Han jobbar både privat och i landstinget
t Efter drygt 30 år som specialist i urologi ville Moddy Schain testa nya idéer och arbetsformer. När landstinget sa nej till hans förslag valde han att gå sin egen väg.
– Jag var sektionschef för urologin i nordöstra Skåne, Kristianstad och Hässleholm och ville utveckla effektivare arbetsformer, jobba i mindre grupper och pröva nya koncept. Men landstinget sa nej. Och då bestämde jag mig för att se om jag kunde få möjlighet att kombinera en öppenvårdsverksamhet med min operativa verksamhet på sjukhuset, säger Moddy Schain.
Treårigt vårdavtal
Det var lättare sagt än gjort. Han fick kämpa hårt innan han lyckades övertyga politiker och tjänstemän; han skrev brev, tog personliga kontakter och argumenterade väl om vinsterna med delad tjänst. Den 1 augusti 2000 fick han till slut ett treårigt vårdavtal med Region Skåne.
– Det är en extremt kort tid med tanke på alla investeringar man behöver göra. Det kostar cirka en halv till en miljon att starta en öppenvårdsverksamhet och då vill man ju gärna veta att man får fortsätta. Men jag tog ändå steget, och det har jag inte ångrat idag.
Tillsammans med en specialistsjuksköterska hyrde han in sig på Kristianstadskliniken, en privat läkarmottagning som bestod av fyra allmänläkare, en ortoped, hudläkare och barnläkare.
Det första vårdavtalet som slöts innebar att Moddy Schain kunde arbeta 60 procent privat och 40 procent i landstinget. Han behöll sin överläkartjänst på Centralsjukhuset i Kristianstad och två dagar i veckan var han inne och opererade.
Viktig kontakt med sjukhuset
– Jag tycker att det är viktigt att ha kontakt med sjukhuset, inte minst för de kollegiala kontakterna, konferensverksamheten och möjligheterna att bolla idéer och ta del av kunskapsutvecklingen.
Vårdavtalet förlängdes och övergick så småningom till ett femårigt avtal.
– Man upptäckte väl med tiden att detta var en bra och effektiv verksamhet. Jag fick en hel del remisser från vårdcentraler och privata vårdgivare eftersom jag hade kortare väntetid än sjukhusets urologmottagning.
Effektivare än på sjukhuset
Han möttes av såväl positiva som negativa reaktioner.
Vissa kollegor på sjukhuset var nyfikna och ville veta mer om hur han arbetade och hur han hade gjort för att få ett vårdavtal. Andra blev irriterade och menade att Moddy Schain nu skulle ”plocka russinen ur kakan” och tjäna stora pengar på att behandla de lätta patienterna i öppenvården.
– Men om man läser verksamhetsrapporterna så kan man se att jag gör exakt samma sak som man gör på sjukhuset. Men mycket effektivare och med kortare väntetider, större tillgänglighet och bättre kontinuitet, säger Moddy Schain.
Lägre kostnad
I det senaste vårdavtalet som löper ut 2013 arbetar han mer på sin privata mottagning och mindre på sjukhuset. Han har också valt att vara ledig en dag i veckan.
Varje år tar han emot 2 500 patientbesök, vilket är några hundra färre än sjukhusets urologmottagning. Samtidigt är han ensam urolog medan sjukhuset har fyra tjänstgörande urologer.
– De har ju även annan verksamhet så det är kanske svårt att jämföra. Men jag törs ändå säga att jag kan jobba mer effektivt till en mycket lägre kostnad. Kostnaden ligger på cirka 1 000 kr per patientbesök, på sjukhuset är den nog den dubbla. Jag har billigare lokalhyra och kan också delegera mycket till min specialistsjuksköterska som sköter 90 procent av alla telefonsamtal från patienterna. Jag har mycket mer tid för mina patienter och slipper onödig administration, säger Moddy Schain.
Stora vinster
Vinsterna är stora, menar han. Flera specialistområden som exempelvis gynekologi, ortopedi och öron skulle mycket väl kunna flytta ut från sjukhusens öppenvårdsmottagningar och bedrivas inom öppen specialistvård.
– Det blir extremt dyrt för samhället att använda sjukhusens resurser till öppenvård som mycket bättre kan göras utanför sjukhus. Jag har väldigt svårt att förstå det motstånd som finns till delade tjänster. Man kan mycket väl utveckla former som gör att intressekonflikter inte behöver uppstå, säger Moddy Schain.
För något år sedan uppstod heta diskussioner i Region Skåne då flera privatpraktiker ville sälja sina mottagningar. Många sjukhusläkare var intresserade av att köpa. En kvinnlig gynekolog som ville köpa en privatmottagning hade som önskemål att få ha kvar en fot i landstinget och jobba kvar på sjukhuset en dag i veckan. Hon fick nej och blev hänvisad till lagen om offentlig anställning, vilket ger landstinget möjlighet att förbjuda bisyssla.
– Självklart borde man ha gett henne rätt att arbeta en dag i veckan på sjukhuset. Alla hade vunnit på det, speciellt eftersom hon var den ende gynekologen som opererar kvinnlig inkontinens. Sedan är det förstås viktigt att utforma systemet så att patienterna inte ska tvingas betala mer för att få vård och behandling hos en privat vårdgivare, säger Moddy Schain.
Fördelar med vårdavtal
I dag är det inte möjligt i något landsting att ha en privat etablering och samtidigt arbeta deltid inom landstinget. Men egentligen ser Moddy Schain inga stora skillnader mellan den arbetsform han har med vårdavtal, och att vara privatpraktiker på den nationella taxan. Det borde vara möjligt inom bägge formerna att få möjlighet till delad tjänst, menar han.
– Förr tänkte jag att det kanske hade varit bättre med en privat etablering, fördelen är ju att jag inte hade behövt bekymra mig för tidsbegränsade vårdavtal. Men då hade jag också varit bunden vid de regler som gäller för privata etableringar.
Moddy Schain ser flera fördelar med vårdavtal som ger möjligheter till förhandlingar. Med goda argument har han till exempel lyckats övertyga tjänstemännen att kunna ta betalt för två åtgärder vid samma patientbesök, vilket egentligen inte är tillåtet.
– När jag får en remisspatient kan jag göra flera åtgärder samtidigt. Men enligt nationella taxan som ligger till grund för min verksamhet, så får man endast ersättning för en åtgärd. Nu kan jag debitera för två åtgärder, tack vare att jag kunnat förhandla med landstinget, säger Moddy Schain.
Får inte sälja mottagningen
Om två år löper hans senaste vårdavtal ut, och då har han uppnått pensionsålder. Vad som då händer vet han inte riktigt. Han kan inte sälja sin öppenvårdsmottagning, och sannolikt får han ej förlängt vårdavtal med tanke på sin ålder.
– Jag har pratat med landstinget, men jag får inga tydliga besked. Jag tror i och för sig att man kommer att behålla urologi i öppenvården eftersom det är brist på urologer. För min egen del har jag från den 1 juli i år valt att hyra in mig hos Capio Citykliniker. De har nog större möjlighet att upphandla ett nytt vårdavtal i urologi, vilket förhoppningsvis gör att jag kan arbeta kvar på deltid även efter pensionen.
Moddy Schain är glad över att han vid 52 års ålder vågade ta klivet ut i privat öppenvård, trots motstånd och hinder.
– Det har varit och är väldigt roligt att ha tid för patienterna och att få utöva läkarrollen utan en massa onödig byråkrati och administration. Det är också meningsfullt att kunna styra över sin vardag och ha kontroll över sin verksamhet och arbetssituation. Men det krävs förstås att man är drivande och road av att arbeta som egen företagare, säger Moddy Schain.
Fakta: Rätt att bedriva näringsverksamhet
Enligt Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet (1997:1293) har en arbetstagare rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet. Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.
