CANCERVÅRD – Standardiserade vårdförlopp

Hur bra har satsningen på standardiserade vårdförlopp lyckats egentligen?

Tiden till behandling inom de standardiserade vårdförloppen för cancer förbättrades inte på riksnivå under åren 2017-2019, före pandemin då förhållandena var normala. Och det var fortfarande problem att få de 21 regionerna att rapportera in basala stopp och starttider för vårdförloppen till SKR:s nationella väntetidsdatabas ”Signe”, enligt en rapport från Regionala Cancercentrum i Samverkan.

Sjukhusläkaren har gått igenom rapporten (En analys av SVF-data ur SKR:s väntetidsdatabas 2017-2019) som Regionala Cancercentrum i Samverkan gjort för att utvärdera utvecklingen av de standardiserade vårdförloppen de senaste tre åren före pandemin 2017- 2019, då förhållandena var normala.

Ledtiderna

I rapporten konstateras att ingen region 2019 uppfyller ledtidsmålen och att ”de flesta vårdförloppen på riksnivå har långt kvar till ledtidsmålet” att 80 procent av patienterna ska få behandling inom fastställd maximal ledtid. Första halvåret 2019 var den genomsnittliga måluppfyllelsen 43 procent på riksnivå, enligt rapporten.

Bara positiv utveckling för två diagnosområden

Av de 24 diagnoser som utvärderats så är det bara akut leukemi och skelett- och mjukdelssarkom som haft en positiv utveckling.

Inga förbättringar för 13 sjukdomstillstånd

För drygt hälften av diagnoserna; analcancer, bukspottskörtelcancer, cancer utan känd primärtumör, hudmelanom, levercancer, livmoderhalscancer, lungcancer, lymfom-KLL, matstrupe- och magsäckscancer, myelom, njurcancer, peniscancer och prostatacancer, har väntetiderna varit relativt oförändrade enligt rapporten.

Längre väntetider för nio sjukdomstillstånd

För drygt en tredjedel av diagnoserna har utvecklingen 2017-2019 gått åt fel håll och väntetiderna blivit längre.

De diagnoser där tiden till behandling blivit längre är; AOS (allvarliga ospecifika symptom), bröstcancer, hjärntumörer, huvud-halscancer, livmoderkroppscancer, peniscancer, sköldkörtelcancer, testikelcancer, och tjock- och ändtarmscancer.

Rapporten konstaterar att ”det är dock svårt att ge en enhetlig bild av alla cancerdiagnoser och alla regioner eftersom spridningen av väntetider mellan såväl cancerdiagnoser som regioner är stor och att ”det finns flera anledningar till att målledtiderna är svåruppnåeliga”. ”Många regioner kämpar med brist på vårdplatser, operationstider, kompetensförsörjning mm, vilket är en del av förklaringen”, skriver analysgruppen.

Hur pålitlig är statistiken?

I rapporten från 2020 konstateras att ett stort arbete med att säkerställa tolkning av kodningsvägledningarna och att kvalitetssäkra data i registret har gjorts de två senaste åren men att ”trots detta finns fortfarande problem med registrering i många vårdförlopp”.

Det konstateras att för vårdförloppet för cancer i urinblåsa och urinvägar håller data inte tillräckligt hög kvalitet för att man ska kunna dra några slutsatser överhuvudtaget vad gäller behandlingstider.

Enligt rapporten beror det bland annat på att ”det har funnits en stor variation av hur kodningsvägledningen tolkats. Dessutom har mätpunkterna ändrats under 2018 vilket innebär att data inte är jämförbara”.

Rapporten slår också fast att ”i analysen av hur regionerna ligger till i förhållande till ledtidsmålet behöver man också beakta hur stor del av patienterna som är inkluderade i SVF, dvs om inklusionsmålet är uppfyllt”.

I flera fall konstateras att det är för få rapporterade patienter för att kunna säga att urvalet är representativt. ”Ett exempel på detta är Norrbotten, som är relativt nära att uppnå ledtidsmålet men som är långt från inklusionsmålet. Statistiken för ledtider i Norrbotten baseras på enbart 249 patienter (37 procent av det förväntade antalet patienter) och det är inte säkert att urvalet är representativt, sägs det i rapporten. Rapporten pekar även på en rad andra felkällor.

Akut leukemi

Akut leukemi är den enda diagnos som når målet, med 88 procent av patienterna inom angiven tid. En förbättring jämfört med 2017 då 79 procent utreddes inom ledtiden. Antalet patienter per år är lågt, drygt 200, vilket gör att vissa regioner har för få patienter för att man med säkerhet ska kunna säga något om ledtiderna, sägs det i rapporten.

Bröstcancer

Vårdförloppet infördes 2016. På riksnivå har det skett en försämring från välgrundad misstanke om cancer till första behandling kirurgi mellan 2017 och 2019. 2017 var det 49 procent av patienterna som opererades inom ledtiden, 2018 hade andelen sjunkit till 44 procent och 2019 till 43 procent.

Bukspottkörtel- och gallvägscancer

Standardiserade vårdförlopp infördes 2016. 2019 utreddes 74 procent av patienterna enligt SVF. Endast 38 procent fick kirurgisk behandling och 18 procent läkemedelsbehandling inom ledtiden 2019.

När det gäller kirurgisk behandling rådde stora olikheter mellan regionerna. I Stockholm fick 94 procent behandling inom ledtiden medan bara 18 procent i Skåne och inga i Blekinge och Jönköping.

Cancer i urinblåsa och urinvägar

För cancer i urinblåsan och urinvägarna visas ingen statistik i Signe-databasen på grund av att mätpunkterna före 2018 definierades på ett sätt som visade sig ge svårtolkade data.

Mätpunkterna har sedan dess korrigerats och arbetet med kvalitetssäkring av Signe-databasen har förbättrat registreringen, men fortfarande finns fel som gör att data för väntetider i Signe inte är tillförlitliga.

Men väntetider finns registrerade i kvalitetsregistret för urinblåsa och urinvägscancer (SNRUBC) för 2018.

I kvalitetsregistret registreras om patienten har utretts enligt SVF, samt datum för utfärdande av remiss som motsvarar välgrundad misstanke.
Angiven ledtid för första behandling kirurgi är 37 dagar. I kvalitetsregistret finns mätpunkten ”datum för cystektomi” vilket motsvarar första behandling kirurgi i SVF-förloppet.

Mediantiden på riksnivå enligt kvalitetsregistret ligger på 125 dagar för denna mätpunkt.

Cancer utan känd primärtumör

Vårdförloppet infördes 2016. Något beräkningsunderlag för inklusionsmålet går inte att ta fram, enligt rapporten.

Hjärntumörer

Vårdförloppet infördes 2016. På riksnivå utreds 58 procent av patienterna enligt SVF, vilket är en försämring över åren. Kirurgi klassas i detta förlopp som en del i utredningen och strålbehandling är den vanligaste behandlingsstarten. 41 procent fick sin första strålbehandling inom ledtiden 2019 – en försämring mot 2017 då 49 procent strålbehandlades inom ledtiden.

Hudmelanom

Vårdförloppet infördes 2016. 73 procent av patienterna utreds och behandlas i vårdförloppet. Det har funnits olika tolkningar av hur vårdförloppet ska kodas och vilka avslut som ska användas. De patienter som ska avslutas med ”ingen ytterligare åtgärd”, alltså efter första excision, kodas ibland som avslut kirurgi. Detta innebär att den rapporterade ledtiden för avslut kirurgi troligen är falskt för kort, konstateras det i rapporten.

Huvud- och halscancer

Mellan 2017 och 2019 har måluppfyllelsen för kirurgisk behandling minskat från 58 procent till 43 procent på riksnivå. När det gäller strålbehandling har uppfyllelsen av ledtiden försämrats och gått från 45 procent 2017 till 40 procent 2019. I Gävleborg och Jämtland fick ingen patient sin första strålbehandling inom ledtiden.

Levercancer

Vårdförloppet infördes 2016. Rapporten visar att man är långt från ledtidsmålet på riksnivå som är 80 procent. Bara 35 procent blev opererade inom ledtiden 2019. Ingen förändring kan ses över åren.
Rapporten konstaterar att det är relativt få patienter i vårdförloppet och att det är svårt att jämföra mellan regionerna, men Stockholm sticker ut ordentligt. Där blev 80 procent av patienterna opererade inom ledtiden på 36 dagar. I övriga regioner var det ingen som klarade mer än 33 procent inom ledtiden. Några klarade inte att operera en enda patient inom 36 dagar.

Livmoderhalscancer – första behandling

Vårdförloppet infördes 2017. Få patienter utreddes inom ledtiden. Endast 14 procent för kirurgi och under 5 procent för strålbehandling 2019. I rapporten sägs att det är för få patienter i vårdförloppet för att kunna uttala sig om eventuella förändringar.

Livmoderkroppscancer

Vårdförloppet infördes 2017. Bara en tredjedel av patienterna (33 procent) fick kirurgisk behandling inom ledtiden på riksnivå, vilket är en försämring mot 2017 och 2018 då 42 procent behandlades inom ledtiden. Men mediantiderna ligger nära ledtiden på 32 dagar för flera regioner. Stockholm sticker ut negativt. Endast 10 procent blev opererade inom ledtiden våren 2019. En rejäl försämring jämfört med 2017 då 32 procent opererades inom ledtiden. Mediantiden för en operation låg våren 2019 på 52 dagar vilket var drygt 60 procent över den bestämda ledtiden.

Lungcancer

Vårdförloppet infördes 2016. Första halvåret 2019 var det bara 13 procent som fick kirurgisk behandling inom ledtiden. 23 procent fick sin första strålbehandling och 35 procent läkemedelsbehandling inom ledtiden.
Ojämlikheterna var stora mellan regionerna. När det gäller kirurgi hade Örebro lyckats bäst. 60 procent opererades inom ledtiden, vilket var klart bättre än alla övriga regioner, där Skåne var näst bäst med 28 procent opererade inom ledtidens 44 dagar.

I Norrbotten, Halland, Blekinge, Västerbotten och Jönköping opererades ingen inom ledtiden.

Mediantiderna för en första kirurgisk behandling var också långt över den fastställda ledtiden. I flera fall över 100 procent. I Jönköping var mediantiden 92 dagar till första behandling kirurgi, i Gävleborg 90 dagar, i Västerbotten och Blekinge 81 dagar, i Halland 79, i Västra Götaland 75 och i Stockholm 71 dagar.

När det gäller läkemedelsbehandling var de regionala skillnaderna stora.  I Uppsala startades läkemedelsbehandling för 91 procent av patienterna inom ledtiden. I Sörmland fick ingen läkemedelsbehandling inom tiden, i Värmland endast 8 procent och i Västmanland 10 procent. Här var också mediantiderna långt över ledtidens 40 dagar. I Sörmland var den 76 dagar.

Tiden för den första strålbehandlingen varierade också stort mellan regionerna. Sämst var Stockholm där mediantiden överskred ledtiden med över 100 procent och endast 6 procent opererades inom ledtiden. Bäst var Jönköping, även om man var långt ifrån målet 80 procent, där 44 procent fick sin första strålbehandling inom ledtiden.

Maligna lymfom och KLL

Vårdförloppet för maligna lymfom infördes 2016 och kompletterades med KLL 2017. Ledtidsmålet uppnåddes inte på riksnivå för något behandlingsalternativ. När det gäller strålbehandling var det bara 12 procent som fick behandling inom ledtiden och när det gäller läkemedel 37 procent.

Matstrups- och magsäckscancer

Vårdförloppet infördes 2015. För den vanligaste behandlingen, läkemedel, startade endast 24 procent sin behandling inom ledtiden och när det gällde kirurgisk behandling bara 33 procent och strålbehandling 29 procent, en minskning från 2017 då 35 procent behandlades inom ledtiden.

Myelom

Vårdförloppet infördes 2016. För läkemedelsbehandling, som är den vanligaste, fick 67 procent av patienterna sin behandling inom ledtiden.

Njurcancer

Vårdförloppet infördes 2017. För kirurgi fick 17 procent av patienterna behandling inom ledtiden. Över tid har ingen förändring skett på riksnivå.

Peniscancer

Vårdförloppet infördes 2017. Endast 28 procent startade kirurgisk behandling inom ledtiden.

Skelett- och mjukdelssarkom

Vårdförloppet infördes 2017. 71 procent av patienterna startade kirurgisk behandling inom ledtiden på riksnivå 2019.

Endast 10 procent av de prostatacancerpatienter som opererades kirurgiskt fick sin operation inom ledtiden 61 dagar 2019.FOTO: Källa: Cancercentrum.se

Prostatacancer

Vårdförloppet infördes 2015. Både kirurgi och strålbehandling ligger långt ifrån 80-procentmålet, där endast 10 procent fick kirurgisk behandling och 5 procent strålbehandling inom ledtiden 2019, en minskning från 17 procent 2017 och 11 procent 2018

Sköldkörtelcancer

Vårdförloppet infördes 2017. Endast 40 procent fick starta sin kirurgiska behandling inom ledtiden.

Testikelcancer

Vårdförloppet infördes 2017. Det vanligaste avslutet är ”annan behandling” vilket innebär besök hos onkolog för upprepad stadieindelning, beslut om exspektans eller information om adjuvant (onkologisk) behandling. 46 procent av patienterna avslutas inom ledtiden.

Tjock- och ändtarmscancer

Vårdförloppet infördes 2016. På riksnivå ses en tendens mot längre ledtider över mätperioden när det gäller kirurgisk behandling. 2017 fick 55 procent sin behandling inom ledtiden. 2018 var siffran 52 procent. 2019 hade antalet patienter som fått starta sin kirurgiska behandling inom ledtiden sjunkit till 48 procent, men det var stora olikheter mellan regionerna. Kalmar, Jönköping och Stockholm kunde 2109 operera 75, 67 och 75 procent av patienterna inom ledtiden, 39 dagar.

I Uppsala klarade man bara av 6 procent, i Kronoberg och Örebro 31 procent.

När det gäller strålbehandling var det på riksnivå endast 23 procent som startade sin behandling inom ledtiden vilket också var en försämring över mätperioden. 2017 fick 35 procent behandling inom ledtiden. Även tiderna för läkemedelsbehandling blev under åren 2017-2019 längre för varje år. 2017 fick 49 procent läkemedelsbehandling inom ledtiden. 2018 fick 44 procent av patienterna det och 2019 bara 38 procent.

Äggstockscancer

Vårdförloppet infördes 2016. 93 av patienterna utreds enligt SVF. En förklaring till den höga siffran är att många patienter opereras innan de har en säker cancerdiagnos. I och med operationen avslutas SVF som ”första behandling, kirurgi” och patienten registreras i Signe-databasen oavsett om tumören senare visar sig vara benign, vilket ger falskt för många cancerpatienter i Signe-databasen, enligt rapporten.
35 procent av de som avslutas med kirurgi fick behandling inom ledtiden 2019 vilket är en kraftig minskning mot 2017 och 2018 då 44 procent respektive 46 procent behandlades inom ledtiden.
Ingen förändring ses över mätperioden för patienterna som behandlades med läkemedel. 2019 fick 28 procent behandling inom ledtiden. 2017 var siffran 29 procent.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2022-03

Tema: Sjukvården och valet 2022 / Den ojämlika vården / Hur ser partierna på SKR:s roll i svensk sjukvård? / Bo Rothstein: "Inte förenliga med vår regeringsform" / Vad hände sedan? – Anna Nergårdh har bytt spår / Jonna Bornemark: "Utan känslor blir vi dummare" / Krönikor

Prenumerera