Omvänd bevisbörda ska gälla vid covid-19-fall på jobbet, Sveriges kommuner och regioner (SKR) borde bli en myndighet och hälsofarlig slamspridning måste upphöra. Det är några av frågorna som Sjukhusläkarna ska driva i samband med Läkarförbundets fullmäktigemöte.

• 22 oktober 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Sjukhusläkarna står bakom 11 motioner som ska behandlas under Läkarförbundets fullmäktigemöte, som anordnas digitalt den 18 till 19 november.

Här följer en genomgång av motionerna som Sjukhusläkarna på egen hand eller med andra föreningar har arbetat fram.

Vänd på bevisbördan vid covid-19

Under pandemin har arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och behov av skyddsutrustning satts på sin spets. Under perioden har otaliga avvikelser och rapporter skrivits om smitta och skador på arbetsplatserna, men anmälningarna om arbetsskador till Arbetsmiljöverket har lyst med sin frånvaro. Från arbetsgivarhåll har argument om att arbetstagare måste bevisa att smittan har skett på arbetsplatsen hörts.

Mot bakgrund av det lyfter Sjukhusläkarna i två snarlika motioner fram att förbundet ska verka för att omvänd bevisbörda ska tillämpas vid smitta hos sjukvårdspersonal som skulle kunna hänföras till arbetsplatsen respektive resor till eller från den – vilket alltså skulle innebära att det är arbetsgivaren som får bevisbördan – att covid-19-sjukdom i anknytning till arbetet handlar om arbetsskada tills motsatsen är bevisad, samt att arbetsgivaren står för karensdag och erbjuder full lönekompensation och pensionsavsättningar vid smitta.

Förbundsstyrelsen argumenterar dock för avslag i detta sammanhang och lyfter bland annat fram att arbetstagare kan utsättas av covid-19 både privat och på jobbet, att covid-19 kan räknas som arbetsskada, men att både gällande lagstiftning och försäkringsvillkor reglerar att det är den som anmält en arbetsskada som måste påvisa att det finns ett samband mellan sjukdomen och arbetet.

Arbetsskada ska ersättas av AFA

Enligt Sjukhusläkarna är det vidare av stor vikt att arbetsskada ska ersättas av AFA oavsett om det står på ILO-listan eller inte. I denna kontext är det, enligt föreningen, dessutom av stor vikt att förbundet driver frågan om en översyn av arbetsmiljölagen för att anpassa den till dagens och framtidens arbetsmarknad. Förbundsstyrelsen föreslår att fullmäktige ska bifalla att-satsen om ILO-listan, men anser att att-satsen om arbetsmiljölagen är besvarad. Styrelsen menar att det behövs en översyn och förbundet driver därför frågan via Saco.

Fler läkare i äldrevården

Sjukhusläkarna framhåller att coronakrisen tydligt har visat att kommuner lider av brister i det medicinska ledningsansvaret. Tillsammans med Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) anser yrkesföreningen att Läkarförbundet ska verka för en ändring av hälso- och sjukvårdslagen för att göra det möjligt för kommuner att anställa egna läkare i äldrevården inom särskilda boenden. Föreningarna vill också att förbundet ska verka för att funktionen ”Medicinskt ansvarig läkare” införs i alla kommuner.

Förbundsstyrelsen framhåller att det inte finns något förbud för kommuner att anställa läkare utan behandlingsansvar. Lagstiftningen fokuserar i stället på regionernas skyldighet att stå för de nödvändiga läkarresurserna. Enligt förbundsstyrelsen är det snabbaste sättet för kommunerna att uppnå en god läkartillgång troligtvis att nyttja möjligheten att anlita läkare på regionens bekostnad, om de avtalade läkarresurser inte tillhandahålls. ”För att kommunerna ska bli bättre på att förhandla kan kommunerna anställa en kommunöverläkare (eller medicinskt ansvarig läkare)”, svarar förbundsstyrelsen, och skriver att den avser att verka för detta.

SKR borde bli en myndighet 

En annan fråga som inte är helt ny för Sjukhusläkarens trogna läsekrets är kritiken mot Sveriges kommuner och regioners bristande insyn. Svensk lagstiftning slår fast att offentlighetsprincipen ska tillämpas i alla myndigheter, samt i kommunala bolag. På ett ytligt plan kan det förefalla som att SKR ingår bland dessa organisationer, men så är inte fallet. Sjukhusläkarna understryker att SKR har utvecklats från att vara en renodlad arbetsgivarorganisation till att bli en ständigt växande organisation med nya uppgifter. Tillsammans med Upplands allmänna läkarförening yrkar Sjukhusläkarna att Läkarförbundet i samhällsdebatten ska verka för att SKR ska bli en myndighet och omfattas av kraven på offentlighet.

Förbundsstyrelsen vill däremot att motionen avslås. Styrelsen argumenterar för att SKR är en ideell förening och som sådan kan staten inte ta över den och omvandla den till en myndighet. Styrelsen håller däremot med om att SKR borde välja att tillämpa offentlighetsprincipen i sin verksamhet och tänker fortsätta jobba för detta.

Statlig finansiering av högspecialiserad vård

Enligt Sjukhusläkarna är tiden mogen att helt flytta över det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som enligt beräkningar motsvarar cirka en procent av sjukvården, och för dyra läkemedel till statlig nivå. Yrkesföreningen vill därför att Läkarförbundet aktivt ska driva dessa frågor. Ambitionen är att säkerställa en jämlik tillgång till den högspecialiserade vården som inte påverkas av enskilda regioners ekonomi.

Förbundsstyrelsen ser på liknande sätt ett behov av att staten tar ett större ansvar för finansieringen av den högspecialiserade vården. Styrelsen vill också att staten ska ta ansvaret för finansiering, prissättning, användning och uppföljning av läkemedel, inklusive särläkemedel, för att säkerställa jämlik vård i landet. Förbundsstyrelsen anser att motionen är besvarad.

Bort med ekonomiska hinder

Myndigheter behöver inte sällan läkare som rådgivare i olika sammanhang. Dessvärre finns dock ekonomiska hinder för läkare att vara med och bidra. Insatserna kräver att man lämnar kliniken utan att man kompenseras för lönekostnad och produktionsbortfall. Sjukhusläkarna, Svenska distriktsläkarföreningen och Svenska privatläkarföreningen yrkar att SLF ska arbeta för att ersättning utgår för löne- och produktionsbortfall till vårdgivare så att läkare kan delta i hälso- och sjukvårdsutvecklingen.

I likhet med motionärerna anser förbundsstyrelsen att det är ett stort problem om inte läkare kan delta i denna utveckling. Styrelsen vill därför att motionen ska bifallas.

AT/BT bör finansieras nationellt

Sjukhusläkarna poängterar tillsammans med Sveriges yngre läkares förening att det är uppenbart att SKR och regionerna inte uppfyller åtagandet att tillsätta AT-tjänster för att möta det behov som finns. Enligt föreningarna skulle en nationell finansiering öka viljan hos regionerna att tillsätta AT och BT. Därför vill de att Läkarförbundet ska verka för att läkares utbildningstjänster finansieras statligt, att det finns ett statligt ansvar att fördela antalet läkares utbildningstjänster till regionerna, samt att läkares utbildningstjänster kvalitetssäkras genom inspektioner. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna, men menar att förbundet redan driver denna politik och att motionen i och med detta bör anses vara besvarad.

I en annan motion argumenterar föreningarna på likartat vis för att förbundet ska verka för att regioner som inte utbildar AT-läkare i den utsträckning som krävs ska betala vite, samt att SLF ska verka för att regioner som låter icke-legitimerade läkare arbeta utan legitimerad kollega på plats också ska betala vite. I detta fall anser förbundsstyrelsen att att-satsen om regioner som inte utbildar AT-läkare ska avslås, medan att-satsen om icke-legitimerade läkare ska anses besvarad. Styrelsen skriver bland annat att det inte finns stöd i lagstiftningen för att kräva vite från regioner som inte utbildar AT-läkare i rätt omfattning.

Fler läkare som chefer på de högre nivåerna

En annan fråga som på olika sätt ofta återkommer i fullmäktigesammanhang är den om chefskap. Det finns många tecken på att antalet chefer inom hälso-och sjukvården ökar, men att andelen som är läkare minskar på det hela taget. För att råda bot på denna utveckling vill Sjukhusläkarna och Chefsföreningen att Läkarförbundet mer aktivt ska arbeta för att läkare ska ha de relevanta högsta tjänstemannarollerna i regioner, på myndigheter och i andra strategiska positioner.

Förbundsstyrelsen håller med om att problemet är allvarligt, och avser att ”även fortsättningsvis uppmärksamma och visa på utvecklingen beträffande särskilt de högre ledningsnivåerna och därigenom uppmuntra fler läkare att bli verksamhetschefer och högre chefer”. Styrelsen anser att motionen är besvarad.

Hälsofarlig slamspridning måste upphöra 

Sjukhusläkarna, Svensk förening för allmänmedicin och Läkare för miljön har gjort gemensam sak och driver att Läkarförbundet ska verka mot spridning av miljöfarligt slam, samt stödja slamutredningens alternativa förslag om en successiv utfasning av slamspridning på åkermark.

Förbundsstyrelsen delar ståndpunkten att spridning av miljöfarligt slam är ett problem, men menar att frågan inte ligger inom förbundets primära uppdrag. Förbundsstyrelsen anser mot bakgrund av det att att-satsen om att verka mot spridning av farligt slam är besvarad, medan att-satsen om slamutredningens alternativa förslag är för specifik för förbundet att ta ställning till.