– Gåta att upphandlingen av dåliga IT-system tillåts fortgå
Göran Petersson, professor vid eHälsoinstitutet i Kalmar, är starkt kritisk till hur IT-system upphandlas och införs.
Nu hoppas han att en förändring ska ske. I vår träder nämligen Läkemedelsverkets nya föreskrifter för Nationella medicinska informationssystem i kraft.
Föreställ dig ett flygbolag som implementerat ett IT-system som inte kan hantera informationsöverföring och som ständigt drabbas av driftstopp.
– Det skulle inte vara möjligt. På den kommersiella marknaden finns stränga rutiner för att säkerställa att de system man upphandlar håller högt ställda krav. Men inom hälso- och sjukvården fortsätter man att upphandla illa fungerande system som inte är anpassade till användarna. Det är en gåta att det får fortgå, säger Göran Petersson.
Höja kompetensen
Han är specialist i öron-näs-halssjukdomar och har en docentur vid Lunds universitet. Sedan 2007 är han professor i hälsoinformatik vid eHälsoinstitutet som är en del av Linnéuniversitet. Här utförs utvärderingar av bland annat metoder och IT-system inom hälsoområdet. Målet är att höja kunskapen och kompetensen inom hälsoinformatik genom samverkan mellan medicin, hälsovetenskap, farmaci, vårdvetenskap, datavetenskap, hälsoekonomi och design.
– Vår grundidé är att vi utvärderar för att implementera. Alltför mycket inom IT införs idag i vården utan att ha prövats ordentligt av användarna. Det handlar sällan om brister i tekniken, sällan om brister hos användarna, utan nästan alltid om brister i kunskap vid upphandling och i organisationen, säger Göran Petersson.
Nya föreskrifter – ett steg i rätt riktning
Till skillnad från journalsystem som räknas som medicintekniska produkter och därmed omfattas av Läkemedelsverkets föreskrifter, har system som Pascal inte omfattats av regelverket och därmed även stått helt utan tillsyn. På uppdrag av socialdepartementet har Läkemedelsverket nu arbetat fram ett förslag till föreskrifter som ska omfatta nationella medicinska informationssystem, även om de inte idag räknas som medicintekniska produkter. Det kan exempelvis vara apotekens expeditionssystem och Nationell patientöversikt.
Förslaget har remissbehandlats och i april beräknas föreskrifterna träda i kraft. Det betyder att hälso- och sjukvården då kan vända sig till Läkemedelsverket när nationella IT-system krånglar samt i tillsynsfrågor.
– Det är ett steg i rätt riktning att man nu börjar ställa krav på såväl beställare som leverantörer. Det är obegripligt att man så länge kunnat införa system utan att först vara säker på att de fungerar, är funktionella och användarvänliga. Nu kan såväl beställare som användare få ett verktyg som kan säkra att de nationella system som ska införas uppfyller fastställda krav, säger Göran Petersson.
IT-systemen störande inte stödjande
Med hjälp av IT kan hälso- och sjukvården öka sin effektivitet och stärka innovationskraften i vård och omsorg. Men, menar Göran Petersson, då måste systemen stödja professionen så att den får möjlighet att fokusera på det den är utbildad för.
I dag respekterar man inte läkekonsten, menar han. Vårdens anställda får fler och fler onödiga och oskäliga arbetsuppgifter, som inte sällan är kopplande till illa fungerande IT-system, och kåren hamnar utanför den professionella yrkesrollens kärna.
– Man har inte arbetat för en sund IT-utveckling. Vi har system som skulle kunna vara stödjande, men i stället är de störande.
Ljusning på långt håll
Göran Petersson var en av representanterna i styrgruppen för projektet ”eHälsosystemets användbarhet 2013”. Projektet som finansierades av socialdepartementet samlade lärdomar och exempel från användningen av olika eHälsosystem.
I juni 2013 publicerades rapporten som lyfter fram aktuella hinder, viktiga lösningar och de förändringar som krävs för att IT-system ska kunna bli ett välfungerande stöd för vårdprofessionen, bidra till ett gott vårdmöte och underlätta samverkan mellan olika aktörer.
– Vi ser en ljusning, men på långt håll. Det krävs ett samlat grepp för att vi ska klara utmaningarna. En av flera viktiga aktörer är de fackliga företrädarna som kan lyfta frågorna på agendan och även kräva att professionen ska få vara med i utformningen av framtidens system. I dag sitter många och stångar sina huvuden blodiga, det är helt oacceptabelt.
Så bör IT-system konstrueras
I projektet ”eHälsosystemets användbarhet 2013” hölls sammanlagt sju workshops där vård- och omsorgspersonal, forskare i hälsoinformatik och representanter för systemleverantörer medverkade.
Det viktigaste, menade de, när det gäller framtidens eHälsosystem är att:
• de är överskådliga.
• tar kort tid i anspråk för att förstå och navigera, samt ge användaren en känsla av kontroll.
• de är anpassade för den aktuella arbetsuppgiften och arbetssituationen.
• de förebygger dubbeldokumentation och ständiga inloggningar.
• användbarheten förbättras och patientsäkerhet garanteras.
• de stödjer personcentrerad vård och omsorg.
• informationen följer vårdtagaren över vårdgivargränserna.
• vissa typer av vård- och omsorgsdokumentation struktureras enhetligt, exempelvis när det gäller stöd för läkemedelshantering.
I rapporten finns en lista på ett flertal åtgärder som behöver prioriteras utifrån ett användbarhetsperspektiv.
– Det är helt nödvändigt om vi ska ta tillvara på eHälsosystemens möjligheter. En viktig förutsättning är dock att landstingen och regionerna, respektive socialdepartementet samverkar för att tillsammans kunna hitta och finansiera bra lösningar. Jag ser nya CeHis, Center för eHälsa, i samverkan med Inera och eHälsomyndigheten som inrättades vid årsskiftet, som viktiga steg mot en sundare IT-utveckling inom vården, säger Göran Petersson.
LÄSTIPS
• CeHis handlingsplan för hur landstingens, kommunerna och regionerna ska samarbeta inom eHälsoområdet 2013-2018.
• Störande eller stödjande – Om eHälsosystemens användbarhet 2013.
• eHälsomyndigheten (www.ehalsomyndigheten.se)