Fyra nya supermyndigheter är en riktig dålig idé
Vid mitten av juni utannonserade regeringen en tjänst som generaldirektör för en myndighet som inte finns, den nya myndigheten för inspektion av vård och omsorg.
Tankarna om en ny myndighetsstruktur fanns i Stefan Carlssons utredning, Vård och omsorgsutredningen, men förslaget hade då inte ens hunnit gå ut på remiss. I praktiken vill regeringen skapa ett snabbspår för att så snabbt som möjligt kunna skilja ut inspektionsverksamheten från Socialstyrelsen och lägga den i en särskild myndighet.
Ny chef innan remissisntanserna hann svara
Innan juni månad var slut hade regeringen också tillsatt en ny generaldirektör för inspektionsmyndigheten, Gunilla Hulth Backlund, som i dag är generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Remissinstanserna, däribland Sjukhusläkarna, ställdes inför fullbordat faktum vad gäller den nya inspektionsmyndigheten, vilket också påpekas i remissvaret, som lämnades in i början av augusti.
Sjukhusläkarna ser problem med den nya uppdelningen, framför allt genom de kommunikationsproblem som byggs upp i strukturen: ”En av de bärande tankarna bakom dagens Socialstyrelsen är ju att tillsynsinformation ska kunna användas för både kunskapsuppbyggnad och framtida normering/författningsbehov. Nu kommer man istället att särskilja tillsyn och därigenom förlora alla tänkbara på synergieffekter”.
Remissvaret ifrågasätter även om det är möjligt att, vilket förslaget säger, öka produktivitet och effektivitet i tillsynen med oförändrade eller mindre resurser till tillsynsverksamheten. Sjukhusläkarna påpekar även att varje organisation tappar i effektivitet efter en omorganisation.
Inspektionen har försämrats
Sjukhusläkarna hänvisar till den utvärdering Statskontoret presenterade i mars i år, och som visar på kompetensbrister hos den personal som arbetar med inspektion i dag. Andelen hälso- och sjukvårdspersonal är låg. Mycket få läkare arbetar med tillsynen, vilket kan förklara varför komplicerade ärenden tar lång tid att utreda. Dessa delar av Statskontorets rapport förbigås med tystnad.
Sjukhusläkarna poängterar att det kan finnas fördelar med en separat tillsynsmyndighet, men att det är olyckligt att beslutet hastats fram. Det innebär till exempel att man missar möjligheterna att samla all tillsyn inom vård och omsorg, även exempelvis frågor som rör läkemedel och medicinteknik.
”Då kunde man dessutom uppnå syftet att alla medborgare och intressenter klart kan förstå vart man ska vända sig i olika ärenden”, skriver Sjukhusläkarna i remissvaret, som också avslutningsvis uttrycker att: ”Det största problemet inom dagens hälso- och sjukvård är att det finns för många huvudmän och för lite statlig styrning. Den nya myndigheten är nog inte ett rätt steg i detta.”
Fyra nya myndigheter
Stefan Carlssons utredning med titeln ”Gör det enklare!” har även den gått ut på remiss. Denna utredning tar ett större grepp över vårdens myndigheter och föreslår en större omstrukturering, där tio myndigheter, verk och statliga institut*, som i dag finns på hälso- och sjukvårdens område omvandlas till fyra nya ”supermyndigheter” – en kunskapsmyndighet, en inspektionsmyndighet och en infrastrukturmyndighet för hälsa, vård och omsorg, samt en myndighet för välfärdsstrategi.
Apotekens Service och Hjälpmedelsinstitutet ska enligt förslaget läggas ner och verksamheten infogas i den nya myndigheterna.
Sjukhusläkarna menar i sitt remissvar att det finns intressanta utgångspunkter i utredningen. Målet är att stärka statens styrning och normering och att skapa tydliga ansvarsområden.
Sjukhusläkarna vill dock samtidigt peka på risker med att skapa nya ”supermyndigheter”. Omorganisationerna riskerar att lamslå verksamheterna, man riskerar att tappa i effektivitet och att förlora nyckelkompetens. Specifik kunskap riskerar att förloras helt, exempelvis inom handikappområdet, när verksamheten helt uppgår i en supermyndighet.
I ett separat remissvar som berör en av de fyra nya supermyndigheterna – Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg – framhåller Sjukhusläkarna att det finns flera nackdelar med ett sådant förslag.
IT och teknik är en integrerad del av sjukvården, it-utveckling är en del av verksamhetsutvecklingen – det är ett perspektiv som riskerar att gå förlorat vid en separering till en särskild infrastrukturmyndighet. Dessutom anser Sjukhusläkarna att det är en dålig idé att avveckla Apotekens Service AB som har en välfungerande verksamhet.
Alternativförslaget bättre
Istället för förslaget om de fyra supermyndigheterna föreslår Sjukhusläkarna att man tar fasta på det som i utredningen ”Gör det enklare” tas upp som ett alternativförslag. Det innebär sammanslagningar mellan Läkemedelsverket och TLV (som båda hanterar läkemedelsfrågor), Socialstyrelsen och SBU (som båda har kunskaps- och normeringsuppdrag) samt Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet (som båda i vid mening hanterar folkhälsofrågor).
På dessa områden finns gemensamma eller närliggande frågor som vinner på att samordnas. En sådan samordning hade enligt Sjukhusläkarna varit mer logisk och sammanslagningen hade kunnat genomföras stegvis utan den stora påfrestning en total omorganisering innebär.
* Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens Beredning för medicinsk utvärdering, Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstitutet, Myndigheten för vårdanalys, Handisam, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor och Statens medicinsk-etiska råd.
