Efter ett olyckligt fall i skidbacken ville region Skåne inte betala för Johan Qvists akuta knäoperation på plats i Gällivare. I stället transporterades han med ambulansflyg till Malmö där han fick fasta och förberedas för operation i hela 6 dagar innan den till slut blev av. Men trots att han rasade åtta kilo i vikt var det den mentala biten som var allra tuffast.

• 07 juni 2023
• 0
• AV: Malin Gavelin

En skida som inte löste ut som den skulle gjorde att knäet gav vika och Johan Qvist hamnade på akuten i Kiruna. Därifrån skickades han vidare till Gällivare sjukhus där han röntgades och fick sin tibiaplatåfraktur konstaterad.

– Beskedet från läkarna var att Region Skåne var ovilliga att betala min operation där uppe utan i stället ville transportera hem mig till Skåne med ambulansflyg.

Den 22 mars lyfter flyget och Johan Qvist färdas ner till den ortopediska vårdavdelningen på SUS i Malmö. Väl där får han besked om att det är förberedelse inför operation dagen efter med fasta från midnatt och Descutantvätt som gäller.

– Jag förstod någonstans redan då att operationen inte skulle bli av med en gång. Min operation var visserligen klassad som akut, men kanske inte urakut, så svårare fall behövde prioriteras före. Något jag till en början hade all förståelse för.

Under ronden dagen efter konstateras mycket riktigt att operationen får skjutas upp till dagen efter. Johan Qvist förblir inneliggande och genomgår samma procedur med fasta och tvätt ytterligare en gång.

– Men nästa dag blev det samma besked igen – och sedan upprepades det här gång på gång. Jag är inneliggande från den 22:e mars till den 30:e innan jag till slut tappar tålamodet och ber att få prata med överläkaren om min situation.

I det samtalet berättar den nu rejält psykiskt påfrestade Johan Qvist om hur jobbigt det är för honom att ha förberetts alla dessa gånger för en operation som aldrig verkar bli av.
– Det tuffaste var helt klart den mentala biten. Jag har aldrig tidigare blivit sövd eller opererad så det var väldigt stressande och överhuvudtaget en stor sak för mig att behöva förbereda mig mentalt för det här ingreppet vid så många tillfällen. Sedan är det inte optimala förutsättningar för att hålla igång kroppen fysiskt eller få god nattsömn när man är inneliggande på en vårdavdelning – oftast i en sal som delas med tre andra patienter.

Och just att vara inneliggande och ta upp en vårdplats under så här lång tid var också något som Johan Qvist tyckte var väldigt onödigt.

– Man hör ju så mycket om vårdplatsbristen men de ville fortsätta att hålla mig inskriven hela den här tiden. Jag fick tjata mig till någon enstaka dagpermission och nekades även dagpermission vid några tillfällen. Det kändes så oerhört ineffektivt alltihop. Där låg jag och tog upp en sängplats, smärtfri och hyfsat rörlig som jag var.
Efter samtalet med överläkaren, som hade all förståelse för Johans situation och beskrev läget på avdelningen som ”katastrof”, blev Johan upp-prioriterad och dagen efter klockan 8 kunde han äntligen rullas in för operation.

– Allt gick bra och jag fick komma hem redan dagen efter. När jag ställde mig på vågen insåg jag att jag hade tappat åtta kilo i vikt. Till största del var det säkert muskelmassa men visst var det tufft att även behöva utstå fasta så länge och jag var rejält hungrig mellan varven. Nu har jag kommit över det men jag kan inte låta bli att känna att det var onödigt och ett slöseri med resurser att jag fick vänta så pass länge på en akut operation som ändå skulle bli av.