För snart fyra år sedan ställde Per Hammarlund en fråga som han ännu inte fått svar på. Nu står de nya lokalerna klara, men han undrar fortfarande hur det är tänkt.

• 11 juni 2018
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Sedan en månad tillbaka står den nya sjukhusbyggnaden färdig. De sandgrå och bruna tonerna smälter ihop med den tidigare sjukhuskroppen, som också genomgått en invändig uppfräschning. De stora fönstren vetter ut mot ån som ringlar sig genom hela Ängelholm. Innanför väggarna luktar det nytt av målarfärg.

Per Hammarlund, överläkare och  specialist i invärtesmedicin och gastroenterologi, samt ordförande för Sjukhusläkarna i Ängelholm, visar runt på våning två där rehab- och stroke­avdelningen precis flyttat in.

– Vi är jättenöjda med bygget som helhet och hade vi bara jobbat mot Peab tror jag att det hade varit ett helt annat läge. Men nu blev vi påtvingade en matris från regionfastigheter som vi inte kunnat påverka. Trots att vi tidigt i processen gav våra synpunkter och att huvudskydds­ombud enligt arbetsmiljölagen ska vara delaktiga vid om- och nybyggnation.

För redan när ritningarna nådde Per Hammarlund sommaren 2014 hörde han av sig till projektledningen med en enkel undran: ”Var är det tänkt att läkar­expeditionerna på stroke- och rehab­avdelningen ska vara?”

Som svar fick han veta att de två teamstationer som finns på avdelningen också är tänkta att fungera för de läkare som vistas där, samt att det finns ostörda arbetsplatser för administration på en annan våning. Men Per Hammarlund menar att man där har missat en stor del av de behov som läkarkollektivet har.

– I teamstationerna finns det plats för de andra yrkeskategorierna, men vi kan inte handleda AT- och ST-läkarna där. Man har inte förstått hur vi arbetar – vi behöver vara minst en doktor på rehab och två eller tre på stroke – och det måste finnas möjlighet för de yngre läkarna att ställa både enkla och svåra frågor. Och det handlar också mycket om de etiska överväganden.
Som en temporär lösning, fram till i höst som det set ut nu, har man ”tvingat till sig” två patientrum på rehabavdelningen som gjorts om till läkarexpeditioner – ett för AT- och ST-läkarna och ett för överläkarna. Att den lösningen överhuvudtaget var ett alternativ handlar om att man just nu bara kan bemanna åtta av de totalt 15 vård­platserna. Så hur det är tänkt att bli när det temporära övergår till permanent vet Per Hammarlund ännu inte.

– Den bästa lösningen nu är att just ta ett vårdrum och göra om det till läkar­expedition för att få in läkarna på avdelningen. Och eftersom det är en funktions­expedition hade det räckt med tre dataarbetsplatser.

Hur man har tänkt när man placerar ett fönster i en skölj där man som mest är en kort stund istället för i ett mottagningsrum vet jag inte. Per Hammarlund, överläkare, Ängelholms sjukhus.

På våning ett i den gamla sjukhuskroppen från 80-talet ligger de olika mottagningarna. Även här luktar det nytt från målarfärg och ytorna mellan de olika väntrummen är öppna. Per Hammarlund­­ visar sitt mottagningsrum, ett av de som så att säga ligger i en mittendel och därför saknar fönster. En bit längre ner i korridoren öppnar han dörren till två sköljrum och ett läkemedels­­rum – i alla tre strömmar dagsljuset in från respektive fönster.

– Hur man har tänkt när man placerar ett fönster i en skölj där man som mest är en kort stund istället för i ett mottagningsrum vet jag inte. Det hade enkelt kunnat ändras med några pennstreck.

En annan del som kanske inte helt gått som man förväntat är att väggfärgen­­ i mottagningsrummen inte är avtorkningsbar. Så av hygienskäl ska runt 50 nymålade rum nu målas om, samtidigt som verksamheten ska fortgå.

– Maktlösheten och att ingen har lyssnat på oss är det som är värst. Jag har 40 års erfarenhet av att arbeta inom vården, men ändå når inte mina synpunkter fram. Det finns alldeles för många självutnämnda experter och proffstyckare, som aldrig arbetat på vård­golvet, som utan att lyssna in vårdens behov ritar och konstruerar vårdlokaler och detaljplanerar inredningen i det som sedan ska bli vår arbets­miljö. Det kan bara bli fel och dyrt!

Maktlösheten och att ingen har lyssnat på oss är det som är värst. Jag har 40 års erfarenhet av att arbeta inom vården, men ändå når inte mina synpunkter fram. Per Hammarlund, överläkare, Ängelholms sjukhus. 

Carl-Johan Robertz, överläkare och chef för Hälsostaden Ängelholm, håller med om att processen borde varit annorlunda. Han skriver följande kommentar i ett mejl till Sjukhusläkaren:

”Vid skapande av nya lokaler måste verksamheten vara fullt involverad avseende den fysiska utformningen, men också i designen av nya arbetssätt. Läkargruppen har varit representerad i detta arbete men förankringen har varit otillräcklig. Våra lärdomar är att man vid andra om- och nybyggnationer av sjukhus bör börja med att professionerna designar ett nytt kostnadseffektivt och personcentrerat arbetssätt och först därefter ritar lokaler som stödjer detta arbetssätt. Att göra tvärtom skapar bara kostnader och meningslösa konflikter.”