Nyhetsarkiv

Hälsomätningar kan få oss att må sämre

Att hälsoarmbandet blev årets julklapp förvånar inte universitetslektor Wilhelm Kardemark.

Det är ett bra exempel på den mätbarhets­trend som råder – som gör det möjligt att skapa statistik och göra det egna livet mätbart utifrån modern teknologi. En trend som han inte bara anser är av godo.

– Vi har fantastiska möjligheter att inhämta information om våra egna kroppar idag, säger Wilhelm Kardemark, filosofie doktor i religionsvetenskap som har skrivit en avhandling om människosynen och synen på hälsa i svenska hälsotidskrifter för hundra år sedan och fram till i dag.

– Aktivitetsarmband och pulsklockor som har utvecklats allt mer i löpboomens spår hjälper oss att ta kontroll över och ständigt utveckla den egna kroppen. Det finns givetvis poänger med detta men ur ett livsåskådningsperspektiv kan man fråga sig – vad är det egentligen som är så viktigt att mäta?

Lätt att missa poängen

För om det viktiga i livet blir att ta reda på hur pulsen ligger under löpturen missar man många bitar som faktiskt kan säga mer om den faktiska kvaliteten på motionsrundan, menar Wilhelm Kardemark.

Att få lämna familjen en stund för att bara vara själv, att uppnå själslig lugn och ro – det säger pulsklockan väldigt lite om. Inte heller löptekniken kan registreras av en pulsklocka.

– Din puls kan vara perfekt men samtidigt sliter du kanske ut dina knän. Hela den kvalitativa dimensionen av löpning försvinner när fokus hamnar på det mätbara, säger han.
En annan fara med mätbarhetstrenden är att många av redskapen ger information som är väldigt svår att tolka och tyda för den som inte besitter specialkunskap på området. Resultaten på pulsklockan eller hälsoarmbandet kan lätt upplevas som stressande för individen.

– Vad ska jag med all denna information till? Den kanske är jätteviktig för den som elitsatsar men inte för en motionär. Det blir en slags elitnorm som läggs på vardagslivet. Den bästa motionen är ju trots allt den som blir av.

Kroppen ett förbättringsprojekt

Men trenden att hälsovinster ”ska” vara mätbara genomsyrar hela vårt samhälle i dag, menar Wilhelm Kardemark. Inte minst inom vården där kroppen lätt blir ett objekt som man ska inhämta information om.

– Rimligen är det så att har jag en känsla av något, som trötthet till exempel – ja, då behöver jag vila mer. Oavsett om hälsoarmbandet eller appen visar att jag har haft si och så många kvalitetstimmar med sömn den gångna natten. Känner jag mig pigg finns det inget problem och då kan informationen om att nattens sömn var dålig skapa stress.

Du har sagt att kroppen idag är ett ”ständigt förbättringsobjekt”. Vad menar du med det?

– Mycket av ansvaret för den egna hälsan läggs idag på oss som individer. Vi matas ständigt med nya budskap om hur vi kan förbättra och stärka vår kropp ända ner på cellnivå. Vi kan till och med själva mäta det som ligger bortom vår uppfattningsförmåga genom olika gentester. För hundra år sedan var hälsan mer en nationell plikt där staten hade huvudansvaret för att se till så att individen var frisk och stark och kunde arbeta ordentligt. Ibland gjordes ingripande för att få bukt med olika folksjukdomar.

Men finns det inga positiva effekter att få ut i vardagen av den nya hälsoteknologin?

– Jo, det är klart! Man kan till exempel lägga upp sin favoritrutt på löparsajter på nätet och få nya tränings­kompisar. Och klarar man av att tolka en pulsklocka rätt kan den vara till viss hjälp och till exempel säga ifrån om din puls blir alltför hög. Men lagom är alltid bäst och det gäller att kunna sovra i det ständiga informationsflödet.

Vad tror du om framtiden på det här området?

– Jag tror den här typen av teknologi kommer att fortsätta att utvecklas. Aktivitetsarmbanden säljer som smör och det vi ser nu tror jag bara är början. Jag såg ett exempel från en lyxmässa nyligen där vanliga smyckesarmband och andra varor som inte har varit tekniktunga innan hade försetts med olika funktioner. Men jag tror också att det här kan leda till en motreaktion. Den har vi redan sett lite av i form av surdegsbrödbak och yoga där man inte fokuserar på snabbhet och prestation utan andra värden som smak och rörlighet.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera