DEN NÄRA VÅRDEN I DANMARK

”Har fått en tillvaro med det bästa av två världar”

En läkartillvaro med det bästa av två världar – med incitament att både göra ett bra arbete och att ha hand om många patienter på samma gång. Så beskriver Nina Åslund vardagen som allmänläkare i Danmark, även om det finns baksidor.

Artikeln ingår i temat Sjukvården i Danmark

Att Värmlandsbördiga Nina Åslund skulle driva egen klinik som allmänläkare ett stenkast från flyg­platsen­­ Kastrup i Danmark var långt ifrån en självklarhet när hon valde yrkesbana för 21 år sedan. Men när betygen inte riktigt räckte till för medicinstudier i Sverige kändes utbildningen i Köpenhamn som ett bra alternativ.

–  När jag var färdig läkare hade jag först tankar på att bli kirurg men under den danska motsvarigheten till AT:n hamnade jag hos en allmänläkare som arbetade som sololäkare. Jag gillade verkligen det här med att han kände sina patienter så väl och att han själv hade valt vem han skulle anställa och på vilket sätt han skulle driva sin klinik.

Efter att ha återvänt en sväng till Sverige som färdigutbildad specialistläkare i allmänmedicin dök plötsligt det där erbjudandet upp som Nina Åslund bara inte kunde tacka nej till. En kollega i Danmark behövde sälja sin klinik snabbt och erbjöd henne att köpa den till ett förmånligt pris.

– Han hade fått ett annat jobb­erbjudande och behövde komma ur den här upparbetade kliniken med tillhörande patienter. Nackdelen med att driva en läkarklinik i Danmark är att du måste hitta någon som tar över den om du vill sluta för annars går en väldig massa pengar förlorade.

För när det gäller läkarkliniker i Danmark fungerar det lite på samma sätt som det gör på den svenska bostadsmarknaden, förklarar Nina Åslund. Licenserna/förmånsnumren som ger dig möjlighet att jobba under ett särskilt avtal med regionen köps och säljs till högstbjudande och det är vanligt att listade patienter, lokaler, inventarier, it-utrustning och ibland även anställd personal ingår.

– Det här med att driva egen klinik ligger verkligen i allmänläkarnas DNA här i Danmark. Varje läkare bestämmer själv hur många anställda hon eller han ska ha samt vilken yrkeskategori man vill samarbeta med. Själv har jag en läkarsekreterare anställd men många har en sjuksköterska eller undersköterska. Du som läkare kan sedan lära upp och delegera arbetsuppgifter lite som du vill. En sjuksköterska kan ju avlasta en hel del med kronikerkontroller, såromläggningar, frysning av fotvårtor med mera. Min sekreterare är också upplärd till det men vi har inte så mycket plats i min lilla klinik, så en del sådana uppgifter klarar jag själv. Men å andra sidan får jag väldigt fin hjälp med det administrativa arbetet och med att sortera mina patienter i telefonen, och den biten tycker jag är väldigt viktig.

Det här med att driva egen klinik ligger verkligen i allmänläkarnas DNA här i Danmark. Nina Åslund, allmänläkare i Danmark

Det blir också vanligare och vanligare att flera läkare går ihop och bildar större kliniker där de delar på personal – och hyreskostnader –  en utveckling som myndigheterna önskar eftersom de verkar tro att det blir bättre med större enheter, berättar Nina Åslund.

– Det innebär ju såklart en annan flexibilitet­­ när läkarna kan dela på ansvaret och avlasta varandra med jourer och annat, men jag föredrar verkligen att arbeta som sololäkare och det är också den mest populära driftsformen hos patienterna, säger Nina Åslund.

Som kvinnlig sololäkare är hon nämligen mäkta populär och fullistad sedan lång tid tillbaka. Ett tungt vägande skäl för många patienter är att de vet att det är samma läkare de får träffa varje gång när de kontaktar kliniken. Detta får både många svenskar som jobbar i Danmark och danskar som är bosatta i Sverige att söka sig till henne istället för att vända sig till den svenska primärvården, berättar hon.

– Jag känner mina patienter väl och ofta hör jag redan på rösten, innan de hinner säga sitt namn, vem det är som ringer. Det har verkligen enorma fördelar att ha den här nära patientkontakten. Jag minns någorlunda deras sjukdomshistorik. Jag hör direkt på andningen om det är tyngre än vanligt och jag kan se om någon ser ovanligt blek ut eller har tappat i vikt. Jag har hela tiden något att jämföra med och det missar du helt om du bara träffar en patient vid ett enstaka tillfälle. Dessutom lär jag känna patienternas hemförhållanden och sociala situation på ett sätt som du kanske inte alltid får möjlighet att göra som distriktsläkare i Sverige. Det gör behandlingen väldigt patientsäker.

Jag känner mina patienter väl och ofta hör jag redan på rösten, innan de hinner säga sitt namn, vem det är som ringer. Nina Åslund

Som allmänläkare i Danmark förbinder du dig att vara tillgänglig för dina patienter via telefon en timme per dag, berättar Nina Åslund. Övrig tid går det bra att låta en sekreterare svara i telefon medan mottagningen är i full gång.

– Jag har 10-15 minuter avsatta för varje patient och de kommer i en strid ström hela dagen. Som privatpraktiserande allmänläkare är du på sätt och vis en del av det offentliga eftersom Regionen är din största kund. Vi är väldigt reglerade av vår kontrakt och har många plikter. En normal dag träffar jag cirka 25 patienter på min mottagning, tar ungefär 10-15 patientärenden över telefon, besvarar cirka 5 e-mejlkonsultationer och har även en del korrespondens med hemsjukvården. För varje patientbesök får jag till exempel 146 danska kronor, en e-mejlkonsultation ger 47 kronor och för varje listad patient får jag 475 danska kronor per år.

– Eftersom jag även är fackligt aktiv har jag valt att hålla antalet patienter på miniminivån som är 1600 patienter per läkarkapacitet, men annars lönar det sig ju ekonomiskt att ha fler patienter listade. Det blir en avvägning som varje läkare får göra. Vi har ett servicemål som är att en patient under normala förhållanden ska kunna få tid hos läkaren inom fem vardagar. Vissa tjänster i förbindelse med patientbesöket ger extra ersättning; blodprov, småoperationer, hemblodtrycksmätning, cellprov, urinsticka och -odling, barnavårds- och mödravårdskontroller med mera.

Värmländskan Nina Åslund arbetar som allmänläkare i Danmark.FOTO: Emil Frej Hansen

På det stora hela är det danska systemet ett väldigt effektivt och billigt system för skattebetalarna, menar Nina Åslund och berättar att den danska primärvården kostar ungefär 1400 danska kronor per person och år, inklusive jourläkarsystemet kvälls- och nattetid. När hon har försökt sig på att räkna ut motsvarande siffra för den svenska vården hamnar hon på minst det dubbla.

– Det är ju svårt att göra exakta jämförelser eftersom systemen skiljer sig så mycket åt. Men min upplevelse är att det danska systemet på många sätt är det bästa av två världar – offentligt och privat. Vi som läkare har både incitament att ta emot många patienter och samtidigt göra ett bra arbete eftersom kliniken blir ens ”hjärtebarn” och man får ett nära förhållande till patienterna.

Men hur står det till med vidare­­­­­­­­­­u­t­­­­bildningen då? Är det inte lätt att stagnera och fasta i gamla hjulspår när man jobbar solo?

Inte alls, menar Nina Åslund och berättar om de gedigna utbildningsprogram som du har tillgång till som praktiserande allmänläkare i Danmark.

– Fortbildningen är väldigt bra. Även här är systemet baserat på ersättning och varje år får du ett belopp på ett konto som är öronmärkta till efter­utbildning. Man kan välja kurser i både Danmark och utlandet. I grunden är det väldigt valbart men det finns också en systematisk efterutbildning där vi måste ta tre kursdagar varje år. På det stora hela har vi faktiskt bättre möjlighet till fortbildning än sjukhusläkarna har.

På det stora hela har vi faktiskt bättre möjlighet till fortbildning än sjukhusläkarna har. Nina Åslund

Även forskning är möjligt att ägna sig åt för en allmänläkare i Danmark, berättar Nina Åslund. Beroende på hur mycket tid man vill lägga på forskning kan man hantera det på lite olika sätt, en möjlighet för att få frigjort tid är att ansöka om att få färre listade patienter. Har man en större klinik med flera kollegor kan man avtala det internt. Du kan både välja att vardagsforska på din egen klinik en del av din tid eller vara knuten till större projekt via den allmänmedicinska forskningsenheten. Men det kräver såklart att man hittar finansiering, precis som för svenska forskande läkare.

Men vart vänder sig patienterna efter att din klinik har stängt för dagen?

– Det skiljer sig åt mellan Region Hovedstaden och övriga landet. Här i region Hovedstaden där jag jobbar finns ett särskilt nummer som påminner om det svenska 1177 där sjuksköterskor besvarar patienternas frågor utanför kontors­tid och kan hänvisa dem vidare till exempelvis akuten om det skulle behövas. I alla andra regioner är det läkarna själva som besvarar samtalen när de jobbar jourpass. En del tycker att vi har det lite lyxigare här på det sättet att vi inte behöver ta några jourpass alls, men Hovedstadens akuttelefon genererar å andra sidan en del extra arbete åt oss i dagtid. På fredagseftermiddagar turas vi allmänläkarkliniker i området om att ta varandras ringningar för att ge varandra möjlighet att checka ut lite tidigare vid behov. Där har jag jour var sextonde dag och vi samarbetar även i semestertider och hjälper varandra vid sjukdom eller om man ska på kurs och så vidare för att öka flexibiliteten. Det är väldigt bra med ett väl utbyggt nätverk mellan allmänläkarklinikerna, så man blir mindre sårbar.

Finns det några baksidor med det danska systemet, tycker du?

– Jo, det är klart att det finns för- och nackdelar med båda de här systemen men jag skulle säga att för patienterna är det danska systemet helt klart bättre. För oss läkare däremot kan det finnas vissa nackdelar med det danska systemet beroende på hur man ser det. I Sverige är du en lönemottagare. Du kan vara sjuk eller vabba om du behöver det. Här i Danmark har du ett väldigt stort eget ansvar och du eller personalen måste ringa runt till varenda inbokad patient och boka om och ordna så de får vård på annat håll om du skulle vara frånvarande någon dag. Nu har jag inte själv några barn men jag känner kollegor som har inrett särskilda barnrum på mottagningen så barnen kan vara där till exempel om de skulle vara sjuka.

– Det danska systemet skapar också en hel del stress och 38 procent av oss har moderata symtom på utbrändhet enligt statistik från vårt fackförbund PLO. Vi försöker förhandla med regionerna men det är svårt att förbättra våra villkor. Det kostar på att vara i det här hamsterhjulet med ett ständigt flöde av patienter samtidigt som du har ansvar för driften. Någon ska stå för alla inköp, ordna så att vaccinationerna står i kylskåpet och inte har passerat bäst-före-datum och se till så att inte pappret på britsen är slut och att IT och telefoni fungerar. Det är en hel del basala grejer att hålla reda på och det skulle kunna ses som en nackdel, men jag trivs med det.

Det kostar på att vara i det här hamsterhjulet med ett ständigt flöde av patienter samtidigt som du har ansvar för driften. Nina Åslund

– Det går ju också att köpa in olika tjänster som till exempel en ”praksismanager” som sköter logistiken med mera men det innebär att du kanske måste lista fler patienter för att få verksamheten att gå runt. På min klinik har min sekreterare fått en hel del av de här uppgifterna.

Om en patient skulle vara missnöjd med sin läkare – kan hon eller han byta då?

– Ja, det är möjligt men det kostar 250 danska kronor och du måste hitta en läkare som har möjlighet att ta emot nya patienter, vilket till exempel inte jag har som fullistad. Förut var man tvungen att välja en läkare i närheten men numera har inte det fysiska avståndet någon betydelse. Jag har patienter som kör till mig ända från tyska gränsen.

Hur fungerar samarbetet med övrig vård och sjukhus?

– Det fungerar ungefär som i Sverige. Man skickar en remiss och så blir patienterna kallade. Men i region Hovedstaden där jag jobbar remitterar vi inte så ofta till sjukhuset utan vi har många småkliniker med skilda specialiteter som till exempel hudläkare lungläkare, hjärtläkare med flera. De arbetar som jag ungefär, men inom sin specialitet. Fördelen med att remittera dit är att vi allmänläkare lär känna de läkarna och det ger ett bra samarbete om patienterna. På samma sätt funkar det med remisser till en fysioteraput.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-04

Ledaren: "Låt patienterna styra resurserna rätt" / Sjukhusläkaren granskar: Skräckväntetider i Sverige / Krönika: "Det går att förbättra tillgängligheten för hälso- och sjukvården!" / Specialistbristen del 3

Prenumerera