Framgångsrik modell för fortbildning i Västerås
Nyheter
Bakom modellen ligger verksamhetschefen på infektionskliniken Tomas Vikerfors.
– Jag har vänt mig emot att man som specialistläkare ska stå med mössan i handen och tvingas be om att få åka på viktiga vetenskapliga konferenser. Det är absurt att man inom hälso- och sjukvård, som är ett kunskapsintensivt område, försummar frågan om fortbildning.
– Föreställ dig att koncernledningen på ABB utverkar ett förbud för ingenjörer att åka på kurser för att ta till sig det senaste inom teknikutveckling. Det vore otänkbart. Ledningen har självklart superkoll på vilken kunskap och kompetens som krävs för att företaget ska vara världsledande.
Modell för att säkra behoven
Tomas Vikerfors har nu tagit fram en enkel modell för att kartlägga och säkerställa kompetens- och fortbildningsbehovet bland specialistläkarna på såväl infektions- som hudkliniken. I ett Excel-ark listas en rad olika utbildningsområden; dessa graderas sedan efter klinikens behov av spetskompetens samt bred kompetens utifrån en femgradig skala.
Därefter fördelas dessa områden på klinikens specialister utifrån tidigare ansvar och specialistkompetens. Verksamhetschefen går även igenom fortbildningsbehovet utifrån dels klinikens behov, dels den enskildes kompetensnivå.
– Jag får en snabb överblick över vilka som varit på fortbildning och när och vilka som är ansvariga för olika bevakningsområden. Jag får också en snabb bild av framtida utbildningsbehov samt kommande fortbildningsaktiviteter. Det är ett bra verktyg både för mig som chef och för mina medarbetare.
Viktigt att prioritera
Högsta prioritet på ett spetsområde innebär att någon av specialisterna måste åka på fortbildning inom ett år. Högsta prioritet på breddkompetens innebär att någon på kliniken som är särskilt kunnig på området, alternativt en utomstående specialist, håller en genomgång med hög standard för klinikens anställda.
– Vi har ett svagt ekonomiskt läge och då är det viktigt att vi prioriterar och drar ned på rätt saker. I stället för att diskutera budget och resurser för fortbildning har vi visat vilka behoven är och vilka områden vi måste bevaka för att hänga med i kunskapsutvecklingen. Annars kan vi inte ge patienter rätt diagnos och behandling och erbjuda en patientsäker vård. Hittills har denna argumentation fungerat och vi har inte stött på något motstånd.
Låg kompetens blir kostsamt
Det är kostsamt att inte satsa på fortbildning, menar Tomas Vikerfors. En låg kompetens bland de anställda ökar risken för att patienter blir kvar längre i vården och att de inte får korrekt diagnos och behandling.
Jämfört med tidigare och med andra jämförbara kliniker får nu specialisterna vid Infektionskliniken i Västerås mer fortbildning. Sedan modellen infördes har kliniken varit representerad på ett flertal internationella konferenser. Ett flertal lokala utbildningar har också ägt rum på infektionskliniken. Ett ökat samarbete kring fortbildning mellan kliniker i regionen är också inplanerat.
– Vi har haft flera namnkunniga föreläsare som kommit direkt från internationella kongresser och delat med sig av den senaste kunskapen. Det är ett effektivt sätt att dra fördel av varandras kunskap till en låg kostnad. Väldigt enkelt kan man säga att vi har fått mer vidareutbildning, mer utbildning för pengarna och mer pengar för utbildning, säger Tomas Vikerfors.
