• 13 december 2012
• 0
• AV: Christer Bark

Med pengar, samarbeten och ”hårda fakta” ska sjukhusen lockas med i ett mångårigt ”gerillakrig” mot överbeläggningar och utlokaliserade patienter.

Bakom planen står, för många något överraskande, SKL och Socialstyrelsen som 2010 ingick en ”ohelig allians”.

Sjukhusläkaren har talat med Göran Stiernstedt, SKL:s chef för vård och omsorg och några i den ”elittrupp” som 2010 fick uppdraget att skapa grunden för nationell enighet om överbeläggningar och utlokaliserade patienter.

Mål ett var att skapa en nationell standard där alla talar samma språk. Och gruppen lyckades med bravaden.

175 miljoner kronor mot överbeläggningar 2013-2014

De sjukhus som mäter överbeläg­­g­ningar och utlokaliserade patienter enligt den nya ”nationella standarden” och rapporterar in dem till SKL:s nationella databas får dela på 175 miljoner kronor under två år.

2013 får alla sjukhus som rapporterade in varje dag under september 2012 dela på 100 miljoner kronor.
Och money talks. Den första trojanska hästen tog sig in genom försvarsmuren. Inte ett enda landsting motstod frestelsen att ge sig in i spelet om miljonerna.

Och vad Sjukhusläkaren erfar kommer alla att få del av pengarna.

2014 får de sjukhus som regelbundet mäter och rapporterar in antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter enligt de fastställda definitionerna dela på en ny pott på 75 miljoner kronor.

2015 kommer kraven förmodligen att skärpas så att sjukhusen måste visa upp någon form av resultat för att få del av miljonerna, men här råder delade meningar.

Göran Stiernstedt, SKL:s chef för vård och omsorg, tillhör de som höjer ett varnande finger för att belöna ”de som sköter sig”. ”När man sätter pengar på saker kan man få andra driv­krafter, det är något vi lärt oss av vård­garantin”.

Grunden för operationen

”Vet man inte vad en överbeläggning är kan man inte bekämpa den”

En kärntrupp på 12 personer fick i uppgift att reda ut djungeln av bedömningar om vad som är en patientsäker och okey vårdplats och hitta en nationell standard.

Gruppen löste problemet genom att utgå från sjukvårdens vardag och dela upp vårdplatser i dels disponibla vårdplatser, vårdplatser som finns för stunden med rätt utrustning och tillräcklig bemanning och dels fastställda vårdplatser som huvudmannen beslutat om i budget- och planeringssyfte under en viss period.

Tidigare definierades disponibel vårdplats som en typ av fastställd vårdplats, men det har nu reviderats.
Därefter bestämde gruppen vad en överbeläggning är, som nu blivit nationell standard.

Detta har Sjukvårdssverige enats om

Överbeläggning
En överbeläggning är en händelse när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på en disponerad vårdplats.

Disponibel vårdplats
En disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utform­ning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och god arbetsmiljö.

Definitionen innebär ett helt nytt tänk att antalet disponibla vårdplatser kan minska, beroende på exempelvis sjukdom hos perso­nalen eller tekniska haverier. Omvänt kan antalet disponibla vårdplatser bli fler om extra­personal kallas in och teknisk utrustning ordnas fram.

Fastställd vårdplats

Vårdplats i sluten vård beslutad av huvudman.

Utlokaliserad patient
Inskriven patient som vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medi­cinskt ansvar för patienten.

Teknisk vårdplats
Disponibel vårdplats på vårdenhet med särskilda resurser. Exempelvis intensiv­vårdsplats eller förlossningsplats.

Kompisar

Strategin är att skapa samarbeten och vänskapsrelationer över gränserna, men även inom sjukvården.

På årets Riksstämma uppträdde de tillsammans under en workshop om överbeläggningar och Göran Stiernstedt räckte ut en hand om fortsatt samarbete.

Arbetet med att mäta och rapportera har också engagerat sjukhus- och landstingsledningar och skapat en rad nätverk bland sjukhuschefer och chefläkare.

Mätningar och rapporteringar till SKL:s nationella databas, enligt den nationella standarden, ska få in verksamheten i en process för att komma tillrätta med problemen.

”Överbeläggning” och ”utlokaliserad patient” har blivit två mätbara indikatorer som kommer att användas i Socialstyrelsens tillsyn. Definitionerna är också inlemmade i Socialstyrelsens termbank.

Planen är att publicera öppna jämförelser så fort det går att garantera den statistiska kvaliteten. Men det kommer att dröja minst ett år.