Han vill ha debatt om förlusterna i välfärden
Nyheter
Förlusterna i välfärden är en fråga som behöver lyftas upp till diskussion. Det anser Nima Sanandaji på den nystartade tankesmedjan ECEPR, som skrivit en rapport där han granskat landstingens ekonomi. Han tror att en bättre personalpolitik kunde lösa en stor del av de ekonomiska problemen. Men det krävs också att frågan får större plats i debatten.
– Det finns ingen diskussion om förlusterna i välfärden i Sverige, och ingen som driver frågan, säger Nima Sanandaji.
Hans bidrag till att starta en diskussion är en genomgång av 19 sjukhus där ekonomin redovisats separat på enhetsnivå. Tidigare har Konkurrensverket kartlagd ekonomin inom primärvården med data för 1065 vårdcentraler i Sverige, men Nima Sanandaji saknade ett samlat grepp på sjukhusen.
– Jag har tittat på stora sjukhus där det inte finns någon egentlig konkurrens. Att offentliga vårdcentraler ofta går med förlust kan förklaras av att de inte klarar konkurrensen med privata aktörer på bra sätt. De stora sjukhusen i offentlig regi möter ofta begränsad eller ingen konkurrens. Det var därför jag ville titta på hur det ser ut med förlusterna där. Och det rör sig om stora förluster. Under de tre år jag tittat på, 2012 till 2014 handlar det om förluster på mer än 3 miljarder kronor. Dessutom har förlusterna ökat kraftigt under perioden.
Nima Sanandaji presenterade själv sina resultat i en debattartikel i Dagens Samhälle förra veckan. De 19 sjukhus han granskat har totalt en budget på cirka 60 miljarder kronor. Endast fyra av dessa sjukhus gör ett plusresultat och värst är underskottet på Akademiska sjukhuset, där det ackumulerade underskottet under 2012-2014 låg på -732 miljoner kronor.*
Vad är då lösningen för att få sjukhusens ekonomi i balans? Ett enkelt svar kunde vara att det behövs mer resurser, men så enkelt är det inte tror Nima Sanandaji.
– Det är inte frågan om resurser bara. Landstingen lyckas inte hushålla och budgetera rätt. De lyckas inte med sin personalpolitik utan kan ha många sjukskrivningar och svårt att rekrytera läkare och måste hyra in personal. Den kostanden blir hög och verkar vara det som gör att sjukhusen inte klarar sin budget.
Han ser också ett problem i landstingens redovisning, där enskilda enheters resultat inte alltid redovisas separat, eller på ett tydligt sätt.
– Det framgår ganska tydligt att en del landsting och regioner försöker dölja förlusterna och får sedan kritik från sina revisorer.
Varför tror du det är så?
– Det är kanske en del av den politiska processen. Jag kan förstå att landstingspolitikerna inte vill skylta med förluster i verksamheter som drivs i egen regi. Men det vore bättre om allmänheten enkelt kunde ta redan på informationen. Jag fick fram siffrorna genom att gräva ned mig i varje landstings och regions budget. Vissa, som Region Skåne, går med stora förluster men redovisar dem inte på enhetsnivå.
Nima Sanandaji skulle också gärna se att sjukhusens ekonomiska resultat adderades till en nationell statistik.
– SKL har exempelvis en statistikdatabas där man kan få fram vilken information som helst, men inte detta. I varje landsting och kommun skulle den demokratiska processen fungera bättre om överskott och underskott redovisades bättre på enhetsnivå. Då kan man få en inblick i vilka verksamheter som är bra föredömen, och kanske också få bättre förståelse över hur välfärdens resurser ska fördelas.
Läs också: 2014 skrev Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson en ledare i Sjukhusläkaren om förlusterna inom vården under rubriken ”Vården behöver ett förlusttak”.
*Sjukhusläkaren har tidigare rapporterat om försöken att få Akademiska Sjukhusets budget i balans.
Att använda ordet ”förlust” kan vara provokativt. Ofta rör det sig om ett dåligt budgetarbete och förlusten är just att man inte uppfyller budgeten. Min erfarenhet är att budgetarbetet på sjukhusen kommer uppifrån och inte från verksamheterna. Intäkten bygger oftast på ett sjukhusavtal som sedan fördelas på klinikerna och kostnaderna kopplas inte till dessa.
Tyvärr kan det leda till att chefer med budgetansvar inte upplever att de äger sin budget och då inte heller kan ta ansvar för den.
Förlust är ett fiktivt begrepp härvidlag eftersom det handlar om misslyckandet att hålla från politiskt håll orealistiskt satta budgetar för att kunna följa hälso-och sjukvårdslagen.
Att tala om vinst och förlust i offentligt driven och finansierad verksamhet pekar på en märkligt naiv och okunnig alternativt ideologiskt driven aktivt försåtlig syn på sådan verksamhet.