Nyhetsarkiv

Hur ser sjukvården ut om 20 år?

Idag har vi fritt vårdsökande, lag om valfrihet, garantier för tillgänglighet och krav på budget i balans. Patienterna har anvisats en roll som medvetna kunder som bör bevaka sina rättigheter och kräva vård hos den vårdgivare som erbjuder sådan.
Sjukhusen styrs av anonyma landstings- och regionpolitiker, sjukhuscheferna kläms mellan stora mål och liten tilldelning. Klinikerna styrs av personer utan medicinsk kompetens.
Mycket har förbättrats inom sjukvården under dessa 20 år, men en del är sig likt och annat har försämrats. Det är spännande att tidningen Sjukhusläkarens allra första ledare, då som nu, handlar om växande vårdköer, otillräckliga resurser och sparbeting.
Sjukvårdens styrning diskuteras också men på den tiden skriver Inge Hesselius att ”Det är för oss en självklarhet att hälso- och sjukvården skall styras av medicinsk professionalism”. Detta är inte lika självklart idag när sjukvården till stor del styrs av administratörer och ekonomer.
I detta nummer kan anas att pendeln är på väg tillbaka. Chefen på Karolinska Birgir Jacobsson vittnar om vikten av läkares ledarskap i sjukvården och hävdar att det krävs läkarkompetens för att leda teamen kring patienterna och för att trimma och effektivisera vårdens processer.
Kvaliteten i sjukvården bygger på kvaliteten i enskilda sammanvävda moment och det är viktigt att de förädlas logistiskt och ekonomiskt, men framför allt att den medicinska kvaliteten och patientsäkerheten hålls i fokus. Där är läkares ledarskap nödvändigt.
”När patienten blir kund- nya stressorer och strategier i läkarens arbete” heter en färsk uppsats av Bejerot och Hasselbladh. De beskriver vad som skett med läkarrollen och varför läkarnas ställning som ledare i sjukvården ifrågasatts.
Svensk sjukvård har varit föremål för omvälvande reformer där Sverige anammat konceptet New Public Management. NPM står för ökad produktivitet och kvalitet via ekonomistyrning och kundval och driver utvecklingen mot en kundorienterad marknad där en mångfald vårdgivare konkurrerar om patienterna.
Detta är bra till en viss gräns, men för mycket av ”kunden i centrum” kan hota ”patienten i centrum” t.ex. då ersättningssystemen belönar tillgänglighet på bekostnad av kvalitet.
Vårdvalsystem med besöksersättning, som i Stockholm, prioriterar kvällsöppet på vårdcentralerna framför kvalitén i uppföljningen av långtidssjuka. Det satsas på omhändertagandet av snuvor snarare än psykiska problem och ingen hinner ta ansvar för äldres läkemedelsordinationer. Läkarrollen förskjuts från att vara de sjukas ambassadör och hänvisare till att serva krassliga kunder.
Detta är stressande för läkare men NPM innebär även nya stressorer för patienterna. Människor tolkar sig egen makt i vården som en skyldighet att bevaka sina intressen och misstror den sjukvård som inte kan göra dem skadelösa av sin sjukdom. ”Så här kan jag ju inte ha det” säger patienter uppfodrande om krämpan inte går att bota.
För att befolkningen fortsättningsvis skall lita på att samhället klarar att tillhandahålla rättvis sjukvård måste läkare engagera sig i styrningen av vården. Läkares ledarskap behövs för ökad medicinsk kvalitet och säkerhet och för att förbättra förutsättningarna för patient-läkarmötet.

Var är sjukvården och läkarrollen om ytterligare 20 år?

Rationell vård och gott omhändertagande belönas men sjukvården ersätts huvudsakligen för sitt medicinska resultat och sin del i förbättrad hälsa hos befolkningen.

De ökade medicinska möjligheterna har krävt en ökad specialisering men också breda kompetenser och överlappande kunskapsområden efterfrågas.

Varje patient har rätt att välja läkare av alla specialiteter och att få en individuell plan för ett sammanhängande och medicinskt motiverat vårdförlopp med ett kontrakt som garanterar detta i Europa och kanske världen.

Den ökande gruppen långtidssjuka omhändertas på ett långsiktigt medicinskt effektivt sätt och får stöd från såväl primärvård som andra specialister.

Utvecklingen av individuellt utformad terapi av såväl läkemedel som kirurgi möjliggör monitorering och individuell ordination från expertis via nätet. Sjukhusläkarna fyller en betydande funktion i den öppna vården utanför sjukhusen och har en stor del av sin mottagningsverksamhet förlagd där.
Eftersom tilliten till de offentligt drivna sjukhusen sviktar har många tilläggsförsäkrat sig medicinsk kompetens och läkemedel. Frågan om en obligatorisk sjukvårdförsäkring för alla istället för en individuell för vissa, är fortfarande en het politisk fråga.

Om 20 år har läkarna åter tagit ledningen av sjukvården då de i samarbete och med stöd av övriga professioner kan förstå och överblicka medicinska möjligheter och därigenom fatta strategiska beslut. Ledarna i tidningen Sjukhusläkaren handlar då som nu om prioriteringar, medicinsk kvalitet och säkerhet. Hela människan är i centrum såväl medicinskt som ekonomiskt.

En ökad helhetssyn på människors hälsa har stärkt betydelsen av långsiktigt medicinskt omhändertagande och New Public Management har ersatts av New Medical Management.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera