inte minst forskningsmässigt. Vi har fått god respons, inte minst från divisionsledningen och jag anser att vi är ett gott exempel på hur samverkan kan ske i en omfattande konsolideringsprocess, säger Bengt Rippe.

Ser stora möjligheter vid en fusion

Göran Lingman är chef för kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Han är för en fusion och ser stora möjligheter till en kompetenskraftsamling för kvinnosjukvården.

– Den innebär inga dramatiska förändringar för kvinnosjukvården. Om vi ska dra lärdomar av Stockholm är det viktigt att ta hänsyn till alla medspelare i den här fusionen. Professionen har detaljkunskapen och vet hur verksamheterna bäst kan drivas. Ett top-down ledarskap är inte framgångsrikt i sjukvården. Det är också viktigt att man på ett universitetssjukhus tar med forskningsaspekten i den kliniska ledningsfunktionen, säger Göran Lingman.

Det krävs ett ledarskap med bred förankring på kliniknivå och som motiverar medarbetarna till delaktighet i processen. Det är också viktigt att man på ett universitetssjukhus tar med forskningsaspekten i den kliniska ledningsfunktionen
När det gäller kvinnosjukvården upplever han att det finns ett gott samarbete mellan Lund och Malmö och att man arbetar utifrån gemensamma riktlinjer.