Nyhetsarkiv

”Gamla och kroniskt sjuka offras på tillgänglighetens altare”

Så sammanfattar Gunnar Berglund, distriktsläkare vid Älvsjö vårdcentral, Vårdval Stockholm.

Gunnar Berglund är specialist i allmänmedicin sedan 10 år tillbaka och valde läkaryrket för att han var intresserad av människor.

– Jag har ett patos för att hjälpa människor, annars hade jag inte valt läkaryrket. Men i den vardag vi lever i brottas vi ständigt mellan att göra ett bra jobb och samtidigt se till att vår ekonom inte får hjärtinfarkt. Det är ingen lätt balansgång och många som arbetar här känner sig oerhört pressade, säger Gunnar Berglund.

Älvsjö vårdcentral i Stockholm är en offentligt driven och finansierad vårdcentral med 15 000 listade patienter.

– Nu är det tillgänglighet och korta besök som räknas. Jag tar akuta patienter med snuva som jag snabbt kan klara av och därmed blir jag också en lönsam läkare. Det är genom snabba besök vi kan klara ekonomin och överleva. Men vi försöker hålla fanan högt och på övertid ta hand om våra kroniker och gamla som verkligen behöver oss.

Uppsplittrad vård ger mer pengar

– Kommer en patient till mig med återkommande hosta och jag misstänker astma, så får vi ingen tilläggsersättning om jag gör en spirometri. Det får vi däremot om sjuksköterskan gör det. Och om det sker en annan dag får vi ytterligare ersättning. Och om jag som läkare väntar med att meddela resultatet, så får vi ytterligare ersättning för ett nytt läkarbesök. Tidigare gjorde jag spirometrin själv och hade allt klart inom en halvtimme utan att det belastade ekonomin.

Samarbetet med andra specialister har försämrats

Gunnar Berglund anser även att samarbetet med andra specialistläkare har försämrats med vårdvalet. Förr kände han de flesta specialister han samarbetade med, idag sker ständiga förändringar i och med att vårdavtal ständigt upphandlas.

– I stället för Praktikertjänst är det plötsligt Aleris och nya kollegor jag ska vända mig till. Både patienter och läkare förlorar kontinuiteten. Låt säga att jag förr skickade en patient till gastroskopi där man också passade på att ta ett vävnadsprov. Förr fick jag gastroskopin och resultatet av vävnadsprovet tolkade av en och samma specialistläkare. I dag måste jag ringa runt till olika ställen för att få fram svaren. Det är inte ett särskilt effektivt utnyttjande av läkartid.

Om Gunnar Berglund fick skriva en önskelista till politikerna skulle det stå följande:
– Vi behöver ett system som bygger upp medicinsk kvalitet och som främjar kontinuitet. Vi behöver också slå vakt om möjligheterna till fortbildning. Min önskan är att politiker slutar med plottifieringen och inte lägger för stort fokus på enbart tillgänglighet. Vi behöver i mycket större utsträckning få möjligheter att ta hand om gamla, kroniker och andra som verkligen behöver oss.

Gunnar Berglund skulle bli väldigt glad om han hade tillgång till andra specialistläkare på vårdcentralen.
– Jag anser att det är distriktsläkaren som ska ha det totala helhetsansvaret, men oj vad jag skulle vara tacksam om jag på min mottagning hade hudläkare, geriatriker, gynekolog och barnläkare som jag direkt kunde vända mig till utan remiss. Jag är i behov av andra kunniga specialister och jag skulle gärna vilja att de delade sitt uppdrag mellan sjukhuset och vårdcentralen. Det skulle vara toppen.

Anser du att ni har fått större frihet att själva organisera och lägga upp arbetet sedan vårdvalet infördes?
– Nej inte alls. Man har utfärdat en detaljerad regelbok som innehåller en massa uppgifter om öppettider och hur vi ska utföra en mängd olika saker. Det är superdetaljerat och nästan på den nivån som säger vilken färg på mattan vi ska ha.

Jag pratade med en kollega som är verksamhetschef på en medelstor vårdcentral. Där går det åt en halv läkartjänst bara för att fylla i alla uppgifter som behövs. Inför ett möte med en tjänsteman kom jag grovt räknat upp till 120 olika uppgifter som de efterfrågar.

Har möjligheten till professionell utveckling och utbildning förbättrats?
– Nej, vi hinner inte. Av logistiska skäl har vi som arbetar som distriktsläkare och som är spridda på många små enheter med ibland stora avstånd svårt att mötas för en lunchföreläsning. Och den lilla utbildning vi har som ofta är förlagd till en eftermiddag i månaden, inte ens den hinner vi gå på. Det har förändrats oerhört mycket de senaste tio åren.

Premierar ersättningssystemet ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt?
– Nej. Vi måste prioritera korta besök för att överleva ekonomiskt. Det tar mycket längre tid att prata om förebyggande hälsa, som exempelvis vikten av att motionera och sluta röka. Patienter kommer med smärtproblematik av olika slag som visar sig vara ett symtom på en helt annan diagnos, och den här typen av utredningar och samtal är mycket svårare att klara av idag.

Anstränger ni er mer för att bemöta patienterna på ett bra sätt?
– Ja det gör vi. Men det finns ett dilemma i detta. Låt säga att det kommer patienter med beroendeproblematik som kräver att vi ska skriva ut sömnmedel eller bensodiazepiner. Om vi inte gör det på patientens begäran så är risken stor att vi som läkare blir beskyllda för att inte har bemött patienten på ett bra sätt.
Eva Nordin

Eva Nordin

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera