Nyhetsarkiv

Hon opererar fram leenden i tredje världen

Ett sätt att få perspektiv på vardagen och samtidigt på kort tid rädda ett stort antal missbildade barn och vuxna från ett liv i marginalisering. Spaltkirurgen Petra Peterson har precis slutfört sitt tredje volontäruppdrag för Operation Smile.

Det har gått ungefär ett år sedan Petra Peterson träffade den lilla flickan Joyce sist. Då var hon bara fyra månader och en av dem som fick sin läpp-käk-gomspalt korrigerad på ett sjukhus i staden Tamatave på Madagaskar.

Ännu en gång har Operation Smile fått låna några operationssalar och en vårdavdelning och utrustat dem för att kunna genomföra ett hundratal operationer – och Petra Peterson ingår i operationsteamet. Med glädje kan hon konstatera att läppen har läkt fint och att det denna gång är gommens tur.

– Jag hade sagt till Joyce mamma Nina att hon behövde den här andra operationen också för att talet ska bli normalt. De hade färdats hela familjen i nästan ett dygn för att komma till kliniken. Det kändes otroligt bra att få den kontakten och det blev ett väldigt starkt möte. Trots att jag befann mig så långt hemifrån var det här inte ett engångsjobb – det gick att få långsiktighet också.

Och de starka mötena med människorna­ i tredje världen har hunnit bli många för kirurgen Petra Peterson vid det här laget. Nyss hemkommen från sitt tredje uppdrag för hjälporganisationen Operation Smile är hon åter tillbaka i vardagen som plastikkirurg på Karolinska. Men allt är ändå inte riktigt som före resan.

– Ens egen lilla verklighet är ganska begränsad. Att jobba för en hjälporganisation har gett mig perspektiv på tillvaron och vardagen i övrigt. Man får upp ögonen för hur illa det faktiskt är ställt på andra ställen i världen. Jag är definitivt lite mindre gnällig när jag kommer hem från ett uppdrag.

Petra Peterson var nästan färdig öron, näsa, hals-läkare  när hon fick möjlighet att flytta över till plastikkirurgi efter en randning. I dag är hon dubbelspecialist med spaltkirurgi och ansiktsmissbildning hos barn som sin främsta inriktnining.

– Jag har varit färdig specialist sedan 2009 men som spaltkirurg är upplärningsperioden väldigt lång. För att upprätthålla sin skicklighet behöver man operera omkring 40 fall varje år och på Karolinska har vi bara mellan 50 och 60 fall totalt per år. Det gör att det tar väldigt lång tid att bli skicklig.

Men att ge sig ut i världen för att öva var det absolut inte tal om när hon valde att åka i väg till Madagaskar den där första gången, berättar Petra Peterson. Tvärtom.

– Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att åka i väg på uppdrag av Operation Smile via en kompis här på Karolinska. Till en början var jag lite tveksam om jag skulle klara av det. Men då fick jag möjlighet att åka till ett utbildningscenter i nordösta Indien där jag opererade och kände efter att det här verkligen var något för mig.

En resa med Operation Smile inleds med att man paras ihop med cirka 50 andra volontärarbetare i ett team bestående av kirurger, narkosläkare, narkosjuksköterskor, operations-och avdelningssjuksköterskor, tandläkare, barnläkare, lekterapeuter och logopeder, samt administrativ personal som tillsammans packar upp den utrustning som skeppats till platsen från Sydafrika eller direkt från Operation Smiles huvudkontor i Northfolk.

Sedan träffar teamet alla patienter som kommer till sjukhuset under två dagar för screening och operationsprio­ritering, berättar Petra Peterson. Det kan komma väldigt många – man vet inte riktigt på förhand. Barn och vuxna med läppspalt är de som prioriteras som nummer ett och sedan kommer gomspalt hos barn. Men ibland tvingas man också neka patienterna en operation, berättar Petra Peterson. Det kan bero på att det inte alls rör sig om någon spalt eller på att patienten är för liten eller undernärd.

På tredje dagen är så operationsprogrammet sammanställt. Då meddelas patienterna en och en om de kan få en operation via Operation Smile eller ej.

– Det är tidsödande men känns samtidigt viktigt – speciellt för de patienter som inte får någon operation.

Efter det följer fyra och en halv intensiva operationsdagar. Under den tiden hinner teamet med att operera mellan 100-150 personer. Den senaste gången blev det 118 patienter på fem – sex operationsbord då en del av de vuxna gick att opererera i lokalbedövning.

Även utbildning av lokala kirurger ingår i uppdraget. Sist var det hela sex stycken.

– Målet är att de ska bli självförsörjande på sikt och det känns naturligtvis extra roligt. I Guwahati i Indien har Operation Smile lyckats lära upp kirurger, narkosläkare och övrig personal så att de idag klarar sina operationer helt själva.

När Petra Peterson ger sig ut på uppdrag av Operation Smile får hon ingen löneersättning alls av organisationen. Men de står för resor, mat och uppehälle.

– Det är väldigt olika runt om i landet hur det fungerar – man får komma överens med sin arbetsgivare. Jag vet de som delvis får betalt av sin arbetsgivare under tiden de är borta – andra tar ut komp. Flera av sjuksköterskorna och narkosläkarna jag har träffat där nere har valt att åka på sin semester.

Petra Peterson känner sig väldigt lyckligt lottad som har möjlighet att regelbundet ägna sig åt volontärarbete av det här slaget, berättar hon. Målet är att resa ut i världen och operera minst en gång om året.

– Jag ser det som en förmån och tror att det även påverkar mina barn på ett positivt sätt. Jag brukar säga att de lånar ut mig några dagar om året till andra barn som behöver mig och jag hoppas att de också känner sig delaktiga och förstår mitt val. Kanske kan det väcka en liknande solidaritet i dem –  att det är viktigt att ställa upp med det man kan när man kan.

Även kollegorna och medarbetarna på hemmasjukhuset Karolinska har engagerat sig mycket i resorna, berättar Petra Peterson som gärna håller dragningar med power point i fikarummet när hon kommer hem.

– Flera har donerat pengar och saker och uttrycker att de skulle vilja vara där själva. Det går helt enkelt inte att vara oberörd inför den skillnad vi gör för människorna där, säger Petra Peterson och återkommer till berättelsen om den lilla flickan hon opererade under sin senaste resa.

– Hennes ärr syns knappt idag och hennes framtid kommer att bli helt annorlunda. Många av barnen som lider av gomspalt blir så retade i skolan att de inte kan gå dit. För dem väntar ett liv i marginalisering där hela familjen får det svårt på grund av barnets missbildning. Det ger mig oerhört mycket att få vara med och förändra någons liv på det här sättet. Att kunna erbjuda de här människorna något som de aldrig skulle ha råd med eller få möjlighet till annars.

Bildtext: Petra Peterson och patienten Joyce, 15 månader gammal, som hon opererat två gånger på Madagaskar. Operationer som förändrar Joyce framtid. Foto: Zute Lightfoot

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera