Här är dörren stängd för Apotekets farmaceuter
– Det blev ofta fel. Magnus Ekelund, sektionschef för den medicinska akutvårdsavdelningen på Helsingborgs lasarett är mycket kritisk till den verksamhet som pågår på lasarettet där farmaceuter från Apoteket AB används i den patientfokuserade verksamheten och bland annat tar läkemedelsanamnes före doktorn och är med på ronder.– Det blir fel när Apotekets farmaceuter går in och gör bedömningar utifrån sina teoretiska, i det här sammanhanget ofullständiga kunskaper. De fokuserar ofta på fel saker och föreslår ändringar som inte är adekvata, ibland direkt till patienterna. Det var ett dagligt nötande med mycket schismer som tog onödig tid, menar Magnus Ekelund, som arbetade tillsammans med farmaceuter under ett års tid på akutvårdsavdelningen.
– Farmaceuterna är ju ofta unga seriöst satsande personer, men de hamnar i en märklig situation när de sätts att göra saker som de inte är utbildade för, tycker Magnus Ekelund och ger ett exempel på hur snett det enligt honom ofta blev.
– En patient som sökt med ont i magen fick rådet av farmaceuten att säga åt läkaren att byta medicin eftersom den medicin patienten stod på som biverkan gav magont. När kirurgen sedan undersökte patienten visade det sig vara blindtarmsinflammation och patienten fick opereras omedelbart.
– Eftersom farmaceuterna saknar rätt utbildning så vet de inte vad som är viktigt i den konkreta sjukvårdssituationen. De går in och tittar på lablistor och fokuserar på blodprovsanalyser som jag som medicinläkare direkt kan se är helt ovidkommande.
I projektet på medicinens akutvårdsavdelning gick farmaceuterna med på ronder, något som Magnus Ekelund är kritisk till.
– Det var som att ha studerande närvarande. De undrade om man inte kunde göra si eller så och jag fick ägna tid åt att förklara att det de påpekade inte var relevant vid den sjukdomen av ett eller annat skäl. Jag hade känslan av att jag stod för vidareutbildning av farmaceuter, något som kändes surrealistiskt när de i själva verket var avlönade för att göra en konsultinsats.
Magnus Ekelund menar att verksamheten med farmaceuter i den patientnära verksamheten bör upphöra helt och hållet på Helsingborgs lasarett.
– Jag såg hur fel de ofta bedömde saker här. Det gör mig orolig att de används på andra avdelningar. De kommer ju sannolikt att göra felbedömningar även där. Vi internmedicinare är ju insatta i läkemedelsbehandling. Kirurgen har sin skalpell och vi har våra läkemedel.
Ortopeder och kirurger är, av naturliga skäl, kanske inte så fokuserade på läkemedel och tycker kanske att det är bra att ha farmaceuter som sköter medicineringen. Men då är man inne på en riskabel väg, menar Magnus Ekelund.
– Om bedömningarna överlåts åt farmaceuter är risken stor att fel läkemedel blir insatta och utsatta, samtidigt som man kanske förbiser andra viktiga förändringar som bör göras i medicineringen. Det är farligt när saker och ting inte blir adekvat bedömda och kritiskt granskade, menar Magnus Ekelund.
– Det är faktiskt bara läkaren som är utbildad i sjukdomsbehandling och det måste vi slå vakt om.
Föreslog fördyringar
Magnus Ekelund är inte imponerad av de teoretiska modeller han sett som säger att farmaceuter sparar miljontals kronor åt Helsingborgs lasarett.
– Det hände inte sällan, när vi hade farmaceuter här, att de rekommenderade onödigt dyra mediciner och alltså fördyrade läkemedelsbehandlingen.
– Sjukdomen KOL kan behandlas med det gamla välbeprövade preparatet Atrovent eller med det nyare preparatet Spiriva, som är en vidareutveckling på samma tema. Spiriva är möjligen lite bättre men dyrare än Atrovent. Det hände mig flera gånger att jag kom in till en patient som fått besök av farmaceuten före mig, där patienten fått rådet att be mig byta ut Atrovent mot ”det nyare och bättre läkemedlet Spiriva” som patienten bara skulle behöva ta en gång om dagen.
”Många problem hade upptäcks ändå”
Magnus Ekelund menar att många av de läkemedelsrelaterade problem som Apoteket AB:s farmaceuter identifierade hade identifierats ändå.
– Ponera att en patient som har stått på en behandling med t.ex. ACE-hämmare, som har varit adekvat vid en normal njurfunktion, drabbas av en uttalad njurfunktionsnedsättning. Patienten kommer in till sjukhuset. Behandling med en hög dos ACE-hämmare är då inte längre lämplig.
Apoteket AB menar då att farmaceuten ska identifiera detta som ett läkemedelsrelaterat problem och att farmaceuten i och med detta gör nytta, men det finns inte en enda internmedicinare i Sverige som inte omgående identifierar samma problem när han eller hon möter patienten och gör den korrekta bedömningen och ändrar medicineringen. En läkare kan alltså också identifiera läkemedelsrelaterade problem.
”Udda medicinlistor behöver inte vara fel”
Magnus Ekelund vill också påpeka att när det gäller multisjuka patienter så blir medicinlistan många gånger udda med kanske ovanliga läkemedelskombinationer. Ofta är detta resultatet av ett mödosamt arbete under många, många år i en förtroendefull patient-läkarrelation för att ta fram en medicinering som passar just den patienten.
– Att då, i samband med ett enstaka akut vårdtillfälle, gå in och säga att den eller den medicinen ska bort eller läggas till är inte rätt mot den behandlande läkaren, ofta i primärvården, som har hela bilden.
I mars beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne att fördela 3,5 miljoner kronor till Helsingborgs lasarett för fortsättning av Apoteksprojektet.
– Ett beklämmande beslut. Man borde titta på vad det går att få för pengarna istället. Det vore bättre att avlöna allmänläkare, internmedicinare eller kliniska farmakologer som konsultstöd, säger Magnus Ekelund.