Hennes inlägg om vårdplatsbristen spreds som en löpeld

Valeria Castro Tejera var under tisdagskvällen ledningsläkare vid Akut- och Olycksfallsmottagningen (AKOM) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det blev arbetspasset som fick bägaren att rinna över.
– Patienter hade väntat i timmar, i dygn. Det handlar inte om enstaka händelser, det är alldeles för ofta så här, säger hon.
När Valeria Castro Tejera klev av sitt pass på onsdagen skrev hon ett inlägg på Facebook som nu spritt sig som en löpeld. Bland annat berättar hon om en situation på Sahlgrenskas akutmottagning som är ”utom kontroll” och ”utan tvekan patientosäker”.
– Jag hade ett pass på akuten som ledningsläkare, vilket innebär att man har en övergripande roll både att handleda yngre kolleger och svara på frågor från sjuksköterskor och vårdplatskoordinatorer. Man ska också ronda patienter som ligger på akuten, och jag kunde se att det fanns inläggningsklara patienter som legat i flera timmar, till och med i 2- 3 dygn i väntan på sin vårdplats. Det här handlar inte om enstaka tillfällen, det är alldeles för ofta det är så här, säger hon.
Vårdplatsbristen syns också i de frågor hon får från yngre kolleger.
– De skäms och frågar ”får jag lägga in den här patienten?” när det var helt självklara inläggningsfall. Vi håller på att fostra en ny generation av läkare och sköterskor i en miljö av stress angående logistik och vårdplatsbrist, säger hon och fortsätter:
– Jag är internmedicinare, och tar en randning nu på CIVA. Där var också många diskussioner angående deras platsbrist. Då slog det mig hur farlig situationen kunde bli.
Under de dryga fem år som Valeria Castro Tejera har arbetat på Sahlgrenska universitetssjukhuset tycker hon se att läget förvärrats – och nu passerat gränsen till ohållbart.
– Nu har vi mer eller mindre har en vårdavdelning på akuten, säger hon.
Anledningen stavas, precis som på många andra ställen i Sverige, rekryteringsproblem av sjuksköterskor, som Valeria Castro Tejera menar felaktigt kallat för ”sjuksköterskebrist”.
– Sjuksköterskor finns, de väljer bara att inte stanna på vårt sjukhus.
Och sköterskornas dåliga arbetsmiljö påverkar i allra högsta grad påverkar läkarnas.
Sahlgrenskas akutmottagnings skyddsombud Therese Forslund (Kommunal), Caroline Laursen (Vårdförbundet) och Johan Lönnbro (Läkarförbundet) har tillsammans med Valeria Castro Tejera skrivit ett debattinlägg till SVT opinion angående den ansträngda arbetsmiljön och bristande patientsäkerheten på akutmottagningen Sahlgrenska. De skriver bland annat: ”Vi måste skapa bättre arbetsvillkor och en mer rättvis löneutveckling för att återigen rekrytera kompetent personal till våra vårdavdelningar och, kanske viktigare, att få dem att stanna kvar.”
Jag förstår inte varför ingen granskar ”Chef(s)läkarna som har som mantra att alltid (oberoende av vad som hänt) mangrant konstatera att ”patientsäkerheten är inte hotad”. Jag har ALDRIG sett/hört att någon av dessa tjänstemän har ansett att patientsäkerheten är hotad även om patienter vårdas flera dygn på en akutmottagning och väntar > 10 timmar på läkarbedömning.
De är ju arbetsgivarens redskap och inte någon objektiv institution.
Har aldrig sett någon definition på/beskrivning av patientsäkerhet. Finns det något regelverk? Har man gemensamma riktlinjer som gör att chefläkare på olika sjukhus gör likartade bedömningar?
Hur görs bedömningen och vilket underlag har chefläkarna för sitt rutinmässiga upprepande av frasen att patientsäkerheten inte är hotad,
Skymtade en uppgift i GP (Göteborgsposten) att CHL gjorde sin bedömning med ledning av frånvaro av allvarliga avvikelserapporter. Hur troligt är det att personalen på akutmottagningen som med nöd och näppe eller inte alls hinner med sina uppgifter skulle sitta vid sega datorer och göra avvikelserapporter?
Jag har arbetat på akutmottagning (medicin) på 70- till början av 90 talet och visst var det stressigt och många patienter och överbeläggningar men dom som bedömdes som inläggningsfall försvann till avdelning inom 1-3 timmar efter beslut.
Dubbla sköterskelönerna rakt av nu i 3 år, sedan omförhandling. Det kostar, men då erbjuds inga extra semesterpengar, vi slipper det mesta av beordrad övertid, många sjukskrivningar och andra merkostnader.