Det behövs en lagskärpning för att komma till rätta med oseriösa aktörer – men kraven på privata plastikkirurger kan inte utformas så att de seriösa riskerar att slås ut. Då kommer med stor sannolikhet ännu mer av den kosmetiska kirurgin att förflyttas utomlands. Det anser representanter från Svensk förening för estetisk plastikkirurgi.

• 27 april 2023
• 0
• AV: Malin Gavelin

Plastikkirurgen Johan Thorfinn som är ledamot i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi (SFEP) berättar att han och kollegorna i föreningen reagerade med förvåning över den ökning av misslyckade kosmetiska operationer som verksamhetscheferna berättar om i Sjukhusläkarens artiklar.

– Vi upplever inte alls detta från vår horisont. Bland våra medlemmar finns det tydliga krav på både utbildning och erfarenhet och om vi inte skulle ta hand om våra patienter ordentligt skulle vår verksamhet inte bli långvarig. Vi har ett moraliskt ansvar att alltid ta hand om våra patienter på bästa sätt, säger han, även om det uppstår akuta komplikationer på jourtid.

Däremot är frågan om oseriösa aktörer på marknaden samt den ökande plastikturismen oerhört viktig och detta har man från föreningens sida försökt driva under lång tid, berättar han.

– Det misstolkas ofta som att vi vill muta in vårt område och kritiserar våra utländska kollegor, men så är det självklart inte. Men att resa flera timmar bort med flyg och sedan inte ha möjlighet till eftervård om det uppstår komplikationer – då uppstår det lätt problem av det slaget som beskrivs i artiklarna. Sedan har vi ju även den här risken för multiresistenta bakterier som är större i utlandet än i Sverige.

Den lagskärpning kring plastikkirurgi som infördes 2021 välkomnades visserligen av Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, berättar Johan Thorfinn vidare.

Vi tycker att man ska vara specialiserad plastikkirurg för att få operera patienter på privata kliniker

– Men tyvärr var den något tandlös. Vi tycker att man ska vara specialiserad plastikkirurg för att få operera patienter på privata kliniker men här lämnade man en öppning för att estetisk kirurgi även ska få utföras av kirurger som inte är plastikkirurger.
Om man tittar på hur det går till inne på sjukhusen skulle ingen annan specialitet kliva över in i någon annan specialitet på detta sätt, menar Johan Thorfinn.

– Inom andra kirurgiska områden är vem som gör vad väldigt uppdelat. Du skulle till exempel inte skicka en patient till en öronläkare för en bröstrekonstruktion. Ett sätt att komma åt oseriösa aktörer inom vårt område är ju att ändra lagstiftningen så att endast specialister i plastikkirurgi får lov att utföra estetiska ingrepp på privata kliniker.
En annan viktig aspekt att lyfta i den här debatten är att privata plastikkirurger i många fall faktiskt även avlastar den offentliga vården, menar Johan Thorfinn.

– Att vi bara håller på med gigantiska bröst och läppar är helt felaktigt. Många gånger rör det sig om helt vanliga människor med vanliga önskemål, men som kanske inte riktigt når upp till de kriterier som ställs inom den offentliga vården för att de ska kvalificera sig för till exempel en bröstförminskning eller en bukplastik. Självklart är det bra att det finns en cut off-gräns för vad vi finansierar med offentliga medel, men det kan fortfarande handla om ett verkligt lidande som gör att patienterna väljer att stå för kostnaden själv. I vissa fall handlar det även om patienter som gärna själva vill välja sin kirurg och därför väljer att vända sig till det privata istället för offentlig vård trots att de uppfyller kraven.

Tyvärr bemöts den här patientgruppen i vissa fall inte alltid optimalt av den offentliga vården om de sedan söker sig dit av någon anledning, menar Johan Thorfinn.

Det här skuldbeläggandet förekommer inte i någon annan samhällsgrupp

– Även om det självklart finns privata patienter som blir bemötta med respekt när de måste söka sig till offentlig vård så har jag också fått höra berättelser från patienter som har blivit kritiserade för att de har valt att betala för sin egen operation, och som inte har blivit omhändertagna när de till exempel har ont i ett bröst som opererades för flera år sedan. Det här skuldbeläggandet förekommer inte i någon annan samhällsgrupp.
Frågan om skuldbeläggande är väldigt känslig att ta upp eftersom det kan verka som att privata plastikkirurger skyller ifrån sig, menar Johan Thorfinn. Men om man tänker efter finns det många patienter som belastar sjukvården efter att ha ägnat sig åt saker som gör att man blir sjuk eller skadar sig, anser han.

– Patienter som har genomgått kosmetiska ingrepp har ju precis samma lagliga rätt att bli omhändertagna som den som skadar sig när de till exempel spelar fotboll eller någon som har fått besvär efter många års rökning. Hur mycket kostar det inte samhället att ta hand om personer som har brutit ett ben eller en fot i alperna? Det jag säger nu får inte misstas för att vi inte vill ta hand om våra komplikationer, men rätten till samma omhändertagande, det har alla när de söker sig till akuten.
Ett stort problem i sammanhanget är att det saknas tillförlitlig statistik på hur många patienter som är primäropererade på en privatklinik och som sedan behöver behandlas i den offentliga vården, menar Johan Thorfinn.

– Det enda registret som man skulle kunna titta på som finns idag är bröstimplantatregistret (BRIMP) som är ett nationellt kvalitetsregister. Det består av en del som den offentliga vården registrerar i och en del som privata aktörer registrerar i men det har tyvärr inte full täckningsgrad. Från SFEP:s sida arbetar vi för att alla inom privat vård som opererar patienter med bröstimplantat också registrerar i BRIMP. Ett nationellt kvalitetsregister för alla former av estetisk kirurgi hade naturligtvis varit det bästa men det kräver massor med arbete och resurser.

Men efter att ha tagit del av rapporteringen kring det ökande antalet misslyckade kosmetiska operationer vill Svensk förening för estetisk plastikkirurgi undersöka vad de egna medlemmarna tycker i frågan.

Vi kommer att gå ut med en enkät och fråga hur många patienter de har skickat vidare till den offentliga vården

– Vi kommer att gå ut med en enkät och fråga hur många patienter de har skickat vidare till den offentliga vården och hur många de har tagit hand om. Det är jätteviktigt för oss att vi kan få en bild av helheten här.
Man har även inlett en diskussion med Svensk plastikkirurgisk förening om hur man tillsammans kan gå vidare för att komma tillrätta med de problem som har belysts, berättar Johan Thorfinn.

– Det är viktigt att vi pratar med varandra och hittar en gemensam handlingsplan för hur de här patienterna ska hanteras. Jag kan förstå att om man jobbar i den offentliga vården och ser de här patienterna öka i antal vill man att privata aktörer ska vara ålagda att ha ett operationslag i beredskap dygnet runt för sina patienter – men en sådan tvingande reglering skulle försvåra för de många privata kliniker att ha en fungerande verksamhet och troligtvis leda till att ännu fler åker utomlands och opererar sig. Den utvecklingen tror jag inte att någon av oss vill se. I stället behöver vi informera allmänheten om plastikturismens baksida.