Generisk förskrivning – hot eller möjlighet?
Ett sätt är att decentralisera kostnaderna vidare till vårdenheter och enskilda läkare och sen ge bonus till de enheter som sänker sina läkemedelskostnader.
Ett system där läkare och vårdenheter straffas för att de tar sig an ”svartepettrar”, de svårast sjuka patienterna med de mest kostbara medicinerna.
Generisk substitution, när apoteket byter originalpreparat till billigare, parallellimporterade kopior, är ett annat försök att minska kostnaderna för landstingen.
Reformen om utbyte av likvärdiga läkemedel på apoteket infördes 2002 men kan på sikt innebära ett hot mot utvecklingen av nya, medicinskt intressanta mediciner.
Läkemedelsindustrin satsar stora pengar i forskning och utveckling av läkemedel och kräver vinst. Med generisk substitution och dagens korta patenttider väljer industrin att satsa på livsstilsmediciner till mängder av ännu friska individer snarare än på smala läkemedel, dyra att utveckla och med kort kommersiell livstid.
Är generisk substitution bra för patienterna?
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har undersökt om reformen inneburit sämre säkerhet för patienterna. Undersökningen bygger på en enkät till 700 kunder som fått sina läkemedel utbytta på apoteket. De som hämtat ut sina recept via ombud, de sannolikt sjukaste och med flest mediciner, är inte med i undersökningen.
I enkäten uppgav sju procent att de felmedicinerat på grund av läkemedelsutbytet.
En tredjedel av kunderna ansåg att de känt sig oroliga av att få sitt läkemedel utbytt och en sjättedel upplevde skillnad mellan det ordinerade och det utbytta läkemedlet, oftast sämre effekt och fler biverkningar.
Trots att det är svårt att upptäcka samband mellan läkemedelsrelaterade problem och sjuklighet är det väl känt att läkemedelsrelaterad sjuklighet är vanligt, särskilt då flera läkemedel är inblandade. I Socialstyrelsens utredning är det inte möjligt att utesluta att utbytesreformen lett till en ökning av den läkemedelsrelaterade sjukligheten i Sverige vilket förstås vore det viktigaste.
Det är inte bra att ett statligt monopolföretag förfogar över uppgifter om alla individers läkemedelsförbrukning.
För att få bättre möjlighet att spåra utbytta läkemedel föreslår rapporten att apoteken åläggs att spara sina expeditionsjournaler i 10 år. Detta skulle ersätta nuvarande ordning att apoteket månadsvis, skriftligt rapporterat till förskrivande läkare vilket läkemedel som expedierats så att läkaren själv kunnat föra in uppgifterna i patientens journal och haft tillgång till en uppdaterad läkemedelslista.
Men förslaget ger sämre säkerhet eftersom det inte innebär någon garanti att läkaren får veta vilka preparat patienten blivit expedierad.
Den behandlande läkaren, skall av sekretesskäl, inte automatisk få tillgång till apotekets förteckning utan patienten måste först lämna sitt tillstånd innan läkaren får ringa runt till apoteken och skaffa uppgifter om vilka läkemedel patienten de facto fått med sig. Ett dåligt förslag om en tungrodd hantering.
Vi behöver en IT-baserad läkemedelsjournal
Bättre vore en, för alla vårdgivare, gemensam, IT-baserad, läkemedelsjournal där uppdaterade ordinationer på patientens aktuella läkemedel framgår men också varför läkemedel är insatta eller utsatta.
Däremot bör inte förskrivande läkare automatiskt få tillgång till uppgifter om patienten valt att hämta ut det förskrivna läkemedlet eller inte.
Varje läkare har egentligen stor nytta av att veta om utebliven effekt beror på att patienten inte tagit det ordinerade preparatet på förskrivet sätt, men om detta får man faktiskt fråga patienten.
‘Varje individ har rätt att välja bort läkares råd utan att bli förebrådd för det. Patientsäkerhet är viktigt men det är lika viktigt att vi tillbakavisar registrering av människors följsamhet och lydnad.
Generisk förskrivning
Sverige måste förbereda sig inför Apoteksmonopolets avskaffande. Att i monopolställning sälja och konkurrera med tandborstar och kosmetika passar inte EU. EG-domstolen underkänner sannolikt monopolet, åtminstone för receptfria läkemedel, efter årsskiftet.
Sjukhusläkarföreningen är positiv till generisk förskrivning utifrån kostnadsaspekten. Det gäller att behålla pengar till sjukvårdens kärnverksamhet. Men bedömningen av vilket preparat som skall skrivas ut som generika eller bytas ut vid generisk substitution skall avgöras av läkaren i samtal och samråd med patienten och vid behov efter samråd med farmakologisk expertis. För detta krävs tid för mötet mellan patient och läkare, ett bra elektroniskt förskrivarstöd och en uppdaterad läkemedelsjournal att lita på.
Marie Wedin, ordförande
i Sjukhusläkarföreningen
