• 29 december 2015
• 5
• AV: Malin Gavelin

Han gick från att se på nätjournal som något helt befängt – till att se den som en tillgång och självklarhet i modern sjukvård. Överläkaren och verksamhetschefen Jonas Ekström hör till dem som har svängt totalt i sin inställning till journal på nätet.

– Det handlar i grund och botten om att jag har ändrat min syn på läkarrollen och min relation till patienten, säger Jonas Ekström som förutom sin roll som verksamhetschef även är funktionellt ansvarig för e-journal i Landstinget i Västmanland.

Han beskriver sin tidigare inställning som paternalistisk – att patienten skulle ”skyddas” från att få veta för mycket saker om sig själv.

– Men det anser jag inte håller i ett modernt samhälle. Vi skall vara öppna och ärliga mot patienterna och tro att de har förmåga. Den paternalistiska inställningen kanske passar för enstaka patienter – de som är extremt oroliga. I övrigt vill jag se mer av ett partnerskap.

För de allra flesta patienter både vill och kan ta ansvar, menar Jonas Ekström som även tror att patientsäkerheten ökar när ytterligare ett par ögon är med och läser det som läkaren skriver i journalen.

– Patienten blir då ytterligare en kontrollstation som gör att vi inte missar det där provsvaret eller viktiga uppföljningen – något som trots allt händer titt som tätt i svensk sjukvård i dag. Jag vet att många läkare oroar sig för nätjournaler och undrar hur de ska hantera att patienten kan läsa det som skrivs. Men jag bestämde mig tidigt att det här är mitt arbetsredskap och det måste jag kunna använda – samtidigt som vi måste se till att skriva förståeligt och på svenska. Det är ingen omöjlig kombination.

Förutom att patientsäkerheten ökar kan nätjournalen också på vissa sätt minska den administrativa bördan för läkare, menar Jonas Ekström.

– Jag slipper till exempel att sitta och skriva ner den fortsatta planeringen på papper om patienten själv kan logga in och läsa anteckningen. Det finns enorma fördelar med detta. Det gäller bara att se dem.

När det gäller just besked om cancer och andra svåra sjukdomar ställs frågan om patientens direkta tillgång till journalen på sin spets, menar Jonas Ekström. Och där har han utvecklat en strategi för sig själv som han upplever fungerar väldigt bra.

– Med den paternalistiska hållningen gjorde vi läkare det enkelt för oss själva. Vi sa kanske inte till patienten att vi ville utesluta cancer utan bara att ”vi tog provbitar” när vi tog biopsier för att slippa lägga extra tid på att förklara för patienten vid provtagningstillfället. Jag menar att det bästa är att involvera patienten från början så att patienten kan dela din tanke och vara med på resan. Nu talar jag om att ”jag tar ett prov för att utesluta att du har cancer. Jag tror inte att det är så men jag tar provet ändå för att vara säker”. Om det sedan visar sig vara cancer har patienten redan startat sin bearbetningsprocess, men i de allra flesta fall blir patienten bara överlycklig för att det inte var så. Jag har aldrig hittills varit med om att någon blivit arg när man meddelar dem att de inte har cancer.

Vad är det som har fått dig att ändra din inställning till journal på nätet?

– Det handlar om att jag har pratat med många patienter och personer i min omgivning. De flesta blir förbannade när vi som läkare tar över och undanhåller dem informationen. En av orsakerna till att det här överhuvudtaget är ett problem är handläggningstiderna inom svensk sjukvård där det kan dröja flera veckor innan man får svar på prover från sin läkare. Ska vi då lösa det genom att se till så att patienten inte kommer åt informationen?  Det handlar om att börja se patienten som en medspelare. Sedan finns det enstaka patienter där det här inte är okomplicerat men frågan är om det verkligen ska göra att alla andra patienter ska stå tillbaka. I USA erbjuder många kliniker sedan länge sina patienter inloggning till sin journal via nätet och där skulle man sannolikt inte acceptera att provsvar undanhålls.

Hur fungerar det med rådrum i nätjournalen i Västmanland?

– Just nu har vi det så att vi publicerar anteckningar när de är signerade eller låsta efter 14 dagar. Jag tycker att det finns en poäng med att det syns först signerat eftersom det kan finnas felaktigheter som behöver korrigeras. När det gäller provsvar så publicerar vi inte dessa ännu. Men de är redan signerade när de kommer så det kan finnas en poäng med att de går ut direkt innan beställande läkare har vidimerat dem.  Det är också något som efterfrågas så det får vi diskutera oss fram till. Här skulle ju oroliga patienter kunna välja rådrum det vill säga att man inte ser svaren förrän efter 14 dagar.