Nyhet

Frågor och svar om pensionen

Hur gör man till exempel rent praktiskt för att gå i pension? Och vilka skillnader finns mellan AKAP-KL och KAP-KL? Sjukhusläkaren har samlat 26 frågor och svar om pensionen för att försöka räta ut några av frågetecknen.

Artikeln ingår i temat Pensioner

Hur är pensionen uppbyggd?
Dagens pensionssystem är uppdelat i tre delar – den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet – som ofta presenteras som en triangel.

Bottendelen i triangeln är den allmänna pensionen, alltså det du ser i ditt orangea kuvert. Den förvaltas av pensionsmyndigheten. Sammanlagt avsätts 18,5 procent av din taxerade inkomst, där 16 procent går till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension. Taket för den allmänna pensionen är 7,5 inkomstbasbelopp, det vill säga 41 750 kronor i månaden (2020).

Mellandelen är tjänstepensionen, vilken regleras i kollektivavtal och betalas av din arbetsgivare. Det finns flera olika avtal och vilket du tillhör bestäms utifrån, om arbetsgivaren har kollektivavtal, vilken sektor du arbetar inom och vilket år du är född.

Toppen av triangeln är det privata pensionssparandet, som är frivilligt och som du sköter helt själv.

Vilken lön är pensionsgrundande?
All utbetald lön räknas in, alltså även jour- och beredskapsersättning. Vid föräldraledighet, sjukskrivning eller tid till fackligt förtroendeuppdrag räknas löne­bortfallet som pensionsgrundande lön. Dock ej den eventuella jour- och beredskaps­ersättning som du då går miste om. Om du går ner i tid av annan anledning är det lönebortfallet inte pensionsgrundande. Du tjänar även in din tidsfaktor i KAP-KL under föräldraledighet och sjukskrivning. Däremot räknas normalt inte tjänstledighet utan lön eftersom du då inte är i tjänst.

Hur ska man tänka kring komptid om man närmar sig pensionen?
Först och främst: komptid är menat som återhämtning från arbete och den bör användas till just detta. Men den som har sparade timmar kvar under beräkningsperioden i KAP-KL kan fundera på om hen antingen kan använda den för att gå ner i tid utan att den genomsnittliga slutlönen påverkas eller för att höja den genomsnittliga slutlönen under ett antal år.

Vilka vanliga missförstånd finns gällande pensionen?
Att alla har tjänstepension oavsett om kollektivavtal finns eller inte.
Att tjänstepensionen ser likadan ut oavsett sektor.
Att man inte behöver tänka på pensionen innan det är dags.
Att det krävs djupa matematiska kunskaper för att förstå pension.
Att pension är svårt.
Att pension är något som löser sig av sig självt.

Vad händer om jag blir arbetslös?
Du tjänar inte in någon tjänste­pension när du är arbetslös, men de pengar du tjänat in finns självklart kvar. Om du får a-kassa räknas det som en inkomst och ger pensionsrätter i den allmänna pensionen. Däremot är ersättning från en inkomstförsäkring inte pensionsgrundande.

Hur mycket behöver man jobba för att det ska vara ett tjänstepensionsgrundande år?
Man behöver inte arbeta en viss procent, men i KAP-KL räknas enbart anställningstid för anställningar som varat tre månader eller längre.

Vad händer med min tjänstepension om regionen är i ekonomisk kris?
I AKAP-KL är det pengar som avsätts varje kvartal till en försäkring som inte kan tas tillbaka av arbetsgivaren.
I KAP-KL är den förmånsbestämda delen en pensionsrätt du tjänat in, det är alltså inga pengar som sitter på ett konto och inväntar din pension. Den premie­bestämda delen avsätts årligen till en försäkring och kan inte tas tillbaka av arbetsgivaren. Att anställda inom offentlig sektor blir utan sin pension skulle kräva att det sker något exceptionellt.

Hur gör man praktiskt för att gå i pension?
Man kontaktar sin senaste arbetsgivare för att ansöka om att gå i pension. Den allmänna pensionen kontaktar man Pensionsmyndigheten för. Ansökan om uttag av förmånsbestämd pension (livränta) måste också göras hos tidigare arbetsgivare. Ansökan om uttag av premiebestämd pension görs hos försäkringsgivaren.

Vad betyder löneväxla?
Löneväxling är ett avstående av lön till förmån för pensionsavsättning. Du säger helt enkelt nej tack till en del av din lön nu för att istället ta ut den när du är pensionär.

För att inte ska få negativa effekter på de andra socialförsäkringarna, bör man efter löneväxlingen aldrig ha en bruttolön under 8,07 inkomstbasbelopp, det vill säga 44 923 kronor i månaden (2020).

En annan anledningen till att man inte, efter löneväxling, bör ha en inkomst under 8,07 ibb är bland annat att den allmänna pensionen påverkas. Allmänna pensionen beräknas på din beskattningsbara inkomst och löneväxling är inkomst man skjuter beskattningen på

Löneväxlingen sker på din bruttolön, det vill säga innan skatt, och tjänstepensionen räknas på din inkomst innan löneväxlingen (i det allra flesta fall).

Eftersom arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgiften för den del du löneväxlar bjuder de flesta på 5-7 procent extra. Om du löneväxlar 1000 kronor och har ett avtal där arbetsgivaren bjuder på 6 procent kommer arbetsgivaren alltså att sätta in 1060 kronor. De pengarna hamnar i samma tjänstepensionssystem dit din arbetsgivare gör de premiebaserade avsättningarna i om inget annat val görs.

Till skillnad mot ett eget pensionssparande handlar löneväxlingen om pengar som du inte skattat för. Det gör du istället då du börjar ta ut tjänstepensionen.

Man ska dock komma ihåg att du inte kommer att kunna röra de pengar du löneväxlar innan du går i tjänstepension.

För att få löneväxla förutsätts det att det finns en överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Byter du arbetsgivare måste du således få ett nytt avtal.

Du behöver också beakta vad som händer om du blir sjuk och den eventuella uppsägningstid som kan finnas i avtalet om löneväxling.

Löneväxling är tänkt som ett långsiktigt åtagande och handlar inte om punktinsatser månad för månad.

Är det någon skillnad när det gäller villkoren för allmän pension och tjänstepension?
Den allmänna pensionen tjänar du alltid in så länge du tjänar beskattningsbar inkomst, oavsett om du tar ut den allmänna pensionen på deltid eller jobbar heltid. Du kan också ta ut din allmänna pension, men fortsätta att jobba heltid och fortsätta att tjäna in din tjänstepension.

När det gäller den förmånsbestämda delen i tjänstepensionen inom KAP-KL slutar du tjäna in den om du börjat ta ut den. Dock fortsätter du att tjäna in den premiebestämda delen, det vill säga 4,5 procent av hela din lön.

Det är dock viktigt att komma ihåg att du inte kan pausa utbetalningarna när de väl har börjat betalas ut. Det partiella uttaget kan öka, men inte minska, på grund av skatterättsliga regler.

Enligt avtalet står det att tjänstgöringsgraden ska minska i motsvarande mån mot det du tar ut i pension. Det vill säga att om du tar ut 20 procents tjänste­pension kan du inte jobba mer än 80 procent. Du fortsätter då dock att tjäna in den allmänna pensionen.

Den allmänna pensionen är mer flexibel, där du både kan öka, minska och helt backa tillbaka från ditt pensionsuttag.

En annan viktig del som skiljer sig mellan uttag av tjänstepension respektive allmän pension handlar om hur du räknas i civilsamhällets ögon. Om du börjar ta ut allmän pension räknas du som pensionär och det kan komma att påverka andra ersättningar, till exempel sjukersättningen om du blir sjuk.

Det är viktigt att tänka på att handläggningstiden efter ansökan om att ta ut pension är upp till sex månader. Du kan alltså få vänta ett halvår innan du kan få ut dina pensionspengar till fullo.

Hur gör jag för att inte tjänstepensionen ska påverkas för mycket om jag under beräkningsperioden i KAP-KL känner att jag måste trappa ner?
Om du är 61 år och en månad och går i pension i pensionssyfte, alltså inte fortsätter jobba, kan du få tiden fram till 65 år tillgodoräknad.

Låt oss säga att du arbetat sammanlagt 28 år inom kommun och region-sektorn när du fyller 61 och går i pension räknas din tidsfaktor ändå upp till 30 år.

Det görs då en uträkning av tjänstepensionen vid 61 år istället för vid 65. Den genomsnittliga slutlönen beräknas nio år bakåt från det att du går i pension, det vill säga vid 61 års ålder med 30 år i tidsfaktor.

Vad kan jag själv göra med min intjänade tjänstepension?
I KAP-KL handlar det om en del av din tjänstepension som du själv kan välja var du vill placera, närmare bestämt den premiebaserade delen.

I AKAP-KL kan du välja att placera hela din tjänstepensions­avsättning i en pensionsförsäkring eller fondförsäkring. De valbara försäkringsgivarna har tillsammans ett stort utbud att välja bland.

Hur länge betalas pensionen ut – och vad kan jag styra själv?
Premiebestämd tjänstepension kan man tidigast ta ut från 55 år. Den delen kan man bestämma uttagstid på, vilket sker enligt överenskommelse med försäkringsgivaren. Du kan välja att ta ut den premiebestämda delen av tjänstepensionen i 5, 10, 15 eller 20 års tid. Om inget aktivt val görs är default att utbetalningen löper på livsvarigt och betalas ut månatligen.

Den förmånsbestämda delen av KAP-KL betalas ut alltid ut livslångt från det att du går i pension, men du kan bestämma hur mycket du tar ut i procent. I avtalet står det att du ska minska arbetstiden i motsvarande grad, det vill säga att du bara kan arbeta 75 procent om du vill ta ut 25 procent i tjänstepension. Du kan öka det partiella uttaget, men aldrig minska eller pausa. Utbetalningen startar automatiskt när du är 67 år och en månad.

Kan man byta mellan KAP-KL och AKAP-KL och tvärtom?
Om du tillhör KAP-KL kan du byta till AKAP-KL, men det är inte någon rättighet som du kan åberopa och du kan aldrig byta tillbaka igen hos samma arbetsgivare. Däremot går det att byta från AKAP-KL till KAP-KL igen om du byter arbetsgivare.

Om man redan har många tjänsteår inom KAP-KL är det dock viktigt att tänka på att tjänstepensionen vid ett byte delas upp i två olika säckar – en för KAP-KL och en för AKAP-KL. Uträknandet av den slutgiltiga tjänstepensionen för KAP-KL baseras då på hur mycket du skulle ha fått utifrån löneläget då du byter, och ränta-på-ränta-effekten blir inte blir lika gynnsam för den som sent kommer in i AKAP-KL.

För den som redan tidigt vet om att hen inte kommer att arbeta inom kommun/regionsektor i framtiden kan det dock vara ett alternativ att överväga det premiebestämda AKAP-KL. Om du funderar på att byta gör du klokt i att kontakta pensionsrådgivaren i din region eller Läkarförbundets pensionsexperter, eftersom svaret på frågan om det är gynnsamt är väldigt individuellt.

Det partsgemensamma ”informationspaketet” har tagits fram som är viktigt att läsa före beslut om byte. Informationen finns på Offentliganställdas förhandlingsråds (OFR) hemsida. OFR har också förslag på uträkningar som man kan använda vid ett byte, men det är alltså ingen rättighet.

Du som tillhör AKAP-KL, det vill säga är född 1986 eller senare, kan däremot aldrig byta till KAP-KL.

Hur påverkas min tjänstepension om jag arbetar i olika sektorer?
Eftersom tjänstetid påverkar hur stor tjänstepensionen blir i både KAP-KL (kommun/regionsektorn) och ITP2 (privat sektor) är det just den delen som man behöver vara uppmärksam på. Det är nämligen omöjligt att maximera anställningstiden i två olika avtal och samtidigt arbeta heltid –  du kan enbart tjäna in förmånsbestämd tjänstepensionen mellan 28 och 65 års ålder i KAP-KL. Både inom KAP-KL och ITP2 är nämligen 30 år den anställningstid som ger maximal förmånsbestämd tjänstepension. En anställningstid som är kortare än 30 år ger kort uttryckt en lägre kvot (tidsfaktor) i uträkningen av vad du får ut i tjänstepension, vilket påverkar den negativt.

Det ska tilläggas att det är möjligt att förhandla om en tilläggspremie från den nya arbetsgivaren, som är tänkt att väga upp det tapp du gör om du inte stannar kvar i den andra sektorn. Det är dock en förhandling som görs i varje enskilt fall och är inte en rättighet som du kan åberopa.

Kan man ha flera arbetsgivare samtidigt och vad händer om jag arbetat deltid hos flera olika arbetsgivare, som tillsammans blir en heltid?
Man kan självklart ha två olika anställningar med två olika arbetsgivare. Kortfattat innebär det att du får två små kakbitar istället för en stor. Det som är viktigt att veta när man har två olika anställningar är att tjänstepensionen mellan de olika sektorerna inte samordnas, vilket riskerar att generera en lägre pension eftersom man riskerar att inte komma upp i lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp.

När kan jag gå i pension och vad innebär den ändrade pensionsåldern?
Från 2020 höjs lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. Är du född 1958 eller tidigare påverkas du dock inte av detta. Det finns också planer på att 2023 höja till 63 år och 2026 höja den gränsen till 64 år.

Hur många dagar per år måste man jobba för att det ska vara tjänstepensionsgrundande?
I AKAP-KL finns det ingen kvalifikationstid, eftersom det är premie på den kontant utbetalda lönen. I KAP-KL behöver man ha en anställning som varar minst tre månader.

Hur länge kan jag jobba och vad händer efter 65 år?
Från 2020 har du enligt Lagen om anställningsskydd, LAS, rätt att som anställd arbeta fram till att du är 68 år. Från och med 2023 kommer gränsen att höjas till 69 år. Men det finns ingenting som hindrar dig och din arbetsgivare att komma överens om att du får fortsätta längre än så.
Om du fortsätter att jobba efter 65 år tjänar du fortsatt in pensionsrätter i den allmänna pensionen.

Inom KAP-KL tjänar du in den premiebestämda delen fram till 67 år eller så länge anställningen består. Den förmånsbestämda delen tjänar du som längst in till du fyllt 65 år.

Inom AKAP-KL fortsätter arbetsgivaren att sätta av 4,5 procent av din lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på de lönedelar som överstiger den gränsen fram till LAS-åldern, 68 år 2020. Fortsätter du att arbeta efter 68 år sätter arbetsgivaren av 4,5 procent av hela din lön, oavsett hur mycket du tjänar, så länge anställningen består.

Om du väntar med att ta ut pensionen ökar den månatliga utbetalningen både inom den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Från och med 66 år får du också en lägre skatt på dina inkomster.

Viktigt att komma ihåg är dock att du inte får A-kassa eller sjukersättning efter att du fyllt 65 år. Det finns också begränsningar i sjukpenningen efter att du fyllt 65 år.

Oantastbar livränta, vad innebär det?
Om du som anställd med intjänad förmånsbestämd pension, exempelvis KAP-KL, slutar din anställning innan pensioneringen har du istället rätt till livränta som motsvarar den förmånsbestämda pension du tjänat in då du slutar. Sedan räknas den upp med prisbasbeloppets förändringar år per år. Det innebär också att du är garanterad minst den pension du vid varje årsskifte har tjänat in och den kan aldrig bli lägre än det du tjänat in vid någon tidigare tidpunkt.

Hur fungerar efterlevandeskyddet?
Det finns fler olika efterlevandeskydd, men för dig som arbetar inom kommun eller region ingår ett så kallat återbetalningsskydd i din premiebestämda tjänstepension.

Därutöver finns tre delar:
1. Efterlevandepension i KAP-KL och i AKAP-KL är det Familjeskydd.
2. återbetalningsskydd.
3. TGL-KL (Tjänstegruppliv).

Återbetalningsskydd innebär att din familj (make/maka/sambo och barn) får ditt sparade pensionskapital när du dör. Om din död sker efter att du gått i pension får din familj det värde av kapitalet som återstår, de övertar alltså dina utbetalningar.

Om du inte har någon familj eller om din familj skulle klara sig ekonomiskt om du dör kan du fundera på att ta bort återbetalningsskyddet. Din pension blir då något högre, eftersom du får ta del av de arvs­vinster som kommer från andra försäkringstagare som avlider innan de tar ut sitt kapital. De som har återbetalningsskydd får alltså inte ta de av pengarna. Du kan också välja att lägga till återbetalningsskyddet igen, om din familjesituation förändras.

Om din död sker innan du går i pension och du fortfarande är anställd betalas pensionskapitalet ut under fem år.

Om du dör före 67 års ålder och är anställd inom kommun eller region ingår det också en så kallad tjänstegrupplivförsäkring i tjänstepensionen. Den består av tre delar – ett grundbelopp, barnbelopp och begravningshjälp. Hur mycket som utbetalas beror på din ålder när du dör, hur mycket du har arbetat och vilka de efterlevande är.

Om du arbetar inom privat sektor ingår inte efterlevandeskyddet i din tjänstepension, däremot ingår en tjänstegrupplivförsäkring. Du kan välja att teckna ett så kallat åter­betalningsskydd eller familjeskydd om din familj inte skulle klara sig ekonomiskt om du dör. Men tänk på att din pension då blir lägre.

Vilka är de största skillnaderna mellan KAP-KL och AKAP-KL?
Man kan enkelt förklarat säga att olika perioder i yrkeslivet är olika viktiga inom de två avtalen.

För anställda som omfattas av KAP-KL är de sista nio åren innan pension viktigast. Således påverkar till exempel föräldraledighet, deltidsarbete eller längre sjukskrivning tidigt i karriären inte din tjänste­pension nämnvärt. Däremot påverkas den negativt av att du går ner i arbetstid under de sista åren innan pension.

Inom AKAP-KL gynnas ränta-på-ränta-effekten av att du tidigt i karriären kommer upp i en hög lön och arbetar heltid under stora delar av din karriär. På så sätt påverkas tjänstepensionen mer av deltidsarbete tidigt  i karriären. Sjuk- och föräldraledighet påverkar inte negativt. Det är samma intjänande som om man inte är sjuk eller föräldraledig. Tjänstepensionen inom AKAP-KL påverkas inte lika mycket av att du går ner arbetstid i slutet av karriären som i KAP-KL, eftersom det är livslönen som är viktigast för hur pensionen blir.

Ytterligare en skillnad är att du i AKAP-KL har möjlighet att ha flera arbetsgivare samtidigt utan att det påverkar din tjänstepension negativt. Detta är dock ingen rättighet och du måste kontrollera så att båda arbetsgivarna är med på upplägget. Tänk också på att lön från olika arbetsgivare inte läggs samman i andra sociala förmåner, så som sjuk­ersättningen, vilket kan medföra att du inte kommer över de gränsvärden du skulle ha gjort om du haft en anställning.

Vad betyder det att jag har en intjänad pensionsrätt innan 1997?
Den sommvar anställd inom offentlig sektorföre 31 december 1997 och hade fyllt 28 år har också en så kallad intjänad pensionrätt (IPR), vilket innebär att du tjänat in pension enligt de äldre pensionsbestämmelserna. Pensionsrätten baseras på ett genomsnitt av din pensionsgrundande lön före 1997 och den tid du arbetat innan 31 december 1997. Den betalas ut livsvarigt, men tidigast från 61 år och som senast 67 år.

Vilka fallgropar finns det inom kombinationsanställningar?
En äkta förenad anställning, som det idag heter, består av en statlig anställning där den statliga arbetsgivaren fakturerar regionen för den kostnad som motsvarar den del läkaren arbetar kliniskt hos regionen. Regionen betalar arvode till läkaren (lön) men betalar pensionskostnaden till statliga arbetsgivaren via fakturan. Det är alltså det statliga pensionsavtalet PA16 som gäller för dessa anställningar.

En fallgrop är eventuellt om man tror sig ha en förenad anställning, men egentligen har två deltidsanställningar. En äkta förenad anställning har vissa särskilda krav och är en reglerad anställningsform.

Spelar det någon roll när på året jag är född?
Januaribarn hinner inte jobba in i januari sista året innan pension. De får alltså aldrig räkna med sitt 65:e år utan måste därför tänka från 64 år och nio år bakåt, vilket kan vara bra att ha i bakhuvudet.

Om jag har jobbat utomlands, vad gäller då?
Har du arbetat utomlands gäller reglerna som det landet har. Tjänstepensionssystemet är svenska regler för arbete utfört här i Sverige.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera