• 27 september 2013
• 2
• AV: Helene Thornblad

Enligt Dagens Nyheter säger Hägglund att det finns mycket att vinna på att staten tar en större roll för utvecklingen av sjukvården. Han öppnar nu för en förutsättningslös utredning om frågan.

Thomas Zilling som i början av hösten skrev ett uppmärksammat debattinlägg om förstatligande av sjukvården i Dagens Samhälle och även kommenterade frågan i sin senaste ledare i Sjukhusläkaren, tycker att det är bra att socialministern agerar.

– Sjukhusläkarna har i många år arbetat för att staten tar över finansiering och styrning av sjukvården. Nationell finansiering krävs för att vi ska kunna leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav om en jämlik vård i hela landet. Vi ser gärna att frågan om förstatligande av sjukvården blir en valfråga nästa år, säger han.

Stora skillnader över landet

Thomas Zilling nämner flera exempel på stora skillnader i sjukvård över landet, bland annat inom psykiatrin och i vården av multisjuka äldre.

– Det är svårt för mindre sjukhus att hålla tillräckligt bra kvalitet i den lågfrekventa vården. Det behövs en viss centralisering för att höja kvaliteten och samtidigt kunna effektivisera.

Han betonar att statlig finansiering inte betyder att staten ska driva landets alla vårdcentraler och sjukhus. Tvärtom är det bra med flera olika slags vårdgivare, i offentlig och privat regi.

Det finns heller inga hinder för att landsting ska kunna fortsätta att äga och driva sjukhus och öppenvårdsmottagningar. Poängen med statlig finansiering och styrning är att de ekonomiska villkoren för sjukvården kan bli lika över landet och att det blir lättare att styra mot samma mål. Ett exempel är vårdens IT-system.

– Journalsystemen i Sverige är föråldrade och flera av dem är också instabila, vilket försommarens driftsstopp i TakeCare visade. Det behövs en samlad nationell satsning på vårdens IT-system som gör det möjligt för oss att få system som stödjer och underlättar arbetet i sjukvården. Det måste samordnas nationellt och måste få kosta pengar.

Kunskapsstyrning

Thomas Zilling hoppas också på att sjukvårdens ersättningssystem hamnar i fokus i valrörelsen.

– Dagens system styr ofta fel, ett exempel är undanträngningseffekter till följd av vårdgarantin och kömiljarden.

Sjukhusläkarna vill att kunskapsstyrningen stärks i sjukvården. Medel för att uppnå detta är exempelvis öppna jämförelser, kvalitetsregister och benchmarking. Det handlar mycket om att erkänna och ta tillvara läkarprofessionens egen drivkraft till utveckling och förbättring på ett bättre sätt. Även detta underlättas av statlig finansiering, menar Thomas Zilling.

Med en statlig finansiering skulle också patienternas möjligheter att själva välja vård underlättas.

– I dag har svenska patienter rätt att söka vård i andra EU-länder. Självklart ska de också ha rätt att söka vård i en annan del av Sverige.