Nyhetsarkiv

Högtflygande planer i Lund, men många tvivlar

För att akutläkare ska bli en hållbar utbildnings- och karriärväg måste också internmedicinare, kirurger och ortopeder bli övertygade om nykomlingarnas förträfflighet.

Olika system för akutläkare är på frammarsch i Skåne, men tveksamheter finns bland andra specialister. Det handlar om bristen på tillit. Kommer akutmedicinarnas kompetens att klara den egna specialitetens akuta patienter?

Tveksamheterna handlar också om förändrade karriärvägar, lönesystem och arbetsmiljö. Att övervinna förtroendeklyftan är en ödesfråga för de nya akutläkarna. I annat fall kommer de vinster som akutläkarsystemen säger sig vilja uppnå att äventyras.

I Skåne var Helsingborgs Lasarett först ut med att börja bygga upp ett akutläkarsystem år 2001. Efter motstånd från framförallt internmedicinarna och en del initiala misstag, har ambitionerna skruvats ner något.

Istället är det Universitetssjukhuset i Lund som tagit upp fanan, och som har de största ambitionerna. Just nu utbildas Akutmottagningens 17 egna läkare så att de kan ta över neurologernas primärjour nattetid, från och med början av år 2005.

Vid utgången av 2005 ska hela kirurglinjen, större delen av internmedicinarnas jourlinje och urologernas nattpass, ha tagits över av akutläkarna. Under 2006 ska återstående delar av internmedicin och neurologi skötas av de fyra akutläkarlinjer som då bemannar akutmottagningen, dag som natt. Under 2007, slutligen är det dags för ortopederna att säga adjö till sin primärjourlinje på akuten.

Planerna är högtflygande och kräver indivuduella utbildningsprogram för varje akutläkare. Av de sex färdiga specialisterna på Akutmottagningens klinik finns en kirurg, två internmedicinare, en infektionsläkare, en allmänmedicinare och en anestesiolog. De övriga elva är ST-läkare i intermedicin, men med placering på akuten och med ett omfattande program för att lära sig akut omhändertagande.

När systemet byggts färdigt ska 40 akutläkare, specialister som ST-läkare arbeta på Akutmottagningen i Lund.
– Verksamhetscheferna för de specialiteter vars primärjourlinjer vi tar över kommer att få examinera varje akutläkare. Därmed kan de förvissa sig om att akutläkarnas kompetens är tillfredsställande, säger Matz Widerström, som är avdelningsansvarig överläkare på Akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund.

Han menar att just detta system har fått tidigare tveksamma kollegor inom andra specialiteter att ändra sig och bli mer positiva. Detta gäller inte minst ortopederna som till en början bad att få slippa bli indragna i det nya och själva helt få sköta sina akuta patienter. Möjligen har deras ändrade inställning också att göra med att ortopedkliniken i våras fick en ny chef, som redan var positiv till akutläkare från sin tid i Helsingborg.

– Gränsdragningen mellan vad akutklinikens läkare gör och vad våra ortopeder ska göra är inte klar, men jag är inte orolig. Vi kommer att bli överens, jag tänker vara mycket aktiv för att säkra den ortopediska kvaliteten, säger Harald Roos, nytillträdd verksamhetschef för Ortopediska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.

”Ska inte operera ortopediska åkommor”
Han menar att akutläkarna gärna kan sortera akuta ortopediska patienter, titta på stukade fötter och även handlägga okomplicerade frakturer. Däremot ska de inte operera ortopediska åkommor.

Om man blir överens om gränsdragningen och akutläkarnas kompetens ser Harald Roos flera fördelar med akutläkarsystemet.
– Våra ST-läkare i ortopedi kan få mer strikta ortopediska fall när de går jour, vilket kan öka kvaliteten i deras utbildning. Förhoppningsvis kommer också arbetsbördan på vår bakjour att minska. I dag har vi lång väg att gå för att klara EU:s regler om elva timmars ledighet per dygn, säger Harald Roos.

Han bekräftar dock att det fortfarande bland äldre ortopeder i Lund finns en viss skepsis till akutläkarsystemet.

”Dåliga erfarenheter”
Även bland vissa kirurger är man mycket tveksamma. Dels till själva grundtankarna i systemet, men också till att akutläkare ska kunna klara akuta kirurgpatienter på ett bra sätt.

– Den kirurgiska akutavdelningen skiljdes från vår kirurgiska klinik för tre eller fyra år sedan. Tyvärr har vi inga bra erfarenheter av att försöka utbilda läkarna där till att klara kirurgiska patienter, säger Evita Zoucas, överläkare i kirurgi och chef för colorectalteamet vid Universitetssjukhuset i Lund.

Hon berättar att patienter med blindtarmsinflammation utretts med skiktröntgen på grund av läkarens osäkerhet. Att andra akuta kirurgpatienter blivit försenade till operation på grund av att tveksamma undersökningar har gjorts.

– Vissa saker har en kirurg i fingrarna, och den kompetensen sparar både tid och pengar i det akuta omhändertagandet, säger Evita Zoucas.
Hon menar att Universitetssjukhusen istället borde dra nytta av sina många subspecialister inom olika områden, och låta allmänmedicinarna ta hand om den första sorteringen av akut sjuka, utanför sjukhuset.

– Inför remisstvång till akutmottagningen i Lund så behövs inte akutläkarna. Vad tror dom egentligen? Sverige ser inte ut som Cityakuten på TV. Vad blir nästa steg? Ska akutläkarna ha egna tider på Op?!

Evita Zoucas betonar att ST-läkare som ska utbildas i kirurgi måste tillhöra den kirurgiska kliniken och inte någon akutmottagningsklinik. I annat fall riskerar ST-utbildningen att bli mindre värd, och ST-läkarna att bli använda som enklare arbetskraft på akuten.

– De vill ha ST-läkarna till sig på akuten, men vilka garantier kan de ge för framtiden? Jag har svårt att tro att blivande kirurger frivilligt avhänder sig möjligheten att operera, vilket blir fallet om de ska arbeta på akuten, säger Evita Zoucas.

Inte orolig
Men Matz Widerström är inte orolig, vare sig för akutläkarnas kompetens eller för deras framtida karriärmöjligheter.
– Självklart ska en akutläkare med sin basspecialitet inom kirurgi kunna operera och godkännas som kirurg av företrädare inom kirurgin. Och med en tilläggsspecialitet som akutläkare finns en rad nya områden att utvecklas inom.

Matz Widerström pekar på katastrofsjukvård, trauma, prehospital sjukvård i akutbilar, arbete på kirurgisk och internmedicinsk akutvårdsavdelning, samt utbildning, som gör att även en 55-åring stannar kvar som akutläkare.
– Jag ser framför mig en utveckling där akutmedicinen har egna professurer och egen forskning. Det handlar absolut inte om att få fast ett antal läkare som hela sitt yrkesliv bara går och harvar i en primärjourlinje på akuten, säger Matz Widerström.

Enligt honom bör akutläkarsystem införas på alla större sjukhus, däremot knappast på länsdelssjukhus.
Trots att kardiologer på stora sjukhus helst ser att en infarktpatient går direkt till angiolab, eller att neurologer vill ha misstänkta strokefall direkt till CT-undersökning och möjlig trombolys, är inte detta en utveckling som enligt Matz Widerström äventyrar akutläkarsystemet.

– Vi tar hand om 50 000 akuta, ofta multisjuka patienter per år på Akutmottagningen i Lund. Om 1 000 – 1 500 av dessa ska ha en så kallad ”fast track”, så kommer våra akutläkare snabbt att hjälpa till att identifiera dessa.
Det enda som tycks oroa Matz Widerström inför framtiden är inställningen från andra specialiteter. Han är medveten om att deras stöd behövs för att de nya akutläkarnas kompetens ska bli så bra som möjligt.

– Om andra ställer sig vid sidan om och pekar finger, då blir våra akutläkare inte lika bra som de kan bli, säger Matz Widerström.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera