Horisont Europa siktar mot stjärnorna
Med en föreslagen budget på enorma 1100 miljarder kronor under 2021-2027 siktar EU mot stjärnorna för att göra forskningen jordnära.
Målet för Horisont Europa är att Europas världsledande grundforskning ska omvandlas till praktisk samhällsnytta.
På medicinens område kommer det att göras stora satsningar på förebyggande åtgärder – ett område som industrin inte engagerar sig i. Den första kommer att ske inom cancerforskningen, vilket välkomnas av Vetenskapsrådet.
Enligt det svenska Vetenskapsrådet är detta en mycket viktig del av det nya Horisont-programmet. I en kommentar till Sjukhusläkaren konstaterar det att detta är ett av de områden där samarbete över gränserna är oerhört viktigt.
– Sverige har många framstående forskare, studier och forskningsmiljöer inom cancerområdet. Vi ser gärna ett ökat fokus på hur man förebygger cancer, eftersom en stor del av alla cancerfall kan förhindras genom förebyggande behandling. Företagen har inga större intressen av att engagera sig i just förbyggande åtgärder, och därför krävs det att fokus läggs på offentliga medel, konstaterar Johan Lindell, som är chef för avdelningen för forskningspolitik.
Med den här enorma satsningen, som är EU:s absolut största, hoppas kommissionen att Europa ska ta ledningen inom forskningen på världsnivå.
Förutom att finansiera och ta fram ett tydligt mål för Europas medicinska forskning innehåller Horisont Europa-projektet miljardsatsningar på fyra andra områden: Klimatanpassning, vattenkvalitet i sjöar och hav, klimatneutrala städer, samt jordkvalitet och mat.
Att just cancer valts ut för att starta jättesatsningen på medicinsk forskning innebär inte att annan medicinforskning måste stå åt sidan.
Horisont Europa inleds 2021, men redan nu söker EU medlemmar till den expertgrupp på mellan tio och femton personer som ska utforma uppdragen som cancerforskningen ska koncentreras kring.
– Meningen med att ta fram uppdrag är främst att göra det tydligare för människor vad forskningen håller på med. Just öppenheten är en viktig del av programmet. Men Horisont Europa ska inte bara vara uppdragen, det kommer att forskas på många andra områden också, förklarar Carlos Moedas, som är kommissionär för forskning, vetenskap och innovation.
Det kommer att läggas en ännu större vikt på utnyttjande och spridning. Kommissionen och EU-parlamentet vill att Horisont ska ta fram praktiskt genomförbara lösningar på problem. Ett exempel är Ebola-vaccinet som tagits fram inom det nuvarande programmet, eller den pågående forskningen på Irland kring en lösning för diabetessjuka.
Vad kommer det nya Horisontprogrammet generellt att innebära för den medicinska forskningen?
– En förändring jämfört med tidigare är att arbetet organiseras annorlunda. Det integreras mellan de olika områdena, och det gör att hälsa kommer att bindas samman ännu starkare med forskning, innovation och digitalisering. Det tycker vi är bra, eftersom hälsoutmaningen kräver åtgärder som spänner över flera samhällsområden, säger Johan Lindell.
Något helt nytt i Horisont Europa 2021-2027 är det Europeiska Innovationsrådet. Det finansieras med 120 miljarder svenska kronor och ska hjälpa till att få fram praktiska lösningar på olika uppfinningar. För sjukvården kan det betyda ny medicinsk utrustning till exempel.
Rådet ska förenkla arbetet med att göra uppfinningarna kommersiellt gångbara. Det kommer att ha två avdelningar: Stigfinnaren för avancerad forskning (Pathfinder for advanced research) som ska stötta projekten i början och Acceleratorn (Accelerator) som ska hjälpa till att hitta finansieringar och marknadsföra.
Vetenskapsrådet ser detta som en viktig nyhet.
– Syftet med innovationsrådet är bland annat att forskare som tar fram stora tekniska framsteg redan från början kan få stöd för att vidareutveckla och kommersialisera. Den nya kunskap som skapas genom grundläggande forskning har en nyckelroll för att nya produkter och innovationer ska komma ut på marknaden och bli konkurrenskraftiga internationellt, säger Johan Lindell.
För EU-kommissionen är Innovationsrådet ett sätt att närma sig vad marknaden verkligen behöver.
– I Europa är vi bäst i världen på grundforskning. Därför är det viktigt att vi fortsätter med den och utvecklar den. Men vi är inte lika bra på att utnyttja innovation. Vi har lyssnat på företagare som förklarat för oss att det är vi som måste lyssna på dem och inte tvärtom. Det är där Innovationsrådet kommer in, konstaterar Carlos Moedas.
Den som vill ansöka om pengar till ett forskningsprojekt får gärna ha samarbete med andra länder. Inte nödvändigtvis EU-länder, även om Horisont ska fungera som ännu ett sätt att föra länderna inom EU närmare varandra. Men en ökad öppenhet mot länder utanför EU tillhör nyheterna i Horisont 2021- 2027, så det ska bli lättare att få finansiering för projekt med andra partners. Extra viktigt med tanke på att Storbritannien snart kan vara utanför EU.
– Eftersom det nationellt finns få möjligheter att söka medel för internationellt samarbete ser vi detta som viktigt. Det finns dock fortfarande mycket att göra när det gäller nationell anpassning för att underlätta multinationella forskningssatsningar, konstaterar Johan Lindell.
Partnerskapen kan vara av olika typer. Det kan handla om helt offentliga institutioner som går samman, men de kan också ha privata partners. Det går också att få pengar från Horisont även om projektet redan finansieras från andra källor.
Tilldelningskriterierna kommer att vara samma som för det pågående Horisont-programmet: spetskompetens, effekt och genomförandets kvalitet.
Vilken typ av forskning kommer EU inte att finansiera genom Horisont?
– Det får inte handla om mänsklig kloning, och inte om sådana förändringar av arvsmassan som gör att de blir ärftliga. Man får inte skapa embryon enbart för forskningsändamål eller för att få fram stamceller. Däremot är det helt ok att forska på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala.
Man får inte bedriva någon typ av forskning som inte är tillåten i alla de länder som ingår i projekten. Om man bedriver forskningen utanför EU, måste den vara tillåten i åtminstone en av medlemsstaterna.