Nyhetsarkiv

Hans Winberg: ”Ge mer makt till verksamhetschefen”

Det menar forskaren och förvaltningsekonomen Hans Winberg, general­sekreterare för stiftelsen Leading Health Care och ledamot i Karolinska universitetssjukhusets styrelse.

Det han skulle vilja se är att man i stället ger betydligt mer makt åt de lokala verksamhets­cheferna och låter dem laga efter läge.

– De är en viktig nyckelgrupp som idag är väldigt bunden av detaljerade styrsystem och onödig administration.

Episod med tydligt avslut

Men principerna i den värdebaserade vården håller hans Winberg med om – även som modell så länge det handlar om en episod med ett tydligt avslut.

– Då fungerar modellen rimligt bra. När det ska bytas en höft eller när man hittar en bröstcancer i tid. Men om vi tar som exempel en äldre person med tre olika kroniska grundsjukdomar, då är ju plötsligt episodens avslut detsamma som ”död”. Tar vi resultatet och dividerar det med kostnaden enligt den värdebaserade vårdmodellen då skulle det alltså stå död efter likamedtecknet. Hur låter det?

Och trots sin bakgrund som ekonom tycker Hans Winberg att vi borde prata mindre om pengar.

– Ekonomi handlar för mig i grunden om resurshushållning – hur får vi största möjliga värde för våra gemensamma resurser, alltså i grund och botten etik och moralfilosofi. Ditt handlande som läkare får inte styras av pengar. Om du investerar i en sjukvårdsverksamhet och din enda dominerade måttstock är pengarna, då tappar du lätt värdet som finns i form av en trygg, bra och säker sjukvård. Vi borde istället diskutera vårdsituationer som riktiga patienter faktiskt befinner sig i.

Fragmentisering

Värdet inom vården skapas först när man kombinerar rätt resurser, menar Hans Winberg. När ekonomin och medicinen ”gifter ihop sig”. Just nu ägnar man sig mer åt fragmentisering inom vården, tycker han. Man delar upp i stället för att sammanfoga. Värdebaserad vård som kostnadsindikator är därför en tveksam väg att gå.

– Åtminstone när den uttrycks i en konstant och fördefinierbar formel med pengar i.

Ett stort problem, menar Hans Winberg, är att omgivningen inte är van att diskutera det som inte är mätbart och därför är det svårt att få dem att förstå. Det finns ett inbyggt motstånd. Det blir i grunden andra resonemang som är svåra att sälja in.

– Men det får inte förväxlas med flum. Vi har arbetat mycket med ACG (Adjusted Clinical Groups) och DRG (Diagnosis Related Groups) och därför upplevs det som enklare. Men trots vanan av att använda de här metoderna har man inte ett dugg bättre koll på sjukvårdsekonomin med hjälp av dem än innan de började användas. Det är det som är problemet.

Vad tror du om framtidens vård?

– Vi är inne i en omvandling. Ett tecken på det är att vi allt oftare tar utgångspunkten i patienten. Men vi måste klara en resursbrist i framtiden. Vi lägger mer pengar än någonsin på vård och har aldrig haft så många läkare och sjuksköterskor, men vi har en gammal organisation med mycket administration. Massor av register som inte tar det här framåt.

– Hur går det för patienten och hur vi kommer framåt tillsammans, oavsett om det är en punktinsats eller kontinuerlig hjälp, måste bli den grundläggande frågan – inte vilken enskild modell man använder sig av. Vi ska självklart basera vår vård på värden den kan tillgodose, men värdena är så olika – behov, jämlikhet, resurseffektivitet, empati…– att det vi behöver främst är en stor dos av omdöme i vardagen, säger Hans Winberg.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera