Fullt meddelarskydd även för privatanställda i skola, vård och omsorg
De stora dragen i förslaget kunde Sjukhusläkaren berätta om redan i nr 4, 2103, det vill säga att utredningen vill ge samma meddelarskydd till alla som arbetar inom vård, skola och omsorg, som åtminstone till en del finansieras av offentliga medel.
Det innebär inte bara rätt att lämna ut uppgifter till medierna – den rätten finns redan – utan även att arbetsgivaren inte ska få efterforska vem som lämnat ut uppgifterna och inte heller hota, straffa eller rikta andra typer av repressalier mot uppgiftslämnaren. Samma rättigheter ska gälla för inhyrda från bemanningsföretag som för verksamhetens egna anställda.
Det finns dock två undantag i förslaget. Det första gäller personer i ”företagsledande ställning”.
Hur ska det tolkas, är exempelvis verksamhetschefer på sjukhus, eller chefer för vårdcentraler inom en privat koncern ”personer i företagsledande ställning”?
– Nej, undantaget gäller bara för bolagets vd, vice vd och styrelse. Inte för anställda chefer längre ner i organisationen, säger utredaren Margareta Åberg.
Det andra undantaget gäller personer som inte arbetar inom ”kärnverksamheten”. Hur ska det tolkas?
– Den bestämmelsen hänger samman med att meddelarskyddet även omfattar inhyrd personal. På ett sjukhus kan det översättas till att en hyrläkare omfattas, men inte en inhyrd elektriker som ju inte arbetar inom kärnverksamheten.
I utredningen står det att det förstärkta meddelarskyddet ska omfatta ”samma personkrets som tystnadsplikten”. Hur blir det då med en chef som har en rent administrativ tjänst?
– I praktiken blir det inget problem eftersom man inte får efterforska vem som lämnat ut uppgifterna.
Utredningen vill inte undanta företagshemligheter från meddelarskyddet. I utredningen förs en diskussion om att det inte finns så många egentliga företagshemligheter inom vård, skola och omsorg, och att de som ändå kan finnas kan hållas inom företagsledningen och på så sätt ändå skyddas, eftersom dessa personer undantas från meddelarskyddet.
Att exempelvis utnyttja kundregister för konkurrerande verksamhet har i strikt mening inte med meddelarskydd att göra, eftersom det specifikt handlar om rätten att lämna uppgifter till medierna.
Men ändå har det redan kommit protester mot utredningens förslag från bland annat Vårdföretagarna, med krav på undantag för företagshemligheter.
– Då får de ta det remissvägen. Vi har under utredningens gång inte fått ta del av ett enda exempel på företagshemligheter i privata vårdföretag.
Den nya lagen föreslås gälla från den 1 juli 2015.
