• 25 mars 2015
• 0
• AV: Sara Gunnarsdotter

Ett ömsesidigt beroende. Så beskriver reumatologen Boel Mörck professionens för­hållande till Reumatikerförbundet. Med patientföreningens hjälp slapp reumatikerna dö sotdöden som grenspecialitet.

– Den första segern var när vi blev en egen basspecialitet, säger Boel Mörck , vice ordförande i Svensk reumatologisk förening.

När specialitetsindelningen för läkare gjordes om i mitten av 00-talet var det först tänkt att reumatologi skulle bli en grenspecialitet till internmedicin.

– Men reumatologin stod då precis i ett behandlingsskifte, från att ha varit fokuserad på reumakirurgi, rehabilitering och symtomlindring till att bli ett immunmodulerande område med allt fler potenta läkemedel, säger Boel Mörck.

– Om vi hade blivit en grenspecialitet så hade nästan hela specialiteten ätits upp av medicinjourer. Då hade det blivit ännu mindre resurser till de reumatiskt sjuka och det insåg givetvis patientföreningen.

Budskapet gick hem

Specialitetsföreningen och Reumatikerförbundet gjorde en gemensam kraftinsats som fick genomslag i många medier. Man pekade på forsknings­genombrott som lett till nya behandlingsmöjligheter och att reumatologin numera var en immunmodulerande specialitet med ett helt eget medicinskt område.

Budskapet gick hem. Regeringen lät reumatologin förbli en egen basspecialitet.

Den nya inriktningen har sedan dess lockat många nya specialister.

Men Boel Mörck säger att skiftet med resurser till kompetensförsörjning och nya biologiska läkemedel under 2000-talet inte varit helt enkelt.

– Från att ha få läkare till att ha jätte­många läkare på klinikerna och från att kosta nästan ingenting i läkemedel till att kosta hur mycket som helst, har varit en stor utmaning för sjukvården.

Framgångsrik opinionsbildning

Boel Mörck menar att det hade varit svårt att enbart »inifrån sjukhus­världen« få förståelse och gehör för så kostsamma förändringar. Men med patientföreningens hjälp blev det opinionsbildande arbetet framgångsrikt.

– Reumatikerförbundet har ett fantastiskt kontaktnät med beslutsfattare, de sitter ju själva i beslutande och sakkunniga organ, och vi vill samma sak; behandla reumatisk sjukdom bättre och på ett mer modernt sätt.

Samarbetet har också lett till att läkemedelsbudgeten utvidgats för de nya biologiska läkemedlen, mycket också tack vare Socialstyrelsens arbete med Nationella Riktlinjer.
Boel Mörck framhåller också Reumatikerförbundets stora betydelse för reumatologisk forskning genom sina fonder och vikten av att ha med patienternas kunskap och engagemang i utvecklingen av området.

– Det går jättebra att jobba ihop med Reumatikerförbundet. Vi har ju gemensamma mål hela tiden.