Här är reformerna som inte kan anstå, regionpolitiker

En ny mandatperiod innebär en möjlighet att ta ett omtag i politiken, att prioritera annorlunda, att göra om och rätt. Men vad innebär det i praktiken för sjukvårdspolitiken? Vilka frågor måste politikerna ta itu med direkt, vilka reformer är det som helt enkelt inte kan anstå ytterligare en mandatperiod? Svaren skiftar från region till region, men den röda tråden som binder samman svaren är behovet av en bättre arbetsgivare – även om det överlägset vanligaste svaret i vår enkät är vårdplatsbristen.

Att bristen på vårdplatser är det största arbetsmiljöproblemet för sjukhusläkare bekräftas av Läkarförbundets nyligen publicerade arbetsmiljöenkät som visar att en av sju läkare tvingas skicka hem patienter varje vecka. Förbundet konstaterar i sin enkät att vårdplatsbristen inte bara gör vården patientosäker och ineffektiv: den ökar även risken för personalbortfall då stressen och pressen leder till sjukskrivningar. På lite längre sikt riskeras även kompetensförsörjningen då utbildningsläkare inte får tillräckligt med handledning.

Även i Sjukhusläkarnas enkät återspeglar vårdplatsbristens påverkan på personalen och den personalflykt som finns. Många av de svarande lyfter fram bristen på sjuksköterskor som ett särskilt stort problem. Hur det påverkar den dagliga verksamheten och hur exempelvis bristen på narkos- och operationssjuksköterskor leder till längre väntetider för operation. Flera svarande efterlyser därför att regionerna särskilt uppmärksammar behovet av ny- och återrekryteringen av sjuksköterskor. Även behovet att regionerna som arbetsgivare uppmärksammar och åtgärdar bristen på läkare och specialistläkare, lyfts fram som en angelägen reform i flera svar.

Att regionerna måste bli en bättre och mer attraktiv arbetsgivare är många av de svarande ense om. Inte minst när det kommer till frågan om kompetensförsörjning. Men i svaren tas även flera andra aspekter upp. Som bristen på fungerande it-system. Digitaliseringen som syftar till att underlätta i vardagen har i stället många gånger blivit en frustrerande tidstjuv, som skapar mer administration. Behovet av minskad administration ses dessutom som en viktig fråga för politikerna att ta tag i efter valet. Det efterlyses även medicinskt ledarskap och bättre scheman, mer fortbildning, mindre etisk stress och bättre fungerande akutmottagningar med fullgod bemanning.

Det finns en önskan att läkarna ska tillåtas vara läkare och ägna huvuddelen av sin arbetstid åt kliniskt arbete.

En annan fråga som de nyvalda regionpolitikerna bör ta tag i så fort som möjligt för att förbättra vården är behovet av fungerande vårdkedjor. Samarbetet mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala vården brister många gånger i dag trots att det är en förutsättning för en väl fungerande och patientsäker vård. Det finns ett stort behov av en bättre fungerande primärvård konstaterar flera av de svarande. Andra efterlyser även bättre samarbeten över regiongränserna.

En av de första sakerna som politikerna behöver göra är dock något som kan tyckas självklart: att definiera vad det är vården ska göra, se till att alla patienter i hela regionen får tillgång till jämlik vård och se till att vården har tillräckligt med medel att utföra sitt uppdrag. Dagens ”effektiviseringskrav” måste bytas mot rimliga förutsättningar. I detta ingår därmed en översyn av budgeten och skatter.

Fakta:
Enkäten skickades till Sjukhusläkarnas 26 lokalavdelningar första veckan i september och hade en svarsfrekvens på 73 procent.