Det gäller att hålla koll på var man sätter ner fötterna i slutet av yrkeskarriären. Sjukhusläkaren förklarar här de tre största fallgroparna – parallella anställningar, deltidsarbete hos olika arbetsgivare under beräkningsperioden och låga årslöner under beräkningsperioden.

• 21 februari 2020
• 1
• AV: Anna Sofia Dahl

Parallella anställningar

En av fallgroparna i KAP-KL är det som kallas parallella anställningar. Enkelt uttryckt handlar det om att du har haft två aktiva anställningar samtidigt under en period som överstiger 30 dagar. Det kan dock vara klokt att inte ha någon överlappning alls mellan anställningarna och därmed följa huvudregeln i avtalet. Undantagen om 30 dagar och hel ledighet kräver nämligen att arbets­givaren rapporterar in det på rätt sätt.
För att inte riskera att hamna i fallgropen alls är det därför bäst att avsluta den ena anställningen ena dagen och påbörja nästa tidigast dagen efter.

Om du har råkat trampa i fallgropen börjar du om på ny kula gällande beräkning av anställningstid hos den nya arbetsgivaren. Du får alltså inte räkna samman tjänsteåren, vilket vanligtvis sker i KAP-KL.

Det gör i sin tur att din tidsfaktor vid uträkningen av din förmånsbestämda tjänstepension hos den nya arbetsgivaren blir lägre.

Låt oss säga att den fiktiva läkaren Lena har arbetar 15 år i Region Skåne. Hon får ett nytt arbete i Region Blekinge, men de två anställningarna överlappar varandra i mer än 30 dagar. Lena arbetar 15 år hos Region Blekinge och när det är dags att gå i pension upptäcker hon att hennes tjänstepension blir lägre än vad hon förväntat sig.

Anledningen är att Lena, när hon gick på minan med parallella anställningar, inte fick ta med sig den intjänade tiden hon haft hos Region Skåne när den förmånsbestämda pensionen beräknas i Region Blekinge. Hennes anställningstid hos arbetsgivaren Region Blekinge räknas därför separat i stället för tillsammans med anställningstiden i Region Skåne.

En av poängerna vid beräkning av förmånsbestämd pension äratt få räkna all anställningstid i kommun- och regionsektorn utifrån den lön man har i slutet av yrkeslivet, eftersom den oftast är högre än tidigare löner. Om anställningstiderna istället räknas separat riskerar pensionen att bli lägre.

I uträkningen av Lenas förmånsbestämda tjänstepension hos Region Skåne finns givetvis hennes 15 år kvar och ligger till grund för hur mycket tjänstepension hon ska få från dem. När hon avslutade sin anställning i Region Skåne beräknades en livränta (arbetsgivarens pensionsåtagande för Lena). Den ligger naturligtvis kvar och ”väntar” till dess att Lena ansöker om pensionsuttag.

Läs mer: Fallgropen parallella anställningar – en följd av snåriga bestämmelser

Deltidsanställningar under beräkningsperioden

En annan konsekvens av parallella anställningar som kan påverka din förmånsbestämda tjänstepension är att arbeta deltid hos fler arbetsgivare under den viktiga beräkningsperioden.

Anledningen är att anställningarna eller lönerna inte läggs samman vid uträkningen av pensionen. Så trots att du sammanlagt arbetar heltid kan du riskera att gå miste om den förmånsbestämda delen i KAP-KL från de arbetsgivare du har under beräkningsperioden.

Eftersom varje arbetsgivare står för sin del och den förmånsbaserade tjänste­pensionen gäller för dig som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp (41 750 kronor 2020) kan din lön hos en eller båda arbetsgivarna helt enkelt bli för låg.

Låt oss använda den fiktiva läkaren Lena igen. Lena arbetar 60 procent i Region Stockholm och 40 procent i Region Uppsala. Hos båda arbetsgivarna har Lena en månadslön på 75 000 kronor, det vill säga att hon får 45 000 kronor från Region Stockholm och 30 000 kronor från Region Uppsala.

Eftersom brytpunkten för 7,5 inkomstbasbelopp går vid 41 750 kronor (2020) blir lönedelarna som överstiger den 3 250 kronor hos Region Stockholm och 0 kronor hos Region Uppsala.

Om hon istället skulle ha arbetat hos en arbetsgivare under beräkningsperioden skulle lönedelarna som överstiger brytpunkten varit 33 250 kronor.

Har Lena arbetat heltid hos tidigare arbetsgivare och haft en lön över 7,5 inkomstbasbelopp där kommer hon dock att få förmånsbestämd tjänstepension från dem.

Om Lena arbetar deltid och därefter går upp till heltid igen när hon kommer in i den viktiga beräkningsperioden påverkas inte hennes förmånsbestämda tjänstepension negativt av tidigare deltid.

I AKAP-KL finns det en möjlighet att komma överens med arbetsgivarna om att justera brytpunkten efter sysselsättningsgrad. Det är dock ingen rättighet, utan kräver en överenskommelse mellan varje arbetsgivare och dig.

Låga årslöner de sista åren

Ytterligare en mina du kan gå på är att gå ner i tid under beräkningsperioden. Anledningen är att det inte är din livslön, utan de sista nio åren av ditt arbetsliv som spelar störst roll för din förmånsbestämda tjänstepension.

Lena, den fiktiva läkaren, har arbetat hårt hela yrkeslivet i Region Gävleborg och känner sig sliten. I januari i år fyller hon 60 år och har bestämt sig för att gå ner i arbetstid fram till pensionen.

Hon har en månadslön på 75 000 kronor i grunden och efter att hon gått ner till 80 procent har hon 60 000 kronor i månaden.

Om Lena arbetar deltid från det att hon är 60 år och fram till pension vid 65 år kommer hennes genomsnittliga slutlön och därför också hennes förmånsbaserade tjänstepension bli lägre än om hon arbetat heltid under samma period.

Genomsnittlig slutlön vid heltidsarbetet: 900 000 kronor (75 000 kronor i månaden)

Genomsnittlig slutlön vid deltidsarbete mellan 60 och 65 år: 828 000 kronor (69 000 kronor i månaden).

Varje årsskifte räknas dock en så kallad årsskifteslivränta ut och den förmånsbestämda pensionen kan inte bli lägre än denna. Det är en ”livrem”, men är inte lika stor som om hon arbetat heltid fram till pensions­avgång.

Inom KAP-KL finns dock möjligheten att gå i pension vid 61 år och en månad. Om Lena istället tagit den möjligheten och gått ner till 80 procent de två sista åren (60 och 61) hade hennes genomsnittliga slutlön inte påverkats.