Göran Collste har sett fuskare gå fria från påföljd
– Skälen till att de slapp påföljd kunde bero på olika orsaker som ovillighet från en högskolas ledning att följa upp ett beslut från expertgruppen. Det kunde också handla om försök att bagatellisera oredligheten eller att utredningen i olika instanser tagit så lång tid att fusket hunnit preskriberas, säger Göran Collste.
Göran Collste, professor i tillämpad etik vid Linköpings universitet (bilden), är idag en av ledamöterna i Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp.
Han menar att i jämförelse med många andra länder har Sverige ett svagt system när det gäller att komma åt forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet.
Han tycker att ett alternativ till dagens ordning skulle kunna vara att anmälningar gick till en instans som är skild från högskolorna, kanske en central myndighet, eller varför inte en regional, ungefär som dagens regionala etikprövningsnämnder.
Den nationella expertgruppen borde också, som är fallet i Norge, kunna ta egna initiativ till utredningar, menar Göran Collste, men till skillnad från Göran Lambertz och Nils Lynöe (se artikeln), anser han att utredningar inte bör skötas av åklagare eller advokater, utan av vetenskapliga experter.
– Utredare av forskningsfusk bör också kunna undersöka en forskares andra publikationer, än de som är anmälda. Vidare bör högskolornas påföljder vara tydligt och likformigt utarbetade, menar han.