AT och chefläkares oberoende diskuterades på fullmäktige
Nyheter
Sjukhusläkarnas fullmäktigemötes första dag handlade om AT-frågan och task-shifting. Under andra dagen diskuterades patientsäkerhet – bland annat genom chefläkares oberoende. Som en röd tråd genom hela mötet löpte Think different-temat.
Första dagen under Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte innehöll förutom diskussioner om AT-frågan och task-shifting, också ett smörgåsbord av några av de goda exempel som finns runt om i Sjukvårdssverige.
ÖNH-kliniken på SUS i Lund som lyckats skapa kontinuitet för cancerpatienter, ett nytänkande mellanting mellan rehab- och intensivvårdsavdelning samt en vårdavdelning där framtidens smarta lösningar kan testas. De goda exemplen – under årets tema ”Think different – Bättre helhet för patienterna – om vårdplatser och vårdnivåer” – tog en lejonpart av fullmäktiges första dag.
Men man hann också med både en diskussion om task-shifting och framtidens AT – där ett antal ”AT-kramare” gav sig till känna. En av dem: Sten Östenson från Sjukhusläkarnas styrelse.
– Det är ett system som fungerat väl under lång tid och i grunden uttrycker vi samma åsikter. Men jag tror att det finns en risk att vi hamnar kvar på perrongen, istället för att kunna påverka läkarutbildningen så att den blir bättre, sa han.
Han och styrelsen pekade i sitt svar på den utredning som föreslår en legitimationsgrundande sexårig läkarutbildning och ett efterföljande kliniskt introduktionsår. Ett upplägg som skulle harmonisera med läkarutbildningar i exempelvis Storbritannien, Danmark och Norge.
Kenneth Lindahl, från Sjukhusläkarna Västmanland – som stod bakom motionen, menade dock att man ”måste slåss för att bibehålla AT”. Och fullmäktige höll med honom. Att-satsen ”Sjukhusläkarna ska verka för bibehållen AT avseende längd och omfattning” bifölls och i diskussionen som föranledde det anades en samstämmighet bland Sjukhusläkarna.
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, var tydlig med att utbildningen som den är idag måste göras om och anpassas till att verkligen bli legitimationsgrundande, men också att diskussionen och beslutet speglar betydelsen av AT-tjänster för sjukhusläkare.
– Det här visar på värdet av AT och att man uppskattar att AT-tjänsterna är ett och ett halvt år i längd både från stora och små sjukhus. Det här var helt unisont. Dels för att man upplever att läkare kan behöva den tiden för att lära sig med handledning, dels för att det är ett bra sätt till rekrytering, säger hon och fortsätter:
– Men det kommer att bli besvärligt, eftersom man inte bara kan ta ut en tidsperiod i allt som nu ska göras om, så som AT. Dels ska hela utbildningen förbättras och kanske förlängas till sex år, dels ska ST-delen tillgodoses. Och tjänstgöringen får inte förlängas för mycket.
Även att-satsen om att Sjukhusläkarna ”medverkar till förslag på hur läkare med legitimation från annat EU-land ska kunna erbjudas organiserad och kvalitetssäkrad introduktion i svensk sjukvård”. Karin Båtelson menar att en AT-tjänst eller introduktionstjänst måste vara obligatoriskt för alla.
Då Sjukhusläkarna i Göteborgs motion om task-shifting lyftes vittnade en rad delegater om att det är ett ökande problem på flera håll i landet. Bland annat inom kirurgin där sköterskor utbildas till endoskopister, vilket gör att yngre kolleger inte får den utbildning som de behöver för att koloskopera.
Naomi Clyne från Sjukhusläkarna i Lund menade att frågan också handlar om läkarnas ledarskap i vården.
– Jag tror att vi måste våga ta plats och fylla ut det utrymme som vi har. Det är vi som är den yttersta medicinska kompetensen inom sjukvården och det är vi som måste leda och besluta. Om det är vi som vill delegera uppgifter till exempelvis en farmaceut är det en annan sak, men vi kan inte sitta stilla och låta utifrånkommande beslut från administrativa instanser säga att vi ska ha hjälp med olika saker.
Fullmäktige enades om att Sjukhusläkarnas styrelse ska agera gällande task-shifting ”avseende specifik kompetens, ansvarsfrågor patientsäkerhet och unga läkares utbildningsbehov”.
Utöver det berättade Anna Hafström, överläkare vid ÖNH-kliniken i Lund och vinnare av Sjukhusläkarens Think Different-pris, om sitt arbete med att skapa kontinuitet för cancerpatienter. Bjarne Malvås, sektionschef Framtidens Vårdavdelning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Kajsa Giesecke, verksamhetschef vid IVA rehab-kliniken Remo, delade också med sig av hur de hittat nya sätt att förbättra vården. Även Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, hade en dragning.
Webb-tv: Anna Hafström prisas under Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte
Dag 2: Då frågan om chefläkares oberoende ställning och arbetsuppgifter lyftes meddelade styrelsen att man kommer att motionera till Läkarförbundets fullmäktige om förslag att ”verka för att Socialstyrelsen utarbetar föreskrift som tydligt definierar chefläkaruppdraget och vikten av dennes oberoende ställning gentemot vårdgivaren”. Samt att ”anställningen bör vara statlig med olika tjänstgöringsgrader/kombinationsanställningar”.
Patientsäkerhetsfrågan lyftes också i och med en diskussion om Sjukhusläkarens granskning av samtliga lex Maria-anmälda dödsfall och kopplingen till vårdplatsbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning. Ett antal delegater vittnade om att just dessa problem syns runt om i landet. Man menade att mörkertalet är stort och pekade på stora problemen med de avvikelsesystem som idag finns på svenska sjukhus.
Även det faktum att sjukvårdsminister Gabriel Wikström meddelat att Socialstyrelsen får i uppdrag att ”se över hur brister i kompetensförsörjning och bemanning påverkar risken för vårdskador i hälso- och sjukvården” togs upp under fullmäktige. Och många sjukhusläkare menade att det behövs betydligt mer än en utredning – och det snarast.
– Hur många patienter ska behöva dö innan den utredningen är klar?, sa Anna Rask Andersen från Sjukhusläkarna i Uppsala län.
