Nyhet

Hur mycket har läkarkåren fått säga till om?

I Region Värmland och Halland upplever läkarna att de saknar inflytande – men i Västra Götaland känner man sig lyssnade på och delaktiga i processen. Införandet av nätjournal går olika till och väcker olika reaktioner bland de fackliga representanterna runt om i landet.

”Big bang” eller ”start slow”. Införandet av nätjournal i någon form har snart genomförts i landets alla regioner och landsting – och på grund av avsaknaden av nationella direktiv gör varje projektledare och styrgrupp på sitt eget sätt.

Marina Tuutma.

Värmland:  ”Processen har gått för fort”

– Här i Värmland har arbetet med införandet av nätjournal gått väldigt fort. Projektplanen fastställdes i mitten av november och redan i januari skulle alla beslut kring det här tas. Vår upplevelse är att processen forcerades igång utan att funktionaliteten hade hunnit diskuteras i organisationen.

Det säger Marina Tuutma som är ordförande i Värmlands läkarförening.

Hon berättar om hur personalen kallades till seminarier och att projektledaren besökte vissa kliniker för att inhämta synpunkter men att det var väldigt oklart vad det egentligen var som hämtades in. Och sedan kom plötsligt beskedet om att det hela skulle införas redan i maj månad.

– Den känslan vi har fått är att man har sett journal via nätet som ett enkelt teknikskifte och att det inte innebär någon egentlig förändring för oss. Från läkarföreningens sida är vi i grunden väldigt positiva till nätjournal – det är en jättebra möjlighet för patienterna – men samtidigt behövs möjlighet för oss att jobba fram nya arbetssätt för att minska vår administration och göra patienterna mer delaktiga. Men vi har inte sett att det har blivit så. Vi har haft ett väldigt litet inflytande över hur nätjournalen kan anpassas efter vårt arbetssätt eller hur vi kan anpassa oss.

Vilka frågor anser ni inte har diskuterats tillräckligt?

– Vi hade velat ha riskanalyser avseende arbetsmiljön för läkare och att alla de verksamheter som blir berörda får möjlighet att fundera över hur de ska jobba. Eventuella risker behöver vi få möjlighet att hantera och överhuvudtaget arbeta fram rutiner.

En referensgrupp med bland annat läkare har funnits under projektets gång, berättar Marina Tuutma. Men mötena var glesbefolkade och bestod av alla möjliga yrkesgrupper.

– De som representerade läkarna tyckte visserligen att det senaste mötet blev bra men på de tidigare mötena kände de att de inte nådde fram. Vi hade en representant som skrev ett brev och avsade sig uppdraget eftersom personen i fråga inte ville hamna i situationen att ha varit med i en process men inte kunnat påverka. Oron som finns hos läkarna måste tas på allvar. Vi måste kvalitetssäkra journalanteckningarna innan nätjournalen tas i bruk.

Ett annat problem som behöver diskuteras i Värmland är hur man hanterar journalrelaterade frågor från patienterna när någon läkare är borta – något som framför allt ställs på sin spets på grund av de många hyrläkarna som anlitas i regionen, menar Marina Tuutma.

– Vem ska svara på deras patienters frågor om något är osäkert? Ska någon annan gissa? De riskerna måste bedömas på verksamhetsnivå. Nu finns helt enkelt inget regelverk.

Halland: Ingen dialog alls med sjukvårdsdirektören

Katarina von Bothmer Östling.

Även i region Halland finns irritation över processen kring införandet av nätjournal. Hallands läkarförenings ordförande Katarina von Bothmer Östling berättar hur hon har försökt få till stånd ett möte med hälso- och sjukvårdsdirektören, men hittills utan resultat.

– Vi från läkarföreningens sida ville ha ett dialogmöte med hälso- och sjukvårdsdirektören om det här redan i höstas men fick aldrig något svar. Nu har hon sökt annat jobb och vi har fått ett datum för möte med den tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören sent i vår då nätjournal i Halland redan ska vara införd. Det är en stor brist att inte ha fått diskutera igenom det här med den person som är ytterst ansvarig.

I stället har dialogen kring nätjournal i Halland skett via projektledaren – en it-person – som man från läkarföreningens sida fortfarande inte är överens med när det gäller exempelvis den viktiga frågan om patienterna ska ha tillgång till osignerade anteckningar direkt eller ej, berättar Katarina von Bothmer Östling.

– Jag tycker inte att jag kan se några bra argument för att allt ska släppas rakt ut så snabbt att felskrivningar kan kvarstå. Hur kan det vara bättre för patienten med fort och fel? Ett rådrum på åtminstone en vecka ger oss tid att rätta till fel och förbereda eventuell obehaglig information till patienten på ett bra sätt med en mer fullständig bild än om patienten läser det själv. Jag tycker överhuvudtaget inte att det här borde vara en så prioriterad reform som man har gjort det till. Det hade tillfört mycket mer för patientsäkerheten totalt sett med ett bättre journalsystem här hos oss.

I en diskussion med chefsläkaren var man överens om att journalanteckningar när det gäller barn ska döljas, men när det gällde tidiga hypoteser blev det stopp, berättar Katarina von Bothmer Östling.

– Vi kommer överhuvdtaget inte att ha möjlighet att dölja någon information mer än den om våldsutsatthet. Jag jobbar själv på en kvinnoklinik och vet att det finns kvinnor som är utsatta för påtryckningar från omgivningen även utan inblandat våld känt för oss, som kan hamna i stora svårigheter om de tvingas visa upp sin journal för någon annan.

– Det känns väldigt märkligt att vi inte ens får föra register över aborter för kvalitets uppföljning och forskning, men just i den här frågan släpper man det fritt med argumentet att det är patientens eget ansvar om man öppnar journalen. Att man kan spärra journalen tror jag inte hjälper dessa kvinnor. Det kan snarare göra någon mer misstänksam kring innehållet om den är spärrad. Omtanken om de svagaste grupperna saknas. Man ser till de välutbildade som snabbt vill kunna se sina provsvar.

Västra Götalandsregionen:  ”Ledningen har lyssnat och tagit till sig våra argument”

Christina Sjöberg.

I Västra Götalandsregionen har man däremot fått betydligt mer gehör för de frågor som har känts viktiga från läkarkårens sida.

Det berättar Christina Sjöberg som är vice ordförande i Göteborgs läkarförening.

– Helt nöjd är man ju aldrig men det kunde ha varit värre. De läkare som har suttit i referensgruppen här i Västra Götaland har blivit lyssnade på och man har fått till bra kompromisser även om det var lite trögt i början, säger hon.

En av frågorna som kändes särskilt viktig att driva från läkarhåll i Västra Götalandsregionen var att det skulle göras en risk- och konsekvensanalys ner på verksamhetsnivå på alla ställen före införandet av nätjournal, berättar Christina Sjöberg. Och för att det skulle hinnas med beslöt regionen till och med att skjuta på införandet av journal på nätet från det ursprungliga början av april till första juni i år.

– Det kändes positivt att de kunde tänka sig att ge det här mer tid. Man har velat lyssna och velat att det ska bli bra. Vi har nått fram med de synpunkter vi har haft. Sedan är vissa saker svåra att lösa och att man inför det här innebär en utsatthet för patienter i relationer där det förekommer misshandel eller hot. Och där har man dessvärre inte fått någon tillfredsställande lösning än.

Att varken provsvar, röntgenundersökning eller läkemedelslistor publiceras på nätet vid införandet av nätjournal beror på att det är tekniskt omöjligt med nuvarande system, berättar Christina Sjöberg.

– Sökorden ”tidiga hypoteser” respektive ”våldsutsatthet i nära relationer” kommer inte heller att synas och under de sökorden kan man som läkare placera in det som man inte vill ska gå att läsa.

Några frågor återstår dock att lösa innan alla bitar har fallit på plats i Västra Götaland, menar Christina Sjöberg. Bland annat önskar läkarna en möjlighet att försegla journalen från vårdens sida så det inte ska ligga på patienten att göra det när det kommer till exempelvis våld i nära relationer. Man har även tryckt hårt på att få ökade resurser för administration – både för sekreterarna som skriver ut men också för att läkarna ska hinna signera innan texten blir tillgänglig.

– När det gäller klinisk genetik och rättspsykiatri har man tagit beslutet att undanta journalerna från publicering på nätet efter att ha lyssnat in våra sektorsråd. Psykiatrin önskade få avvakta och ta del av andras erfarenheter innan man kommer med och den önskan har respekterats. Barn kommer inte heller att vara med i väntan på den utredning som sker nationellt.

Västernorrland: ”Politikerna har tagit beslutet utan några diskussioner”

Bo-Göran Widman.

Våra politiker har tagit beslutet att nätjournal skall införas. Några diskussioner med läkarkåren har inte förekommit. Vi har inte heller sett några beslut om hur det praktiskt skall utformas, säger Bo Göran Widman, ordförande i Ångermanlands läkarförening.

Nätjournal för våra patienter är bra och ligger i tiden men man skall inte behöva få besked om att man har cancer genom att läsa detta i sin egen journal. Det måste utformas en tidsfrist som är adekvat innan PAD:n förs in så att man hinner kalla patienter och ge denna information muntligt. Två veckor som man har i en del landsting tror jag inte räcker till under sommarmånaderna.

Sörmland: ”Tyvärr har landstinget beslutat att visa nästan allt så småningom”

Marie Engman.

Marie Engman, ordförande Sörmlands läkarförening: Vi har tydligt framfört att vi vill ha två veckors rådrum på både osignerade anteckningar, röntgensvar, PAD-svar och vissa lagsvar.

Tyvärr har landstinget beslutat läsa lagen med strängaste tolkningen och avser visa allt så småningom, utom vissa sökord som ”tidiga hypoteser”, ”våldsutsatthet i nära relation”.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera