Hallengrens svar om fortbildning kritiseras – ”otillräckligt”
Socialminister Lena Hallengren (S) hänvisar i sitt svar på riksdagsledamot Johan Hultbergs (M) fråga om fortbildning till stor del till gällande lagstiftning. Svaret är otillräckligt, enligt Hultberg.
– Dagens regelverk räcker inte till. Det behöver bli tydligare och mer uttryckliga krav om att läkare har rätt till fortbildning, säger han.
Johan Hultberg (M) lyfte nyligen i en fråga till socialminister Lena Hallengren problemet med läkarnas ofta eftersatta fortbildning. Han undrar om Hallengren avser att planera att vidta några åtgärder, i form av ökad nationell styrning, i syfte att säkerställa att läkarna ges den fortbildning som krävs.
Frågan adresseras till socialministern efter Sjukhusläkarnas granskning av fortbildningen och Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelsons ledare, där hon skriver att fortbildning är ”så sorgligt eftersatt att regering och dess myndigheter måste ta ett nationellt ansvar”.
Johan Hultberg skriver i frågan att ”fortbildning är tyvärr eftersatt och ofta något som utifrån ett kortsiktigt perspektiv prioriteras bort då det ses som en kostnad och inte en investering. Fortbildning är dock just en investering. En investering i morgondagens hälso- och sjukvård av ännu högre kvalitet”.
– Fortbildningen är en fundamental del av att hålla sjukvården ajour och se till att den hela tiden blir bättre. Det är en nyckelfaktor för en god vård som är i ständig utveckling, har han tidigare sagt till Sjukhusläkaren.
Nu har Lena Hallengren svarat på frågan. Socialministern skriver att det är viktigt att kontinuerligt verka för att hälso- och sjukvårdspersonal har hög kompetens och ges förutsättningar att tillgodose befolkningens behov av god kunskapsbaserad vård.
”Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det enligt hälso- och sjukvårdslagen finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. Det är vårdgivaren som ytterst ansvarar för att det bedrivs vård av god kvalitet och att personalen har den kompetens som krävs för att uppnå det. I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om vårdgivares skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilket bland annat innebär att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls”, skriver Lena Hallengren.
Hon skriver fortsatt att regeringen har prioriterat vissa satsningar för att stödja vårdgivarna i arbetet med fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal.
Dagens regelverk räcker inte. Johan Hultberg (M)
”Regeringen tillför bland annat landsting och kommuner totalt cirka 3 miljarder kronor för 2019 genom en överenskommelse om utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska till exempel användas för utveckling av medarbetarnas arbetssituation, vilket innefattar ledarskap, arbetsmiljö, rätt antal medarbetare samt insatser för att behålla och utveckla medarbetare”.
Johan Hultberg ger inte mycket för svaret.
– Dagens regelverk räcker inte till. Vi tycker från Moderaternas sida att det behöver bli tydligare och mer uttryckliga krav om att läkare har rätt till fortbildning, och att sjukvårdens huvudmän är skyldiga att erbjuda det. Jag är besviken på svaret och regeringens passivitet, säger han.
– Ministern har en poäng att vi har en lagstiftning som i någon mening indirekt ställer krav på sjukvårdens huvudmän att sjukvårdens utvecklas, men det är samtidigt ett faktum att fortbildningen är eftersatt. Varje ansvarsfull regering borde agera.
Svenska Sällskapet för dermatologi och venerologi har en intressegrupp för fortbildning inom vår specialité. Medlemmarna inom intressegruppen jobbar inom alla olika delar av svenskt sjukvårdssystem (universitetssjukhus, länssjukhus, privat praktik, Akademin)
I enighet med SLF och sjukhusläkarna efterlyser SSDV ett regelverk för specialistläkarnas fortbildning. Att hålla sig ajour med den medicinska utvecklingen måste vara en rätt men även en skyldighet för alla specialistläkare. Utöver en obligatorisk individ- och verksamhetsanpassad fortbildningsplanering anser SSDV att en kvantifiering med hjälp av det internationellt accepterade CME-systemet behövs.
För detta talar bland annat följande argument:
Den europeiska föreningen för specialistläkare ( Unión europenée des medecins specialistes UEMS) poängterar vikten av CME/CPD inkluderande ett mätsystem i form av CME-poäng för harmonisering av specialistläkarnas kvalité i EU. Att INTE implementera detta etablerade system i Sverige ( som ett av 3 länder i EU bland Malta och Portugal) håller Sveriges specialistläkare avsides.
Kongresser i Sverige är mindre attraktiva för internationella deltagare som inta kan tillgodoräkna sig CME poäng.
Det finns även en risk att Sveriges läkare får sämre tillgång till den europeiska och internationella arbetsmarknaden om de inte kan intyga sina fortbildningsaktiviteter.
Inom Dermatologin finns det relativt många specialistkollegor som jobbar i egen praktik. Även dessa behöver fortbilda sig kontinuerligt. Sverige behöver en lagstiftning som säkerställer kontinuerligt fortbildning för alla läkare under hela yrkeslivet.