FORSKNINGSFUSK

Han slåss för visselblåsande läkare och  forskares rätt att få sin sak prövad i domstol

Rätten till domstolsprövningar har länge varit ett problem för Sverige som blivit fälld 12 gånger i Europadomstolen för överträdelse av rätten till domstolsprövning. Det menar Alexander Ottoson, jurist vid Centrum för Rättvisa, en oberoende organisation som driver rättsprocesser och deltar i debatten om rättighetsfrågor. Han företräder nu visselblåsarna, som slog larm om allvarliga missförhållanden och forskningsfusk på Karolinska, i Europadomstolen.

Tillsammans har visselblåsarna, med hjälp av Centrum för rättvisa, anmält Sverige till Europadomstolen.

I ett beslut från Karolinska institutet 2018 stämplades visselblåsarna som medskyldiga till fusket eftersom de stod som medförfattare till artiklar av Macchiarini­­. Visselblåsarna fick aldrig chansen att bemöta anklagelserna och beslutet från KI.

I juni 2019 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att visselblåsarna inte skulle få prövningstillstånd. Inte heller fick de något statligt skadestånd.

Även Justitiekanslern avvisade samtliga anspråk.

– Som framgår av KI:s beslut vilseledde Macchiarini sina forskarkollegor, inklusive många medförfattare. Det underlättades av att de flesta inte fick insyn i vården av patienterna, med hänvisning till patientsekretessen. Först när visselblåsarna blev inkopplade i vården av den tredje patienten och när de fick tillgång till patientjournalerna, då uppdagades vad som hänt. Innan dess var det ju väldigt svårt att avslöja oegentligheter, säger Alexander Ottosson.

Alexander Ottosson företräder även forskaren Katarina Le Blanc. Hon hade slagit larm om att ett sjuttiotal svårt sjuka patienter, utan korrekta tillstånd, hade behandlats med experimentella injektioner av moderkaks­celler, i flera fall med hjärtattacker och hjärnblödningar som följd.

Även Katarina le Blanc blev illa åtgången av Karolinska institutet och utan chans att försvara sig eller få upprättelse av en oberoende domstolsprövning, säger Alexander Ottosson, som menar att rätten att få överklaga myndighetsbeslut till domstol för att kunna försvara sig mot allvarliga anklagelser, är grundläggande för en rättsstat.

– Det är viktigt, både för visselblåsar­skyddet inom medicinsk forskning och för patientsäkerheten i Sverige, att det här fallet prövas av Europadomstolen.

Anmälan skickades in i juli i år. Det kan dock dröja flera månader upp till ett år innan Europadomstolen meddelar om ärendet kommer att tas upp till prövning.

– Vi tycker att vi har ett bra fall och ett väldokumenterat underlag. Men Europadomstolen får in 10 000-tals mål varje år och har en omfattande process för att vaska fram vilka fall som ska prövas, säger Alexander Ottosson.

Det finns i Sverige ingen generell rätt till domstolsprövning, i högskoleförordningen finns ett överklagandeförbud. Men det finns ett lapptäcke av olika lagar som ger rätt att överklaga i olika situationer.

– Även om det finns ett förbud eller om det saknas en överklaganderegel, kan man ändå få en möjlighet att överklaga om man vänder sig till domstolen och argumenterar för sin sak. Den rätten finns inskriven ibland annat Europakonventionen. Men det ställer rätt höga krav på att våra domstolar kan Europadomstolens praxis och verkligen ser till att de tillgodoser den här rätten när Europakonventionen kräver det.

Alexander Ottosson menar att förvaltningsrätten i Stockholm, som prövat konventionen har gjort en felaktig bedömning och att felet inte rättats till i högre instans. Varken kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen har tagit upp målet till prövning.

– Inte heller JK har gjort en egen bedömning utan hänvisar till förvaltningsrättens bedömning. Hanteringen har varit bristfällig på många sätt.

Rätten till domstolsprövning har länge varit ett problem för Sverige och av de totalt 61 gånger Sverige har fällts i Europadomstolen har hela 12 gånger rört överträdelser av rätten till domstolsprövning.

Regeringen har i en proposition föreslagit att Sverige ska genomföra EU:s vissel­blåsardirektiv och på flera sätt stärka skyddet för visselblåsare. Det ska bland annat bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa. Visselblåsares identitet ska även skyddas genom regler om tystnadsplikt och sekretess

En ny lag föreslås träda i kraft i december 2022 och omfatta alla arbetsplatser med minst 50 anställda.

Skulle den nya lagen ha kunnat stärka visselblåsarna på KI och hade det kunnat bli en annan utgång om lagen hade varit på plats redan tidigare?

– Det är svårt att säga. Den här lagen hade varit tillämplig i det här fallet, vilket är bra. Men visselblåsarna hade då behövt bevisa att det här beslutet från KI, när de utpekades som oredliga, handlade om repressalier och att det lett till skada. Det hade kunnat prövats i domstol. Men lagen hade inte påverkat möjligheten att överklaga beslutet om oredlighet, säger Alexander Ottosson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-05

Ledaren: Larmen kommer från hela landet / Vårdberget fortsätter att växa / Tema: Vad här hänt sedan Macchiarini-skandalen? / Tema: Nya läkarutbildningen – vilka förhoppningar och farhågor finns? / Årets visslare / Utblick: Covid-19 i Europa

Prenumerera