Nyhetsarkiv

”Hela sjukvården är en jäkla sörja ”

Så säger arbetsrättsjuristen Claes Sandberg i Malmö som varje år får ta sig an en handfull läkare som hamnat i tvist med arbetsgivaren där resultatet i stort sett alltid blir detsamma; att läkaren köps ut.

– Bara när det gäller mina klienter så handlar det om minst 5 miljoner kr varje år. Det är ett rent vansinnigt slöseri med skattemedel.

Hans erfarenhet är att det snabbt blir prestige och att den högre nivån i stort sett alltid bara har intresse av att sopa problemen under mattan så fort som möjligt.

– Det händer nästan aldrig att man är beredd att titta på sakförhållanden. Jag har just nu ett fall med en verksamhetschef som köpts ut för stora pengar.

Bedöms plötsligt som inkompetent

– Jag kan bara konstatera att vederbörande har klarat sig väl på andra ställen, men plötsligt så bedöms personen i fråga som inkompetent. Då tycker jag att där borde nästa nivå vara intresserad, av rent företagsekonomiska skäl, att skrapa på ytan och fråga sig om det verkligen är så att en tidigare väl kompetent person har tappat i kompetens helt plötsligt, eller om det helt enkelt är personliga motsättningar som kvävs i anklagelserna om brist på kompetens.

Presumptionen att chefen har rätt är starkare inom landstingsorganisationerna och regionorganisationerna än inom det privata näringslivet, menar Claes Sandberg.

– Även om det inte alltid är så högt i tak i privata företag så är det i allmänhet betydligt högre i tak där än inom den landstingsstyrda sjukvården.

Privata företag är försiktigare med pengar

Förklaringen till det menar Claes Sandberg är att det privata företaget inte kan handskas med pengar hur som helst. Man ska göra vinst och måste vara försiktigare med pengar.

– I ett aktiebolag så är det aktiebolagslagen som gäller och den innebär att du har ett ansvar som medför att du i alla delar, i alla avseenden i ditt agerande, ska sätta företagets bästa i förgrunden. Som chef kan du då inte så lätt köpa dig fri från problem utan att det finns solida sakliga skäl. Det är betydligt svårare att inför en styrelse eller en bolagsstämma motivera att man lägger ut stora pengar för att bli av med folk på dubiösa grunder.

Ansvarslinjerna satta ur spel

Claes Sandberg menar att sjukvårdens organisationer blivit sådana kolosser att ansvarslinjerna satts ur spel.

– Om man skulle jämföra sjukvårdsorganisationen som den ser ut idag med det privata aktiebolaget så kan man säga att det är regionfullmäktige som är bolagsstämma och regionstyrelsen som är bolagsstyrelsen, men dagens sjukvårdsorganisationer har blivit en form av kolosser där ansvarslinjerna inte fungerar.

– Regionstyrelsen har jag en känsla av reagerar först om det än något som är politiskt känsligt, annars är det ingen som bryr sig. Högre chefer skyddar alltid lägre chefer inom regioner och landsting, menar Claes Sandberg och ger ett exempel från ett eget fall.

Gigantisk felsökning

– Konflikten rörde en rent privat historia mellan min huvudman som var överläkare och klinikchef och chefläkaren där chefläkaren iscensatte ett gigantiskt felsökande kring min huvudman, som ledde till att han varnades. När vi begärde rättslig prövning och gick igenom fallet med arbetsgivaren insåg arbetsgivaren att det inte fanns fog för minsta lilla del av den kritik som framförts men arbetsgivaren tycke inte att det fanns plats för bägge två på sjukhuset och valde att köpa ut min huvudman för fem årslöner.

– Det visar hur ansvarslöst man hanterar skattemedel inom landstinget. Hade arbetsgivaren varit rakryggad och utnyttjat skattemedlen på ett effektivt sätt hade man sparkat chefläkaren.

Claes Sandbergs råd till dig om du hamnar i konflikt med arbetsgivaren är att se till att få anklagelserna preciserade skriftligt så att du har en chans att bemöta dem och vet vad du tvistar om.

Ta kontakt med facket

Ta också kontakt med facket så fort du kan innan det uppstår lojalitetslåsningar som gör att facket inte kan verka fullt ut.

Claes Sandberg tycker att facket gör mycket bra, men har ett uppenbart problem.

– Man sitter många gånger på två stolar. Å ena sidan har man medlemmen som begärt fackets hjälp. Å andra sidan har man medlemmar som sitter i chefsställning. Man har också ett medlemskollektiv där vissa medlemmar kan tycka illa om personen och står bakom kraven att vederbörande ska bort. Så det innebär att oavsett hur facket agerar kommer man att ta ställning mot en eller flera medlemmar.

– Det är ett problem som de fackliga organisationerna inte gärna vill erkänna, men som man inte kan komma ifrån.

”Ta pengarna och gå”

Annars är Claes Sandbergs allmänna råd att ta pengarna och gå. Har arbetsgivaren bestämt sig för att du ska bort så ändrar man sig aldrig. Och priset för den som arbetat i över tio år är 32 månadslöner.

– Vill arbetsgivaren bli av med en människa utan saklig grund överhuvudtaget kan arbetsgivaren alltid betala det priset enligt lagen. Claes Sandberg är inte helt emot den lagstiftningen.

– Det behövs en ventil, men som med all lagstiftning så förutsätts för att lagen ska fungera att grunderna respekteras och inte missbrukas som nu ofta sker.

Slutligen en fråga som ofta dyker upp. Är det lagligt och ska man banda de samtal man har?

– Som advokat så ska jag väl egentligen svara att man bör tala om när man bandar samtal, men finns det anledning att tro att motsidan inte kommer att stå fast vid det man säger vid ett visst möte eller är beredd att dokumentera på ett korrekt sätt så tycker jag inte att det är fel att banda ett samtal.

– Jag kan inte se att det oetiskt. Enligt lagen har du alltid rätt att banda ett samtal som du deltar i utan att berätta det. Lika lite är du skyldig att i efterhand berätta eller bekräfta om du ställs inför frågan om du bandat. Det är straffritt. Men oavsett om du bandar eller inte så ska du aldrig ha samtal med motparten där du är ensam utan någon vittnesperson, poängterar Claes Sandberg.

”Lucka i lagen vad gäller etikprövning”

– Att det bara är huvudmannen som kan överklaga ett beslut av etikprövningsnämn den är en lucka i lagen.

Det menar advokaten i arbetsrätt, Claes Sandberg. Han stöder därmed Peter Qvarfordt i hans kritik.

Även Sjukhusläkarna vill driva frågan om ett mer rättssäkert system när det gäller etikprövningar och forskningsfusk och antog en motion från Göteborgs Sjukhusläkarförening om detta vid Sjukhusläkarnas senaste fullmäktigemöte.

– Som det är nu saknas en kontrollmekanism som säkerställer att oriktiga uppgifter i en ansökan blir föremål för prövning. Idag kan den som har lite rymligt samvete få tillstånd att bedriva forskning som inte uppfyller kravet på oberoende, säger Claes Sandberg.

Bollen ligger hos regionen

När det gäller Ivarssonaffären tycker han att bollen egentligen ligger lika mycket hos Region Skåne.

– Om någon söker etikprövning på ofullständiga eller oriktiga grunder så borde det vara ett problem för regionen. Forskningshuvudmannen måste ha ett absolut intresse av att de som företräder forskningshuvudmannen endast har forskningshuvudmannens intressen att ta tillvara och inte har några egna privatekonomiska intressen. Fast inget hindrar nämnden att själv ändra ett beslut. Det är oreglerat i lagen, säger Claes Sandberg.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera