Nyhet

Hon vill se övergångslösning för NKS

Marta Christensson är överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, forskare på KI och ordförande för Stockholms sjukhusläkarförening.

På onsdagen presenterades hur vården på Nya Karolinska ska se ut. Marta Christensson, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, forskare på KI och ordförande för Stockholms sjukhusläkarförening vill inte vara den som sträcker händerna ut i luften och säger att vården på Nya Karolinska aldrig kommer att fungera. Men hon ser många komplexa problem och vittnar om en stor oro bland personalen, samtidigt som dagarna tickar på. 

Om ett drygt halvår ska de första patienterna vårdas på Nya Karolinska i Solna enligt en vårdmodell som aldrig tidigare prövats i Sverige.

– Det är oerhört viktigt  att inte motarbeta, men att istället få visa vad som är fel och diskutera ”Hur gör vi för att göra det här på bästa sätt?” Vi är inte nöjda. Vi är inte missnöjda för att man utvecklar någonting, utan missnöjda för att man bygger någonting som inte fungerar med det patientantal och problem med underbemanning av ett flertal yrkeskategorier som vi har, säger hon.

Nya Karolinska är frågan om ett helt nytt sätt att arbeta för svensk sjukvård. Avdelningar och kliniker kommer att ersättas av medicinska teman och funktioner. Det är patientflödet som ska styra verksamheten och specialistläkarna ska samarbeta över det som tidigare var klinikgränser. Men i hela processen har personalen fått för litet att säga till om, anser Marta Christensson.

Nya Karolinska i Solna ska ta emot sina första patienter under 2016. Illustration: White Tengbom Team

– Det är viktigt att inse att det kommer att bedrivas en annan typ av vård, kopierad från ett annat land. Det man då måste ha förståelse för är att sjukvården är ett system där alla delar hänger ihop. Det kanske fungerar bra där, men inte i Stockholm med den svenska sjukvården. Vi ska naturligtvis inte vara utan utveckling, det är inte bra för patienterna heller. Men det räcker inte att bara prata litet med oss, inte lyssna på de problem vi ser utan istället ge oss en klapp på huvudet och säga att man varit i diskussion med läkarna.

För att göra övergången hanterbar, vill hon se en interimslösning. Särskilt som en del av verksamheterna samtidigt ska flytta ut till andra sjukhus och öppenvården. Ett problem är då att Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Sankt Görans sjukhus inte byggts till enligt den ursprungliga tidsplanen. Något som även landstingets revisorer konstaterar och kritiserar i en rapport. Man har dessutom inte kunnat ge tillräckligt med resurser till öppenvården

– För att kunna flytta på verksamheterna måste man försäkra sig om att det finns någon som tar emot verksamheterna som flyttar. Vi, sjukhusläkarna, tillsammans med privatläkarna har uppvaktat politikerna och försökt få dom att första att man kunde samarbeta för att flytta  en del av verksamheterna med hjälp av landstinget och inte belasta skattebetalarna. Dels för patientens bästa och för att det är ett bra sätt att använda skattebetalarnas pengar, men de har ignorerat våra påpekanden, säger hon.

Kritiken mot turerna kring Nya Karolinska riktas inte i första hand mot sjukhusledningen, utan snarare högre upp på en politisk nivå.

– Man kan inte ge sig på en sjukhusledning som bara gör ett arbete de fått i uppdrag att göra, säger Marta Christensson.

En interimslösning är inget optimalt sätt att klara övergången, menar Marta Christensson, utan framför allt en nödlösning på en uppkommen situation. Helst vill hon att medarbetarna ska få vara med och hitta en lösning för att vården ska bli så bra som möjligt.

– Förändringarna inom Karolinska är inte bara en läkarfråga, det är oerhört viktigt att vi gör det här tvärfackligt tillsammans för patienterna. Vi, Vårdförbundet, Kommunal, Vision, alla måste vara med. Sjukhus byggs inte utan sjuksköterskor, undersköterskor,  IT-personal, läkarsekreterare, kuratorer, dietister med mera, säger hon och fortsätter.

– Jag föreslår att vi diskuterar tillsammans  hur  vi löser det nya sättet att jobba, för alla kommer behöva jobba på ett annat sätt. Som det nu är kommer det eller riskerar det finnas ett stort antal svårlösliga problem som inte ens är förutsedda Det arbetet borde ha startat för  minst fyra år sen för att hinna med utbildning av vårdpersonalen, för att kunna erbjuda en bra undervisning, i läkarnas fall, av medicine kandidater och av våra unga doktorer under specialistutbildning.

Det finns också en oro för specifika områden.

– Vi är, för att ge ett exempel, mycket oroliga för att kvinnor nedprioriteras utan gynakut samt speciellt oroliga för undervisningen av kandidater och ST läkare i gynekologi alltså en kvinno- jämställdhetsfråga medicinskt och vårdmässigt. Även andra personalkategorier drabbas av nedläggningar som hindrar dem från att ha undervisning för nya medarbetare

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera