Ge sjukskrivande läkare starkare ställning

Det menar Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet som har granskat Försäkringskassans handläggning och beslut i boken Avslagsmaskinen: byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring. Boken handlar om åren 2015–2020 då det blev markant svårare för framför allt långtidssjukskrivna att få ersättning. Efter covid-19-pandemin blev det dock en uppmjukning av regelverket och fler beviljades sjukpenning.

– Men det finns rester kvar av det striktare regelverket som infördes mellan 2015 och 2020. Även om statistiken till synes ser bättre ut drabbas fortfarande jättemånga människor av absurda bedömningar, i synnerhet de med kroniska och långvariga sjukdomar där det inte finns tydliga biomarkörer som kan påvisa sjukdom.

En central konflikt handlar å ena sidan om sjukskrivande läkares bedömning av individens nedsatta arbetsförmåga på grund av sjukdom och rätten till sjukpenning, å andra sidan om Försäkringskassans handläggares användning av standardiserade försäkringsmedicinska beslutsstöd.

– Medan läkare gör individuella bedömningar av den enskilde patienten och baserar läkarintyget på det, går Försäkringskassan i allt högre grad mot att standardisera sina bedömningar i syfte att öka rättssäkerheten. Här uppstår konflikter eftersom det är svårt att standardisera människors sjukdomstillstånd och behov av stöd. I vissa fall kan det för en person med svår depression vara hälsofrämjande att komma tillbaka i arbete, för andra är det kravlöshet och vila som behövs som en del av rehabiliteringen.

Niklas Altermark har i sin forskning talat med ett stort antal läkare som känner sig frustrerade över Försäkringskassans standardisering av hur länge individer bör vara sjukskrivna och vad som krävs för att få sjukskrivningen godkänd av myndighetens handläggare.

– Sjukskrivande läkare får ägna onödigt mycket tid åt myndighetens byråkrati och att komplettera underlag i stället för att behandla patienter. Jag skulle vilja se att den medicinska professionen och de sjukskrivande läkarna får en mycket starkare ställning och att deras bedömningar gäller. Rättssäkerhet handlar inte om att standardisera bedömningar, utan om att i varje enskilt fall ta in hela individens hälsa, livssituation och arbetsförmåga. Sjukskrivande läkare har klart bäst förutsättningar att göra dessa bedömningar än en handläggare på Försäkringskassan som i regel har ett eller två telefonsamtal med den sjukskrivne.

Niklas Altermark efterlyser ett mycket mer flexibelt system med en större individuell variation i hur rehabilitering och återgång i arbete kan se ut.

– Vi har ett i dag ett försäkringssystem där du inte kan lita på att du får ersättning om du blir långvarigt sjuk. Förutom att det skapar en ekonomisk och psykisk stress och försämrar förutsättningarna för rehabilitering och återgång i arbete, undergräver det förtroendet för Försäkringskassan och vårt välfärdssystem.

Niklas Altermark skulle även vilja se ett större öppenhet hos myndigheten.

– Jag upplever att Försäkringskassan är ganska ointresserad av att släppa in forskare. Det är svårt och tidskrävande att begära ut offentliga handlingar, vilket försvårar mitt arbete. Det är en myndighet som skulle behöva öppna sig mycket mer mot samhället och forskningen.