Nyhet

Frågan som Sveriges politiker inte vågar diskutera i valet

Behovet av nya lösningar banar väg för nya möjligheter som kunskapsstyrning av vården, stopp för sammanslagningar till stora enheter och mindre administrativt arbete för läkarna.

En finansieringsmodell liknande pensionssystemets presenterades av Per Borg, socialdemokratisk politiker och ordförande i riksbanksfullmäktige.

– Vi lever kvar i föreställningen om att vi klarar allt genom offentliga åtaganden, eftersom vår mentalitet är präglad av expansionsperioden, men det är inte längre en framkomlig väg.

– Istället bör vi fråga oss om det inte är rimligt att vi avstår pengar i yrkesverksam ålder i någon slags försäkringslösning för att finansiera vissa vårdtjänster. Den här modellen har jag försökt sälja till partierna, men hittills har ingen lagt något anbud.

Per Borg har skrivit en doktorsavhandling om välfärdspolitiska systemskiften, vilket följdes av en bok och den första ESO-rapporten (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) där han beskrivit den långsiktiga finansieringen som välfärdens klimatfråga.

Nu leder Per Borg en arbetsgrupp om finansieringsgapet som är gemensam för den ”blå” tankesmedjan Timbro och den ”röda” motsvarigheten Arena.


”Vallöftena kommer inte att infrias”


Borg inledde sitt pass med att hänvisa till vallöften om bland annat bättre vård för multisjuka och att sjukvårdens andel av BNP ska öka.

– Inget av detta kommer att bli verklighet, sa han kategoriskt.

Bakgrunden till att ekonomiska tillskott till sjukvården är orealistiska de närmaste åren finner Borg i det skifte som ägde rum under 1980-talet. Före 1980 ökade den offentliga konsumtionen mer än den privata, efter 1990 är det tvärtom, den privata konsumtionen ökar kraftigt och den offentliga nästan inte alls. Orsaken är att skatterna omkring år 1980 nådde en magisk gräns på omkring 50 procent av BNP.

För att lösa finansieringsgapet menar Borg att man måste använda alla tänkbara medel – ökade skatteintäkter, ökad effektivitet, hårdare prioriteringar och ökad privat finansiering.

Politikerna sticker huvudet i sanden


– Men inga politiker vill diskutera prioriteringar eller privat finansiering. Och utan de alternativen blir det ett väldigt tryck på skattehöjningar och effektivisering. Där tror politikerna att ingenting är omöjligt. De tror att det är lätt att gå tillbaka till 2008 års skattenivåer. Samtidigt måste skattepolitiken utgå från hur förhållandena är nu, vilket i praktiken innebär att det är mycket svårt med skattehöjningar.

Per Borg kommenterade även argumentet att välfärden har tillräckligt hög standard och att den inte behöver utvecklas mer, bara effektiviseras.

– Jämför med hur vår privata konsumtion har utvecklats, varför skulle vi nöja oss med så mycket lägre standard på vård och omsorg? I själva verket tror jag att det vi egentligen vill ha är bättre sjukvård, äldreomsorg och skolor, mycket hellre än ännu en ny platt-TV. Det finns inga skäl till att vi skulle ha lägre anspråk på vår offentliga konsumtion.

Hur skulle en privat finansieringsmodell då kunna fungera? Per Borg menar att dyr medicin och komplicerade operationer hör till det som måste förbli offentligt finansierat. Däremot kan privat finansiering spela en roll för människors vardagsbehov av sjukvård.

– Den kritik som riktas mot privat finansiering är att den kan skapa gräddfiler i vården. Så kan det vara om någon betalar för att ta en plats från någon annan. Handlar det istället om att betala för att få lite extra kanske vi kan acceptera en viss olikhet.

Per Borg beskriver dagens situation som att det finns en mur mellan offentlig och privat finansiering. Det är till exempel inte möjligt att betala för att få flytta in tidigare i särskilt boende.

Det skulle kunna fungera att låta privat finansiering komma in i den offentligt finansierade vården så länge den privat finansierade delen är liten. Problemen uppstår när andelen privat finansierad vård ökar. Undanträngningseffekterna blir enorma.

– Jag skulle vilja se en modell som liknar pensionssystemet, med en offentligt finansierad bas och tilläggstjänster på toppen som är privat finansierade. Ingen mur mellan, men en tydlig gräns för vad som är och inte är offentligt finansierat. Ett nytt välfärdspolitiskt kontrakt med säkerställd finansiering där du själv tar ansvaret för det som går utöver det offentliga åtagandet.

Privat konsumtion är i dag närmast överfinansierad medan offentlig konsumtion är
underfinansierad, menade Per Borg.

Helene Thornblad

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera