Nyhet

Många frågetecken kring ny verksamhetsmodell

Karolinska universitetssjukhusets nya verksamhetsmodell är ännu inte beslutad. Trots det söks nya chefer till organisationen.

– Det är väldigt märkligt att annonsera ut tjänster innan det är bestämt exakt vad man ska vara chef för, säger Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening.

Karolinska universitetssjukhusets läkarförening tog under årsmötet i början av december beslut om att rikta en misstroendeförklaring mot sjukhusdirektören. Enligt läkarföreningens ordförande, Yvonne Dellmark, restes frågan spontant från medlemmarna och beslutet var enhälligt. Och det var Sveriges Radios Kalibers uppgifter om konsulternas roll i den stora omorganisationen som blev droppen som fick bägaren att rinna över.

– Vi är vana vid omorganisationer, men vi vill veta varför vi ska göra saker. Det är så vi har lärt oss att arbeta, att vi ska ha evidens. Det gäller allt patientarbete, och bör gälla en stor omorganisation som påverkar patienterna. Här gör vi en jätteförändring utan att egentligen ha något underlag alls. När man dessutom får reda på det här med konsulterna, då blir man väldigt fundersam. Varför vi gör den här förändringen egentligen?, säger Yvonne Dellmark.

Parallellt med misstroendeförklaringen löper samtidigt en mängd praktiska frågor. Och beslut om den nya verksamhetsmodellen är ännu inte taget.

– Man håller just nu på med beslutsprocessen kring hur den sista delen i den nya verksamhetsmodellen faktiskt ska se ut, men det är formellt ännu inte samverkat. Så det är inte klart, trots att man utannonserar tjänster. Det har vi invänt mot. Vi tycker inte att det är riktigt, speciellt inte när man ska rekrytera chefer för de många specialistklinikerna som går in i den här delen. Där är det otroligt viktigt att man kan beskriva uppdraget korrekt och få rätt sökanden.

I mitten av november skrev läkarföreningen ett öppet brev till sjukhusdirektören Melvin Samsom. Där krävde man att samarbetet med Boston Consulting Group upphör, att sjukhusledningen redovisar vilken roll BCG haft i arbetet med den nya verksamhetsmodellen och att ”Värdebaserad vård” utvärderas utifrån den evidens som gäller för sjukvård. Fram till dess menar läkarföreningen att omorganisationen bör pausas och att vård, utbildning och forskning beaktas som en enhet vid en förändring.

– Vi har fått ett svar på brevet, men det besvarar inte frågorna. Och vi ser fortfarande samma problematik som vi tidigare framfört om de förslag som ligger – att det kommer att bli svårare att hålla ihop specialiteterna i den nya organisationen, säger Yvonne Dellmark.

I sitt svar till läkarföreningen skriver Melvin Samsom: ”Våra förändringsledare, som också är en del av sjukhusledningen, är överens med mig om att vi ska fortsätta driva detta arbete framåt. Läkarföreningen är fortsatt inbjudna att delta i detta arbetet … Att arbetet drivs i linjen, med hög delaktighet, är garantin för att detta inte blir någon skrivbordsprodukt som inte får verkligt fäste, något som man ofta riskerar i förändring”.

– Hittills har delaktigheten inte nått till majoriteten av medarbetarna på golvet, läkarföreningen får ta emot många reaktioner när läkarna ser vilken effekt den nya modellen kommer att få för deras patienter och möjlighet till medicinsk fortbildning. Läkarföreningen deltar självklart i den fortsatta diskussionen, men att vi kommer med konstruktiva förslag och försöker förbättra den nuvarande modellen innebär inte att vi ändrar ståndpunkt till modellen som helhet, säger Yvonne Dellmark.

Melvin Samsom skriver också att förändringen innebär mycket arbete, utöver de dagliga uppdragen, vilket gjort att man ibland använder konsulter i verksamheten. ”I arbetet med den nya verksamhetsmodellen har konsulter i olika perioder gett stöd till programledningen, till vissa delar av verksamheten och till supportorganisationer såsom HR och ekonomi. Konsulternas arbete har handlat om t ex analysarbete, systemutveckling, projektledning och facilitering. Konsulterna har inte tagit fram verksamhetsmodellen – det har vi på sjukhuset gjort.”

– Den genomlysning av verksamheten som skett inför omvandlingen när det gäller vårdproduktionen är bra, det har länge funnits ett behov av att förbättra processen så att våra chefer ser vad som utförs och vad det kostar. Utan basal information om produktion är det svårt med allt förbättringsarbete. Vi saknar fortfarande samma genomlysning när det gäller undervisningen, detta är inte dokumenterat utan något man ”vet” i verksamheterna. En av de stora svagheterna med det uppföljningsinstrument som tagits fram centralt på sjukhuset med konsulthjälp är just att de bygger på produktion som mäts i pinnar, medan adekvata mått för undervisning och forskning helt saknas, säger Yvonne Dellmark.

Hon säger också att läkarföreningen ser en stor risk i den planering av utflytt av vård från sjukhuset till öppenvård av olika slag som nu planeras.

– Där har en central funktion på sjukhuset beräknat vilken intäkt för en viss patientgrupp som ska flyttas ut genererar, men de har inte haft något estimat vad den delen av vården bidragit med till utbildningen. Den vård som kvarstår på universitetssjukhuset kommer att få ett allt större utbildningsuppdrag per medarbetare utan att man tillför extra medel. Det gör att universitetssjukvården kommer att bli jämförelsevis ännu dyrare mot privat vård eftersom man normalt endast tittar på mätbar vårdproduktion och inte den mjuka delen undervisning. Utom när man i vårdval vill ta betalt för den – för då är den dyr.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera