Sjukhusläkaren har ställt 19 frågor till Cecilia Curtelius Larsson, pensions- och försäkringsexpert på OFR. Här kan du läsa några av de svar som kanske kan ge dig tillräckligt med kunskap för att fatta ett beslut.

• 12 april 2023
• 1
• AV: Anna Sofia Dahl

Vilka är de största skillnaderna mellan AKAP-KR och KAP-KL?
AKAP-KR är ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal (benämns även premiebestämt) där arbetsgivaren sätter av pengar till din pension löpande. Hur stor pension du får avgörs dels av din lön under hela anställningstiden samt hur pensionen förräntats, det vill säga hur dina pensionspengar utvecklas i den pensionsförsäkring eller de fonder de placeras i. Risken för pensionsutfallet ligger på dig. Det finns ingen undre åldersgräns för intjänandet och inte heller någon övre åldersgräns om du tillträtt en anställning före LAS-åldern (69 år).  Beräkning sker på halvårslön och betalas kvartalsvis.

Läs vårt tidigare pensionstema

KAP-KL har en avgiftsbestämd del och en förmånsbestämd del. Kortfattat kan man säga att den förmånsbestämda pensionen är en andel av lön över 7,5 inkomstbasbelopp och dess storlek beror på din lön i slutet av anställningen samt hur lång tid du varit anställd. Risken för pensionsutfallet ligger på arbetsgivaren. Den avgiftsbestämda delen i KAP-KL fungerar på samma sätt som avgiftsbestämd pension i AKAP-KR. Intjänande till den förmånsbestämda delen sker mellan 28 – 65 års ålder och den avgiftsbestämda från 21 års ålder. Om du tillträtt anställningen före 67 års ålder fortsätter intjänandet till den avgiftsbestämda delen så länge du arbetar. Den förmånsbestämda pensionen beräknas på ett genomsnitt av flera årslöner och den avgiftsbestämda delen beräknas på årslön och betalas i mars året därpå.

Jag omfattas idag av KAP-KL, bör jag byta till AKAP-KR?
Det är dessvärre ingen som kan tala om för dig om du bör byta avtal eller ej. Det du kan göra är att sätta dig in i vad de olika avtalen innebär och därefter fundera på hur du tänker att ditt framtida yrkesliv kommer att se ut. Vad som passar dig bäst handlar nämligen dels om din anställningshistorik, dels om hur hög lön du har samt hur du tänker arbeta fram till pension.

Några faktorer att tänka på:

Det KAN det vara mer fördelaktigt att stanna i KAP-KL om du har arbetat länge inom kommun- och regionsektorn, tänker fortsätta arbeta inom sektorn och redan har en hög lön eller kommer att få det framöver.

På samma sätt KAN det vara mer fördelaktigt att byta till AKAP-KR om du har en kort anställningstid inom kommun- och regionsektorn, har lång tid kvar till pension, är tidig i lönekarriären och funderar på att byta arbete till annan sektor.

Det är svårt att få plats med alla aspekter i en artikel. Det är därför viktigt att du även läser partsgemensam information som finns på Läkarförbundets och OFRs hemsidor och som du även har tillgång till i samband med valet. På hemsidorna finns också annan fördjupad information om avtalen.

Om jag ska byta jobb, finns det någonting att vara extra uppmärksam på om jag vill fortsätta att omfattas av KAP-KL?
För den som omfattas av KAP-KL och byter jobb är det viktigt att se till att glappet mellan anställningarna i kommun- och regionsektorn inte överstiger 90 kalenderdagar – om du vill omfattas av KAP-KL även i den nya anställningen. Om glappet mellan anställningarna i KR-sektorn överstiger 90 kalenderdagar, så trillar du nämligen ur KAP-KL och omfattas av AKAP-KR hos den nya arbetsgivaren. Detta gäller oavsett vad du gör under de 90 dagarna.

Samma 90-dagarsregel gäller för dig som bytt till AKAP-KR och vill fortsätta tjäna in de extra pensionsavsättningarna hos den nya arbetsgivaren.

Är det någon skillnad på när man kan börja plocka ut pensionen respektive hur länge man kan ta ut den (begränsad period kontra livslångt)?
Den förmånsbestämda pensionen i KAP-KL kan tas ut tidigast från 61 års ålder helt eller delvis och betalas ut livsvarigt. Din anställningstid räknas då fram till 65 års ålder. Eftersom pensionen betalas ut under längre tid vid ett förtida uttag blir pensionen livsvarigt något lägre per månad. I annat fall är uttagstiden beräknad från 65 års ålder. Den avgiftsbestämda pensionen i både KAP-KL och AKAP-KR kan tas ut från 60 års ålder och kortast utbetalningstid är 10 år.

Om jag tagit ut förmånsbestämd pension från KAP-KL vid 61 år, kan jag då ta en ny anställning och tjäna in tjänstepension i AKAP-KR?
Ja. Du som omfattas av KAP-KL vid övergången och därmed av övergångsbestämmelserna, kommer att fortsatt omfattas av KAP-KL och tjäna in avgiftsbestämd pension enligt KAP-KL hos nya arbetsgivaren om uppehållet mellan anställningarna i sektorn är maximalt 90 kalenderdagar. Om glappet mellan anställningarna överstiger 90 kalenderdagar gäller AKAP-KR hos den nya arbetsgivaren. Det går att nå en enskild överenskommelse med den nya arbetsgivaren om att omfattas av AKAP-KR även om 90 kalenderdagar inte förflutit.

Om man väljer att gå över till AKAP-KR; vad händer med den förmånsbestämda delen i KAP-KL som redan tjänats in? Kvarstår denna?
Det du tjänat in till din förmånsbestämda pension räknas då om till en livränta, så kallad intjänad pensionsrätt 2022-12-31. Den finns alltid kvar och betalas ut livslångt när du går i pension. Den räknas upp med förändringen av inkomstbasbeloppet fram till pensionsuttag och därefter med prisbasbeloppet.

Anställda vid övergången som INTE kan byta från KAP-KL till AKAP-KR i sin anställning:
Du kan inte byta om…
… du är född 1957 eller tidigare.
… du påbörjat uttag av förmånsbestämd pension enligt KAP-KL.
… du beviljats särskild avtalspension (SAP eller SAP-R).

För dig finns det dock möjlighet att göra en enskild överenskommelse med din arbetsgivare om att byta till AKAP-KR i din anställning.
Hantering av sjuka med sjukersättning/arbetsskadelivränta är inte klar i skrivande stund.

Om jag byter från KAP-KL till AKAP-KR, hur stora är de extra pensionsavsättningarna?
Det beror på vilket år du är född, där de som är födda 1958 får 8,5 procent och de som är födda 1977 eller senare får 0,5 procent. De betalas ut till 65 års ålder och räknas på den del av din årslön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (557 250 kronor för 2023). Tabell över vilka extra avsättningar som görs utöver den ordinarie avsättningen på 31,5 % finns i partsgemensam information som du hittar på Läkarförbundets och OFRs hemsidor samt i anslutning till där du gör ditt val.

Varför har det varit viktigt att vara anställd 1997-12-31 och fram till 1998-07-01?
Den 1 januari 1998 kom ett nytt pensionsavtal: PFA 98. Anställning i sektorn 1997-12-31 och fortsatt fram till 1998-07-01 gör att anställningstid i sektorn före 1998 ingår vid beräkning av den förmånsbestämda pensionen enligt KAP-KL. I annat fall beräknas anställningstid i sektorn före 1998 separat för sig. Eftersom förmånsbestämd pension beräknas från 28 års ålder är den sista berörda årskullen född 1969, dvs som fyllde 28 år 1997. Det har dock i princip bara betydelse om man inte får ihop 30 års anställningstid i alla fall fram till 65 års ålder. För födda 1970 eller senare har anställningstid före 1998 inte varit aktuell eftersom de fyllde 28 år 1998.

Vid nuvarande övergång har hänsyn tagits till att inte enbart anställda över årsskiftet omfattas av övergångsbestämmelser. Även de som har slutat en anställning i sektorn sista kvartalet 2022 och börjar ny anställning i sektorn första kvartalet 2023 omfattas av övergångsbestämmelserna.

Vilken blir konsekvensen med fler samtidiga (parallella) anställningar i KAP-KL?
Normalt sett får du tillgodoräkna anställningstid hos tidigare arbetsgivare när den förmånsbestämda slutliga pensionen beräknas hos din sista arbetsgivare. Det har betydelse för den så kallade tidsfaktorn. Men, om du haft fler anställningar samtidigt riskerar du att anställningstiden istället beräknas i separata perioder hos respektive arbetsgivare i stället för att räknas ihop. Det kan slå negativt på den slutliga pensionen. Om parallelliteten beror på att en anställning avslutas med hel ledighet samtidigt som ny anställning påbörjats, ska det dock inte få denna negativa effekt. Det framgår av ett beslut i Pensionsnämnden 2015-12-15 som refereras i cirkulär från SKR nr 17:2.

Kan jag ha en heltidsanställning samtidigt med deltidsanställning eller timanställning hos annan arbetsgivare i sektorn eller uppstår det en parallellanställning i KAP-KL som leder till lägre pensionsutfall?
Så länge du fortsätter som vanligt i din huvudanställning på 100 % bör det inte ha någon negativ effekt i den anställningen. Den anställningen löper på och intjänandet fortsätter som vanligt. Men, som alltid bör du kontrollera med din arbetsgivare som är mer insatt i den situation du befinner dig i. En annan sak är att det förstås är bättre att ha det extra intjänandet hos en och samma arbetsgivare eftersom det ger ett högre löneunderlag för beräkning av pension.

Om du skulle byta arbetsgivare till den där du arbetar deltid eller som timanställd kan det uppstå negativ effekt där. Då har ju deltidsanställningen eller timanställningen varit parallell med den anställning där du arbetat heltid. Det gör att anställningstiden i den senare anställningen kan komma att räknas separat. Om negativ effekt uppstår eller ej för en timanställning beror på hur din timanställning registrerats av arbetsgivaren. Normalt krävs minst tre månaders sammanhängande anställning för att få tillgodoräkna tid i anställningen. Timanställningen bör därmed till sin konstruktion inte leda till förmånsbestämt tidsintjänande. Anställningsformerna kan dock variera för extra inhopp och det är bara arbetsgivaren som kan svara på hur timanställningen registrerats.

Om du vid årsskiftet 2022/23 automatiskt förts över till AKAP-KR i sidoanställningen och kvarstår i KAP-KL i din huvudanställning uppstår inte konsekvensen. Då omfattas du av AKAP-KR i sidoanställningen och i KAP-KL i din huvudanställning.

Uppstår problem med parallell anställning om jag istället arbetar extra i privat eller statlig sektor?
Nej, där gäller andra tjänstepensionsavtal, vilket gör att problemet inte uppstår.

Vad händer om man har dubbla arbetsgivare; ex vis statligt jobb på myndighet 50% och 50% på sjukhus i regionen alt forskar på deltid och arbetar kliniskt resterande del? Dvs vad är fördelarna/nackdelen med de olika avtalen om man har två arbetsgivare?
Vid fler samtidiga (parallella) anställningar i olika sektorer är det ofördelaktigt i KAP-KL under den tid då den förmånsbestämda pensionen beräknas, dvs normalt i slutet av yrkeslivet eller i anslutning till att du slutar en anställning. I AKAP-KR är det negativt när det än sker eftersom man går miste om den högre avsättningen på 31,5 % eller i vart fall får 31,5 % avsättning på mindre del över brytpunkten jämfört med om du haft enanställning. För AKAP-KR finns dock en lösning där arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att sänka brytpunkten till en nivå som motsvarar deltidstjänsten. Det är en rekommendation som återfinns i anslutning till AKAP-KR. Motsvarande lösning finns inte för KAP-KL.
För vissa tjänster, så kallade förenade anställningar, gäller det statliga tjänstepensionsavtalet även för det arvode som betalas av regionen.

Hur mycket avsätts i den förmånsbestämda delen inom KAP-KL? Jag har förstått att den avsätts på den del av lönen som överstiger en årsinkomst på 7,5 inkomstbasbelopp och är beroende av anställningstid mm, men har ingen aning om hur den förhåller sig till det nya avtalet rent ekonomisk. Några praktiska exempel på skillnaden i avsättning totalt mellan KAP-KL och AKAP-KR utifrån några olika inkomstnivåer skulle vara varmt välkommet.

Eftersom systemen fungerar så olika, är det svårt att jämföra pensionsutfallet mellan de båda avtalen.

Förmånsbestämd pension i KAP-KL innebär en andel av lön över brytpunkten på 7,5 inkomstbasbelopp. Andelen är minst 55 % på lönedelar mellan 7,5 – 20 inkomstbasbelopp och minst 27,5 % på lönedelar mellan 20 – 30 inkomstbasbelopp. Det är något högre andel för födda före 1967. Eftersom det är en andel av lönen, sker ingen avsättning i pengar till någon försäkring. Andelen av lönen beräknas i anslutning till pensionsavgång utifrån genomsnittet av sista årslönerna hos din arbetsgivare och din anställningstid i sektorn. För full pott förmånsbestämt krävs 30 års anställning i sektorn fram till pensionsavgång. I annat fall får du förmånsbestämt i proportion till anställningstiden. Du har däremot också en avsättning på 4,5 % som fungerar på samma sätt som den avgiftsbestämda pensionen i AKAP-KR. Du får 4,5 % avsättning på hela lönen från första kronan upp till en årslön på 30 inkomstbasbelopp.
Avgiftsbestämd pension är pengar som sätts av till en traditionell pensions- eller fondförsäkring. I AKAP-KR avsätts 6 % för lön under brytpunkten och 31,5 % för lön däröver upp till 30 inkomstbasbelopp. Du som bytt till AKAP-KR senast 31 maj 2023 får därutöver extra pensionsavsättningar som kan variera mellan 0,5 % – 8,5 % beroende på vilket år du är född. Du kan själv välja försäkring hos någon av de valbara försäkringsgivarna inom systemet. Utfallet beror på värdeutvecklingen och kan gå både upp och ned över åren. De extra pensionsavsättningarna sker till 65 års ålder och beräknas utifrån din årsinkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

Vad innebär det om man vill trappa ned sin tjänst, snarare än att gå från 110% till 0 över en dag, i samband med pension? Är något av systemen mer lönsamt om man t ex vill gå ned till 80% i slutet av sitt arbetsliv, innan 65 års ålder?
I KAP-KL beror det på hur länge du varit anställd hos sista arbetsgivaren före pensionsavgång. Om du arbetat där cirka 10 år, kan du trappa ned några år före 65 års ålder. Pensionen beräknas under en beräkningsperiod som är de 9-7-5 sista åren i anställningen. Lönen under avgångsåret räknas inte med, inte heller lönen året innan. Däremot tittar man på hela kalenderårs löner de 7 åren dessförinnan och beräknar ett genomsnitt för de 5 bästa inkomståren. Om du varit anställd kort tid hos sista arbetsgivaren finns inte några dåliga år att räkna bort. Då är det svårare att trappa ned till deltid i KAP-KL i den viktiga beräkningsperioden.
Om du börjar ta ut den förmånsbestämda pensionen till någon del sker beräkning utifrån genomsnitt av lönerna åren dessförinnan. Då kan du alltså gå ned i arbetstid samtidigt som du börjar uttaget, men det sker en månatlig avräkning på 0,4 % på den del du börjat ta ut. Avräkningen görs till 65 års ålder. Livsvarigt blir pensionen något lägre per månad eftersom utbetalningstiden blir längre.

Om jag nu väljer att gå över från ett långt yrkesliv inom KAP-KL till AKAP-KR vid 62 års ålder, kommer jag då att förlora mindre pension om jag går ner i arbetstid, jämfört med om jag fortsatt med KAP-KL?
Det är inte möjligt att svara på. Det finns alltid om och men, men ska försöka förklara: Om du går över till AKAP-KR kommer en intjänad pensionsrätt att beräknas för den förmånsbestämda pensionen i KAP-KL per 2022-12-31. Det innebär att tidsfaktorn blir lägre när du avbryter det förmånsbestämda intjänandet även om du har arbetat 30 år i sektorn. Å andra sidan kan pensionsunderlaget beräknas på löner som är högre än under kommande år med lägre sysselsättningsgrad och därmed lägre lön. Hur det skulle slå i din situation går inte att säga. Det kan dock konstateras att om du fortsätter att omfattas av KAP-KL och går ned i arbetstid det år du fyller 62 år kan lönen för detta år och 63-års året räknas bort som dåliga inkomstår. Pensionen beräknas på lönerna de fem åren dessförinnan (61-57 år). Detta under förutsättning att du arbetat hela kalenderår de åren hos din nuvarande arbetsgivare. Om du arbetat kortare tid hos din nuvarande arbetsgivare har du kanske inte några dåliga inkomstår att räkna bort. Det 64:e och 65:e årets inkomster räknas inte med. Om du är född i januari, så räknas inte det 64:e och 63:e årets inkomst med.

Om du byter till AKAP-KR beror det på hur mycket du går ned i arbetstid och om du kommer att ha lön över brytpunkten på 7,5 inkomstbasbelopp eller om lönen bara överstiger nivån något. Du får ju 31,5 % samt därutöver extra pensionsavsättning fram till 65 års ålder på den del som överstiger brytpunkten. Pensionsavsättningarna har ju inte så lång tid på sig att förräntas fram till pensionsuttag, men utbetalningarna kan ju å andra sidan ske under lång tid med möjlig förräntning.

Valet att gå över till AKAP-KR bör inte styras av att man tror att man förlorar mindre i AKAP-KR. Det kan vara mer att förlora på att avbryta ett förmånsbestämt intjänande.

Är det bara yngre personer som under många år framöver arbetar heltid och är inom AKAP-KR som kommer att kunna se fram mot att kunna gå ner i arbetstid närmare pensionen, utan att förlora så mycket i pension?
Enbart sett till att det är kortare tid för ett kapital att växa när sysselsättningsgraden minskar i slutet av yrkeslivet, så kan man kanske säga så. Om man omfattas av KAP-KL, se svaret ovan

Är något av avtalen att föredra om man vill fortsätta arbeta, men deltid på 25 eller 50% efter 65?
Om man enbart ser till vad de båda avtalen ger i avgiftsbestämd pension efter 65 års ålder, så ger AKAP-KR bättre avsättning. KAP-KL ger 4,5 % på hela lönen och AKAP-KR ger 6 % för lönedelar under brytpunkten och 31,5 % för lönedelar över brytpunkten. (De extra pensionsavsättningarna om du bytt till AKAP-KR upphör vid 65 års ålder). Det går dock inte att enbart se till denna aspekt. Det beror ju på helheten, dvs att du avbryter det förmånsbestämda intjänandet före 65 års ålder.

Är något av systemen bättre om man jobbar deltid några år emedan ex vis barnen är små eller under senare period i livet?
Deltid på grund av föräldraledighet påverkar inte underlaget för pension, varken i KAP-KL eller AKAP-KR. Pensionsunderlaget räknas som om du arbetat i samma sysselsättningsgrad som före föräldraledigheten. Det gäller all typ av föräldraledighet enligt Föräldraledighetslagen.
Om du arbetar deltid av annan orsak påverkas KAP-KL negativt om det sker under beräkningsperioden, dvs de år som förmånsbestämd pension beräknas.

I AKAP-KR kan ränta-på-ränta effekten göra att det är bra att ha god lönekarriär så tidigt i yrkeslivet som möjligt. Pengar som sätts in till pensionsförsäkring i slutet av yrkeslivet hinner inte förräntas så mycket före pensionsuttag, däremot kan de förstås fortsatt förräntas även efter att uttag påbörjats.

Är det någon skillnad gällande utbetalning till efterlevande anhöriga vid ev bortgång?
I KAP-KL beräknas efterlevandepension utifrån ett genomsnitt av sista årslönerna. I AKAP-KR finns en familjepension som ger ett förutbestämt fast belopp per månad. Det är månatliga utbetalningar i båda avtalen och ges under 5 år till efterlevande vuxen och barn får ersättning upp till 18 år alternativt till juni det år barnet fyller 20 år vid studier. Det är samma krets av anhöriga för båda avtalen. Eventuellt kan en översyn av Familjeskyddet i AKAP-KR komma att ske.