• 18 april 2017
• 0
• AV: Malin Gavelin

Patientsäkerheten är alltid hotad – och det är chefläkarens uppgift att aldrig vara riktigt nöjd med patientsäkerhets­arbetet på sin enhet. Kanske är det därför chefläkarna svarar som de gör i enkäten, menar Thomas Lindén, ordförande för Läkarförbundets chefsförening.

70 procent av chefläkarna anser att dagens patientsäkerhetssystem helt eller delvis behöver förbättras. Det kan tyckas oroväckande vid en första anblick men är i själva verket rätt logiskt, menar Thomas Lindén, som själv är regional chefläkare i Region Halland.

– Jag tror att chefläkare har och bör ha en stolt-men-inte-nöjd-attityd. Även om man gör bra saker så vill man bli bättre. Som chefläkare vet du att upp till var tionde patient kommer att drabbas av en vårdskada och det ska ingen vara nöjd med, säger han.

Däremot är det viktigt är att man ständigt arbetar med frågan på olika sätt – till exempel genom att inspireras av de konkreta råd SKL ger, menar Thomas Lindén.

– Det finns ett antal begränsat komplicerade åtgärder som är någorlunda lätta att införa. De går till exempel ut på att skapa ett system som uppmuntrar till rapportering­­. Och som plockar bort det onödiga och gör så verksamheten kan höja sig några nivåer och börja jobba mer avancerat med patientsäkerhet.

I dag finns dessvärre en tendens i många verksamheter att fokusera mer på de situationer där man riskerar viten än på vad som faktiskt är bäst för patienterna, menar Thomas Lindén.

–  Där är det fel fokus som gör att vi inte sätter patientsäkerhetsarbetet främst. Då väljer man att placera en patient långt bort på en avdelning där man inte har alls samma kännedom om det aktuella tillståndet framför att överbelägga på en avdelning där man är experter. Allt för att inte riskera vite av Arbetsmiljöverket. Patientsäkerhet och arbetsmiljö måste hanteras i ett sammanhang, snarare än separat.

En chefläkares viktigaste uppgift är att ifrågasätta linjechefernas beslut och vara en motvikt till de andra intressen som finns inom sjukvården, menar Thomas Lindén.

– De ska fungera lite som internrevisorer och vara en motvikt till de ekonomiska eller gruppegoistiska intressen som också finns i en sjukvårdsorganisation. Chef­läkare har ofta varit linjechefer tidigare och är då kända i verksamheten. Klassiskt finns de organisatoriskt placerade nära högste chefen. Mer och mer ser vi numera en tråkig trend att placera dem lågt i organisationen och i stället låter dem vara underställda en kvalitetschef eller liknande. Då tappar man förmåga att ifrågasätta linjechefer och ge råd i medicinska vägval.

Och det är snarare den frågan som är viktig att fokusera på när det gäller chef­läkares anställningsform – än om man intern eller extern, menar Thomas Lindén.

– Om man skulle ha någon från IVO eller Socialstyrelsen på plats hela tiden – då skulle nog de viktiga diskussionerna flyttas. Grunden är att man har ett förtroende i organisationen. Det är en visserligen en spännande tanke att någon utifrån skulle kunna komma in och jobba i organisationen en längre tid, men då snarare som ett komplement. En sådan person skulle aldrig kunna ersätta den roll en chef­läkare har i dag.

Men är inte risken stor att chefläkaren hamnar i en beroendeställning och inte vågar ifrågasätta beslut som går ut över det medicinska arbetet? ”Patientsäkerheten är inte hotad” är en fras som återkommer från chefläkare i media – trots att personal vittnar om motsatsen.

– En chefläkare som inte vågar vara obekväm är inte en bra chefläkare. Men kritiken ska framföras internt och inte via medier. Det kan mycket väl vara så att chefläkaren har haft diskussioner och stoppat olika mindre bra förslag i ett tidigt skede som medarbetarna inte ens känner till eller har hört talas om. Man ska absolut inte ha som sin uppgift att vara den som pudlar eller går ut och tonar ner saker i media – då används det förtroende chefläkaren har till fel sak. När det gäller om patientsäkerheten är hotad eller ej så är det inte binärt, utan mer en gråskala. Om du frågar mig så är patientsäkerheten alltid hotad. Vi måste kämpa för den jämt. Om man slutar sträva, går det snabbt utför.

Var fjärde chefläkare nämnde att vård­platsbrist och sjuksköterskebrist gjorde att patientsäkerhetsarbetet inte fungerade optimalt – vad anser du om det?

– Det har absolut betydelse och det visar även forskningen. Patientsäkerheten försämras snabbt då beläggningsgraden närmar sig 100 procent. En nyligen publicerad studie visar däremot att man i en bristsituation kan få likvärdiga effekter av god fortbildning som bättre bemanning. Men att göra ingenting ger förstås en dålig patientsäkerhet.